Browsing Tag

Torrevieja

Foto Stockholm Torrevieja

Veckans ord i bilder.

12 maj, 2017

Känslor av skilda slag- något man upplever och känner. Man kan också ha känsla för något.  Ana och kanske förstå sig på. Känslorna är många,  ofta svåra att styra men de finns där.  De berikar, irriterar, gläder och följer oss. Ibland vill man stänga av dem och ibland sätta på dem men känslor går inte alltid att styra. Vi kan lägga undan dem för ett tag, låta bli att bry oss men de samlas på hög och till sist vill de komma ut från sin instängdhet. Ibland kommer de så sakteliga promenerandes och andra gånger rusar de ut. För ut vill de.

Känsla/känslor är veckans ord i veckans fotoutmaning hos Sanna,  Gemsweeklyphotochallenge,  och där finns fler tolkningar av ordet/orden.

Bäst att i detta läge tillägga att mina känslor just nu är rejält upprörda eftersom internetanslutning till min Mac är minst sagt instabil och kanske håller den på att helt ge upp. Datorn alltså. Så jag bereder mig på en nyanskaffning.

Kommer jag inte på besök eller lämnar några spår så är det Mac och jag som är väldigt oense om internetanslutningen.

Stor och liten. Året är 2013 och barnbarnet William är ett par månader och storebror Max är tre år. Ömhet, stolthet, kärlek och ilska.

Stillhet, lugn och ro i Stockholms ytterskärgård.

Lycka! Mina finaste. Två systrar och två bröder. Liv och Max –

– Helen och William.

Trötthet!

Glädje! (Här i Tibet)

Stockholm, Södermalm. Här känner jag mig hemma. (Men det gör jag å andra sidan även på flera ställen)

Spanien Torrevieja

I rörelse

8 maj, 2017

I gårdagens inlägg grunnade jag på begreppet ”permanent turist”  och om jag själv var det och i så fall när. Att vara turist, vare sin man är det mer permanent eller icke, innebär förvisso också att man är i viss rörelse.

Ofta är jag i rörelse på ett eller annat sätt och det också t.ex. när jag pratar i telefonen. Innan mobiltelefonernas tid hade jag en jättelång sladd så att jag kunde bära med mig telefonen eller telefonluren runt om i lägenheten/huset. Sedan kom den sladdlösa telefonen och den underlättade mycket att gå och prata eller byta sittplats och fortsätta att prata. Mobiltelefonernas intåg var ju helt perfekt, i varje fall när de krympte och inte längre hade storlek och form av en tegelsten.

Rörelser av skilda slag har jag alltid uppskattat och jag skyndade mig på för att lära mig gå när jag var 10 månader för det var så mycket jag ville se runt om mig och jag ville kunna ta mig fram på egen hand. Fortfarande, vare sig jag är hemma i Stockholm, här i den ”torreviejiska sommarstugan” eller på resa går/promenerar  jag ofta, mycket och gärna.  Fjällen, skogen och havet lockar – det likväl som en storstads puls.

Strålande vackert väder med temperaturer på drygt +25  lockade oss att byta stad mot mer natur och vi  tog oss  från Cabo Cervera (några kilometer norr om  Torrevieja) till bortre delen av  La Mata, en sträcka på 3 km enkel väg.  La Mata är en del av Torrevieja men är väldigt speciell p.g.a. de  långa sandstränderna och de de många sanddynorna med sin speciella växtlighet.  En gångbana i trä slingrar sig fram mellan sanddynerna  men den restaureras och på en del ställen får samsas med byggjobbare och lite betong. Och med fin havsutsikt går det också bra.

Jodå, det blev ett ”pitstop” med god lunch innan vi vandrade tillbaka.

Sanddynernas växter vajade i den lätta vinden.

Här i rörelse med våra ”Pekingvänner” Catrin och Lennart.

Fiskespöna och SUP (stand up paddlarna) är också i rörelse –

– liksom segelbåten

– och havet.

Spanien Torrevieja

Festligt

6 maj, 2017

Det vackra vädret består och ”Inte ett moln. Så långt ögat kan nå. Inte en droppe regn. På flera dar”. (Thomas Ledin) Väldigt behagligt och klart njutbart.

Idag hade vi några uppdrag och i stället för att dra oss mot havet som vi brukar blev det först en promenad till vårt närbelägna shoppingcenter ”Habaneras”. Behändigt att gå hit på dryga 10 minuter och vi hade inte tänkt bli så långvariga för visst lockade havet även idag.

Uppdragen uträttades snabbt och alldeles lagom tills de var klara hamnade vi på en ”fiesta”. Trevligt. En del av shoppingcentrat hade förvandlats till ett torg där en scen och några matdiskar var uppdukade. Färgglada bord och stolar var utplacerade, ballonger i taket så det var bara att slå sig ner.

Starbucks coffee hade ett fåtal gäster idag. Kan tänka mig att de flesta fördrog strandlivet…

Vi bjöds på dansuppvisning i Sevillanas, en spansk fartfylld dans  som liknar flamenco. Sevillanas är en livlig och levande dans och musiktradition i södra Spanien, och särskilt i närheten av staden Sevilla.

Färgglatt som det ska vara.

 Att prova på en blandad tallrik med några typiska spanska rätter kändes helt passande och stärkta av dessa drog  vi oss hemåt för att sedan på nytt  dra oss ut. Frisk luft får vi förvisso. Och njutbart är det.

Lite paella fick det bli. Musslor var det gott om men viss brist på räkor var det. 

Tortilla española, omelett med råstekt potatis och lök. Gott!

En variant av ”huevos rancheros”, ranchägarens ägg- potatis i bitar som stekts med grönsaker på slutet steks äggen med i pannan . Denna rätt kommer i många olika varianter. Endast fantasin begränsar.

Absolut njutbart!

 

 

Spanien Torrevieja

En liten ”värld” på matnära håll-

5 maj, 2017

Gårdagen bjöd på många trevligheter och en av dem var en riktig långlunch och det på en för mig ny restaurang i Torrevieja, nämligen ”Il Mondo”, ”Världen”. Lokalen har jag besökt när en tidigare restaurang huserade här, Le France. Namnet lät ju bra för en sådan som mig som både tycker om det franska språket och fransk mat. Men tyvärr lyckades jag inte bli serverad där. Vi var då ett sällskap som satt och väntade i över 30 minuter på att ens få se menyn och sedan passerade ytterligare 20 minuter och vi hade då inte ens fått beställa. Jättetrist – så vi lämnade utan att äta ,för här i stan finns gott om restauranger med betydligt bättre service. Jag bestämde mig för att inte gå tillbaka hit. Men man kan ändra sig och det gjorde jag.  En långpromenad med väninnan Biritta längs havet, samtal om olika restauranger, menyer och livet i största allmänhet ledde oss förbi denna tavla på restaurang ”Il Mundo” där dagens lunchmeny presenterades. Och vilken meny! Allt lockade! Birgitta hade provat restaurangen några gånger och var mer än nöjd och nu med nya ägare så var jag bredd att ge etablissemanget en ny chans. Stort tack Birgitta för detta förslag och denna lunchupplevelse.

Funderade på restaurangens namn som klingade italienskt men där  menyn var skriven på franska. Men eftersom det är en fransk/italiensk restaurang blir det ju en bra mix.

Lunchen blev lång och det hann bli sen eftermiddag innan vi rullade ut från ”Världen” och det för att möta en annan värld utanför.  Och visst ska man försöka ta det bästa från de världar man vistas i. I alla fall om det är möjligt.

Det blev svåra val för oss. Allt lockade – en aptitretare och sedan val av förrätter  där ostfundue med skinka, cappaccio på lax eller pilgrimsmusslor med räkor och saffranssås var alternativen. Sorbet serverades innan varmrätten där valet var torskfilé, makrillfilé eller fläskfilé på pata negraskinka. Priset bör observeras, 15 euro.

Vi gjorde vår beställning och kunde sedan frottera oss med Hollywoodskådisar från den ” gamla goda tiden”. De flesta kände jag igen, men är tveksam till ett par, så om någon kan  hjälpa till är jag tacksam. (Har fått hjälp från Susan på Åsöberget i Stockholm så nu har jag nog alla i hamn/famn. Stort tack!)

Helan &Halvan, Elvis, Richard burton, Kirk Douglas, Chaplin, Marlyn Monroe, James Dean,Clark Gable, Fred Astaire, Gary Grant, Gaucho Marx och möjligen en ung Tony Curtis.

Birgitta funderar över lunchens dryckesbeställning.

Aptitretare med ibericoskinka och sedan pilgrimmsmusslor och räkor i en ljuvlig saffranssås. Äpple och aprikossorbet för att rensa smaklökarna innan varmrätten kom in. Fläskfilé men murkelsås, primörer och puffad potatis höll samma höga klass som förrätten. Dessserten i form av en len pannacotta blev en perfekt avslutning. Hit kommer jag väldans gärna tillbaka.

                        

Il Mundo har ingen  hemsida men ”googlar” man kommer den upp via Tripadvisor och ”ansiktsboken”.  Adressen är Avenida de la Purisma 61 (österut, mot Los Locosstranden.)

Spanien Torrevieja

Möten

4 maj, 2017

En dag fylld av trevliga och speciella möten av skilda slag har övergått i tidig kväll och det är snart dags för  aftonens möten att ta över. Visserligen är jag pensionär och mötenas tid borde vara förbi, men möten kan vara nog så trevliga och likaså att mötas. Så jag kör på.

Ett fint möte med  havet  uppskattar jag alltid. Och visst är färgen blå. Väldigt blå- 

Nästa möte för dagen blev med en liten ödla som tursamt nog hamnade på makens tröja. Ett kort möte. 

Möte nummer tre blev ett mycket speciellt och en ren höjdpunkt. En lunchträff  med mängder av klassiska skådespelarer. En fantastisk möte som varade i flera timmar.  Återkommer med rapport.

Spanien Torrevieja

Kreativitet, färg och variation

3 maj, 2017

Den spanska sommarstugevistelsen, (fritidshus, sportstuga eller vad man nu ska kalla det för, men litet är det)  kan varieras en hel del, men ibland är det skönt att inte variera så mycket heller. Sitta ute i skuggan och läsa, lösa korsord eller träna på min kurs i spanska är riktigt trevligt det också. Och att läsa bloggar förstås. Så tråkigt blir det inte.  Utomhus är vi många timmar per dag och vid ett hastigt överslag kom jag fram till att sådär en tio timmar blir det, så D-vitaminerna kommer per automatik. Dagliga promenader blir det och ofta ganska långa. Trevliga  ”pitstop” med tapas bidrar också  bidrar till trevligheterna samt ofta träff med vänner längs vägen.

Men det finns lite annat också att syssla med. Som stugägare är det ibland så att visst underhåll behöver göras. Och tursamt nog har jag sedan många år tillbaka tränat på den arbetsledande uppgiften att fördela och leda arbetet och det gör jag riktigt bra.

Min egen kreativitet gör sig inte så bra i målarsammanhang eller i direkt praktiska situationer, men på andra områden så kan den blomstra. (Här innefattas också visst handlag med blommor.)

Maken målar vår vita mur och för att den vackra passionsblomman inte bli vitprickig håller sopkvastar och linor ut den från väggen.  (Inte min uppfinning)

Arbetet hemma fortgick och jag uträttade ett par ärenden i kreativ anda när ändå farten var uppe. Ett besök på den stora ”Chinobutiken” kan ge mycket inspiration och utveckla fantastin och fina växter finns också-  (Här finns allt man kan tänka sig och en hel del till, dock inte något ätbart. Allt är också väldigt billigt.)

Denna vackra hortensia som i verkligheten är mer lila än rosa höll på att få följa med hem. Men jag insåg att jag behövde ta den på cykeln så den får komma med hem i morgon i stället.  Ett verkligt fynd för 6 euro.

Målningen och ”målaren” behövde sin rast och vad passade då bra om inte en promenad med tapasstopp. Och vid ett stopp kan man se mycket.

Parasollet, damens klänning, strandväskan och kepsen håller samma färgskala. Genomtänkt och kreativt här.

Kreativ parkering. (Ama får ta fram en stor papperspåse) Undrar hur de två bilarna som har funnit sina parkeringar längst fram ska kunna komma ut. Svårt att backa med ett par bilar bakom. Framför ligger en restaurang så det är inte optimalt att ta den vägen.

Nere på strandpromenaden kom denne unge gentleman förbi oss och var med målmedvetna steg på väg till stranden.

Vi satt länge och tittade  på havets och himlens skiftande blå färger där några ”molngubbar” skymtade i horisonten.

 

Spanien Torrevieja

Kontinuitet

29 april, 2017

Solen och det vackra vädret har varit på semester några dagar och fullt förståligt eftersom jag skickade en del av det hem till Sverige, där jag förstått att solen åtminstone delvis nått i Stockholmstrakten. At sedan värmen blev kvar  här  är en helt annan sak . Nåja så varmt är det inte i Torrevieja, men trots molnens framfart,en hel del blåst och lite regn  har temperaturerna dagtid legat på mellan 6–18 grader så klagar gör jag inte. Böcker, korsord, bloggläsande, promenader, trevliga möten med vänner och god mat piggar förstås upp det hela. Dagarna försvinner raskt här också.

Nu har det ju blvit lite av en tradition att vi tillsammans med vänner går ut och äter kinesisk mat tilll helgen och igår var det dags att prova en för oss ny kinesisk restaurang, restaurante Chino Nuevo Mundo – Kina, Nya Världen, en restaurang som ligger på Avenida de las Habaneras 78, i Torreviejas centrum.(Nära Palangerekurvan och Los Locos.)

Innan samlades vi hemma hos oss för att prata upp oss och gå igenom ”pinnföringen” eftersom de som var nybörjare för ett par veckor sedan nu tränat upp sig och med lätthet klarar att plocka både individuelle riskorn och jordnötter med pinnarna. Gruppen är verkligen läraktig. En av deltagarna hade som mål att äta soppa med en pinne och vi får jobba på det.

Jag, Ami, Fia, Lasse och Patrik går igenom kvällens utökade kurs i pinnföring. Stor munterhet!

Helt på kinamanér villle vi ha ett runt bord  med snurrbar skiva, dels för att det är trevligt och att man ser varandra  och dels är det då så mycket enklare att snurra till sig en maträtt. Vi åt lite olika menyér som alla innehåller förrätt, ris/nudlar, varmrätt och dessert och inom varje grup finns det olika rätter att välja på. Priset? Billigt 8-9 euro och då ingår det dryck i form av vatten, öl, lösk eller vin. Kart överkomligt. Här får man oftast säga till om man vill ha pinnar och det gjorde jag på kinesiska, tacksam för att en del av det jag lärde mig en gång fnns kvar, men servitören som serverade oss och i mitt tycke såg kinesisk ut förstod inte. Det visade sig att han talade spanska och engelska men inte mandarin.( Kanske talade han kantonesiska, gammal kinesiska och det språk man talar i bl.a Hong Kong, men det gick ju bra att få pinnar även på engelska…)

Stämningen är  god och maten också.

Kontinuiteten fortsatte idag och jag är nyss hemkommen från en tapasrunda för den fortsätter även denna helg. Vi hoppade över i torsdags (då blev det tapas här hemma) och igår men idag blev det två restauranger som vi besökte och några till får det bli i mogon. idag blev det ett ”säkert kort” och ett för oss helt oprövat.  Det oprövade var   Restaurante Bar Tapas Catalina II på Plaza Castellar. (Restaurangraden öster om vattenfallen) En tapas modell traditionell och en ”husets nya” blev det.

Den traditionella tapasen var en liten smörgås med stekt skinka, ost och oliver och den mer nydanande var en liten gryta med pasta, köttfärs och bechamelsås. Båda var bra och vi gav dem 3/5.  Vinet serverades desssutom i vanliga glas och inte i de små runda som oftast dyker fram just till tapasrundorna och annars inte förskommer.

Stopp nummer två blev på förra veckans favorti, Namm& Gastronomic, den ”blå restaurangen”med adress Paseo de la Libertad nr 9. Här fanns det husets egna varianter, inga traditionella, och båda var goda och fick 4/5 av oss. Ett litet minus här var vinet i de små runda glasen, men å andra sidan var det gott.

Till vänster ”mensaje del mar” – meddelande från havet, en tapa med räkor och vit fisk i en citronsås. Till höger är ett spett med ” sabores del mindo” -smaker från världen. I praktiken, tre olika falafelbollar och med olika smaker. KLart sting i dessa. Riktigt goda!

 

Spanien Torrevieja

”Ingen ko på isen”

24 april, 2017

Ingen fara! Ingen ko på isen. Uttrycket används ofta men vad betyder det.

Bengt af Klintberg kan emellertid visa att det populära talesättet är första ledet i ett ordspråk: ”Det är ingen ko på isen så länge rumpan är på land.”

Detta ordspråk har i sin tur motsvarigheter i mycket gamla talesätt som betonar vikten av att hålla fast i kosvansen när kossan ger sig ut på farligheter. ”Ho som koen äger, han måste taga i rumpan”, heter det sålunda i Sveriges äldsta ordspråksbok från 1604. Dessutom påpekar Klintberg att ”ingen ko på isen” till sin innebörd är ungefär liktydigt med ”ingen fara på taket”, som också det förekommer i en längre ordspråksform: ”Det är ingen fara på taket så länge skorstenen står” eller ”så länge sotarn är där.”

Igår, söndag eftermiddag, var vi till en matbutikerna och skulle hitta något gott att äta till middag. På söndagar är de flesta butikerna här stängda, men det finns undantag. Ja, Carre, ”Carrefour” är alltid öppet och det 365 dagar per år. Men nu var vi hemma sent efter lite rejsande på tapasfronten och besökte närmaste butik.  Jag hade tänkt mig en bit oxfilé och frågade efter det på spanska -”solomillo de ternera” och damen i den manuella disken visade ett stycke kött som jag inte tyckte motsvarade det jag tänkt och hon meddelade att på tisdag skulle det finnas. (Idag är det lokal helgdag så inga leveranser.)  Tittade då bland de färdigförpackade köttalternativen, vilket jag sälla gör  och hittade ett par köttbitar som såg bra ut, men som jag inte riktigt visste vad det var.  Att det var nötkött hade jag förstått och någon sorts filé; solomillo de cadera. Men det var ordet cadera jag var osäker på.  De jag frågade klappade sig på ryggslutet så jag tänkte mig då ryggbiff eller rostbiff och paketet fick följa med hem. Rostbiff var vad detta var och det blev riktigt gott tillsammans med ugnsrostade frönsaker och en kall sås.  Så kon på isen var långt borta.

Ibland kan det ju vara mindre utmanande att besöka vår kinesiska favoritrestaurang, Fu. Och kinesisk mat, när den är gjord på ”rätt sätt” är en favorit. För det måste vara lite sting i den. Asiatisk mat över huvud taget gillas högt och i lördags blev det ett gott och väldigt trevligt besök i den kinesiska matkulturen tillsammans med vänner. En kväll med många skratt och härlig stämning. Nu var vi sex personer som slog oss ner vid ett av de runda borden med en på kinamanér snurrande skiva ovanpå. Vitsen med den är att de olika rätterna  ska kunns snurras runt till alla för smakprov.

Ami, Patrik, Bosse, Lasse och Fia. Och alla äter nu med pinnar och kurs har hållits. Tycker själv att jag fått upp ett intresse för detta med pinnar även hos de som varit ovana. Och vilken snits de fick upp! Bra jobbat!

Så ”kon på isen” kan helt klart ge nya erfarenheter och på olika sätt.

 

 

Skyltar Spanien Torrevieja

Glädjande guldkorn

23 april, 2017

Trots en hel del blåst har även denna vecka varit fylld av roligheter där trevliga möten med vänner, långpromenader längs havet och ”tapasrejset” varit i fokus.  Vädret kan man ju inte påverka så det är bara att förhålla sig till det och hitta de guldkorn som eventuellt kommer farandes med vindarna. Och en del har jag hittat.

Söndag och det innebär skyltar och den första bilden tillägnar jag BP som så förnämligt förvaltar dessa skyltsöndagar och här finns alla som är med och skyltar.

En glad vecka har det varit även om det här som på andra håll kommer in lite smolk både med vindar och på annat sätt. Men även vad gäller smolket får man hitta ett sätt att förhålla sig till det.

En glad behållare för att lämna tomburkar piggade upp lite extra.

Många skyltar och lappar på restaurang Copas&Tapas som är med i ”tapasrejset”. Och bra att gatan är enkelriktad eftersom en del bord är placerade i gatan.

Och vill man ha mer i tapasväg att välja på är Lizarran, en kedja som finns på många ställen i Spanien, ett säkert kort. Dock inte med i ”tapasrejset” . Här finns traditionella tapas och mer moderna och både kalla och varma.

En skylt som finns hemma hos vännern Ami är denna. Och visst kan jag stundtals överväga budskapet. Absolut!

Bar Carlos bjuder på tradjazz på söndagarna. Ett piggt engelskt band spelar och det är alltid mysigt att titta in här och lyssna. (Om man nu gillar tradjazzförstås)

En läckert grön mc, en Kawasaki, stod bara där och vinkade år mig. Så läcker! Och färgen gillas verkligen.

Här försökte jag i en vägkorsning ta ett foto på mig själv samtidigt som jag vinkade och det gick inte så bra. Men några skyltar kom i alla fall med och jag beredde andra människor viss glädje.

Glädjefyllt är också de varierade långpromenaderna längs  havet som man kan ta både längs strandpromenaden inne i stan eller längs kusten norr och söderut. (Vi tar oss gärna cykelturer både längs havet och inåt landet men i veckan som varit har blåsten inte direkt gjort dessa lockande.) Inne i stan är mycket folk i omlopp, särskilt på söndagarna, och längs ”paseon” (strandpromenaden)  ligger restaurangerna tätt och de är välbesökta. Folklivet är härligt att titta på och ger alltid god underhållning.

Absolut njutbart idag.

(Vet någon vad dessa barrträd heter som nu börjar skifta i rosa så berätta. Jag har glömt….)

 

 

Spanien Torrevieja

Dagens skörd

22 april, 2017

Lördag! Skönt att den kraftiga vind vi haft några dagar har mojnat.  Det har i  en del vindbyar i veckan blåst upp emot 14m/sekund och stundtals har det känts som om man haft vingar. I medvind alltså. I lä, när man väl hittat det, har det varit ganska behagligt och och det har gått bra att sitta i kortärmat. Efter att ha sett vädret på spansk tv har  jag förstått att stora delar av Europa har haft rejält blåsigt under några dagar. Och vädret kan man ju inte påverka.

Vi gick en rejäl lunchpromenad och hade siktat in oss på ett par tapasprovningar eftersom  ”tapasrejset” pågår hela helgen och även nästa. Man behöver inte alls skynda sig på för det handlar inte om att komma först. Men det kan gå att vinna ett pris om man lyckas gissa vilken restaurang som serverat den bästa tapasen i gammal stil och vilken som serverat den bästa i mer modern stil. Och då vill det till att andra tycker som oss.

Spännande färger på ett  hav som känns mäktigt även idag.

Dagens första tapasstopp blev efter en rejäl promenad på restaurang Copas&Tapas som ligger i hörnet av Calle Apollo och Calle Ramón y Cajal nr 5, för oss ett första besök här.   (Ingen egen hemsida men slår man på namnet kommer det upp recensioner och bilder från andra internetsidor.) Här fanns två tapas ”husets nya variant”:; en sorts kebab med spanskt stuk och lätt friterade stora räkor. Vi körde på en av varje för att testa och båda varianterna var väldigt goda. Extra plus här för  att det inte serverades vi i minimala runda glas. (Här fanns det dessutom fyra olika tapasrätter som ingick och förutom de vi valde kunde man få friterad ansjovis eller en låda med kötttärningar och pommes frites.)

Husets spanska kebab smakade väldigt gott och var rejält tilltagen.

”Langostinerna”, stora räkor, var alldeles varma, nyfriterade och frasiga. Jättegoda!  

Här ingick även en rar hund allt klappa och visst tog jag chansen.

Nästa stopp blev Casa Juani på Calle Heraclio nr 29 (heller ingen hemsida men finns att hitta på internet och är recencerad. ) Här har vi vart på tidigare tapasrundor och nu var det dags igen. Även här var det husets tapas som gällde och de var också av modernare vaiant. Men lite tveksamt där tycker jag för en gryta med ”bacalao  (torsk) och löksky med brödkrutonger” kändes som en tapasrätt av modell äldre. Den andra tapasrätten var crèpe med spenat och kyckling.  Även här blev det en av varje och båda smakade väldigt bra.

”Bacalao” och crèpe.

Idag blev det svårare att utse en vinnare så det fick bli oavgjort. Stämpelkortet är ny fyllt och ska lämnas in i morgon och då blir det en ny runda. Sedan kan vi vila oss i form till torsdagen därpå då det blir andra tapas att prova. Men i och för sig testar vi nog någon tapa var dag och det helt oavsett om det är ”Nos vamos de TAPAS” – ”Vi går för TAPAS” ( Låt oss testa tapas) eller inte. Dagens ”skörd” var god och det i dubbel bemärkelse.

Innan vi drog oss hemåt blev det ytterligare en sväng längs havet och några stopp för att se på surfare och alla kraftiga vågor. Men seglare var dte ont om trots den goda vinden.