Det här med att tiden på något sätt verkar gå fortare med åren konstaterar jag med jämna mellanrum. Men jag är väl medveten om att dygnet under min livstid haft 24 timmar. Och även om jag gärna blickar framåt blir det ibland också en och annan tillbakablick. För det man på olika sätt upplevt, sett och erfarit påverkar en på olika sätt och lämnar avtryck.
Början av januari 2007. Jag är för första gången är på väg till skolbussen för att åka till min nya arbetsplats, Svenska Skolan i Peking. Och till Peking har jag återvänt flera gånger. Senast i mars 2018
Ett stort avtryck
lämnade Peking och Kina kvar hos mig efter de nästan fyra år då vi bodde där och jag arbetade på Svenska skolan i Peking. Att jag, i princip, skulle avsluta min yrkesbana i Peking var inget jag ens tänkte på när jag fick jobberbjudandet. Jodå, jag hade sökt ett jobb här och fick det. Friskt vågat! Och att testa utmaningar gör jag gärna. Nu också.
Minns såväl mötet med Peking i januari. Kallt och blåsigt. Mycket folk, många bilar och ett språk jag inte förstod. Nytt jobb, nya kollegor och precis allt kändes ovant i början. Vi bodde på hotell de första 10 dagarna och förutom att sätta mig in i det nya på jobbet så ägnades kvällarna åt att leta bostad och nätterna till att planera undervisningen i den klass i blandade åldrar jag övertagit, en 3-4-5a med 10 elever. Entusiasmen och energin var stor.
Planeringsjobb hemma på hotellrummet i den sena kvällen.
Lägenhetsletandet
blev ganska intensivt. Och trots Pekings storlek ( 2007 säkert ca 8 miljoner i centrala stan plus 10 miljoner till i stadsområdet) var utbudet av lägenheter att hyra i andra hand gott. (Här är det bostadsrätter som gäller i de nyare husen och som hyrs ut.) Vi hade hjälp av en svensk mäklare och ägnade kvällarna att gå på visningar. Viktigt var också att bo med gångavstånd till skolbussen. Svenska skolan låg (den finns inte kvar) ett par mil utanför stan och under gynnsamma trafikförhållande kunde det ta 45 minuter att köras dit. Detta i sin tur innebar att bussen avgick strax efter klockan sju. Dyra lägenheter (ca 15 kr 000/månad) och stora (150 m2 och större) med passande läge fanns att tillgå. Helt klart mer ont om de mindre och billigare. Men så en kväll, hittade vi ett alternativ och hade då säkert tittat på ett 20-tal.
I huset rakt fram, 11 våningar upp, kom vi att bo i sex månader, från januari till juni 2007.
Inom området fanns fina grönområden, (märktes inte direkt i januari) uppbyggda stenpartier, gott om bänkar, broar och små vattenfall. Här i området “MOMA”, i centrala Peking, hyrde vi en modern och fullt möblerad lägenhet för ca 5000 kr/månad.

Jobbet på
“Swedish School Beijing” kändes som en fullträff redan från början. Svensk läroplan men med kinesiska som extra tillägg i timplanen. Det enda jag hade lite svårt att vänja mig vid var förekomsten av husdjur i klassrummet. Kackerlackor. De trivdes väldigt bra i skåpen där materialet förvarades. Och när jag kom i i klassrummet på morgonen och tände lyset så störde jag deras framfart på klassrumsgolvet. Men detta tog en elev hand om. Han kom lite tidigare på mornarna, tände lyset och såg till att husdjuren hade återgått till skåpen när jag kom. Men djuren utrotades efter att vår rektor frågat om inte jag också hade dessa djur hos mig. Det visade sig att de fanns i de flesta klassrum men jag hade inte klagat… Skolan växte, nya lokaler behövdes och hösten 2008 blev det aktuellt med en flytt. En invigning som var både högtidlig och rolig och som lämnat sina avtryck. På olika sätt. Och en idag känd partiledare, då utbildningsminister, var med. Mer finns här .
Min elevgrupp på skolan, 3 – 4 – 5a (Två saknas)
Temadag med hantverk och god hjälp av kunniga kinesiska keramiker. Och eleverna ser både nöjda och glada ut.
Här testar vi samma dag kalligrafi. Kan inte påstå att jag gjorde så stora framsteg. Tyckte mina kinesiska tecken blev “fransiga” i kanterna.
Många utflykter gjorde vi och viktigt var det att lära oss mer om kultur och den stad och det land vi gästade.
Besök i en park för att ta del av morgongymnastiken som är vanlig i Pekings parker.
Många utflykter
lägerskolor och studiebesök blev det. Och vid ett par tillfällen hade vi lägerskola på/vid kinesiska muren. Och då på platser dit inte den vanliga turismen når. Här är det kunskap och erfarenhet som både vuxna som var med och elever säkert minns än idag. (Eleverna som varit med här är nog idag mellan 20 och 25 år.) Och som det regnade! Men att vandra på och uppleva ett underverk som kinesiska muren på nära håll är mäktigt och helt fantastiskt.
Tänk! Dit upp vandrade vi. Och regnet vräkte ner. Kinesiska muren har lämnat avtryck av många slag.
Visst minns vi! Och det var våren 2007. Här ett blött gäng i en 3-4-5a från Svenska skolan Beijing, (Peking heter Beijing på kinesiska)
Kinesiska muren är mäktigt och ger som så mycket annat här i landet -avtryck, intryck, erfarenhet och kunskap