Browsing Tag

Stadsmuseet

Stockholm

Mobilvandringen i Stockholm fortsätter

6 juli, 2017

Min vandring runt östra Södermalm i författaren Per Anders Fogelströms fotspår fortsätter och  appen jag laddat ner till mobilen, Tempus Fugit” leder mig runt. Stadsmuseet i Stockholm tillhandahåller appen gratis under sommaren och jag låter mig villigt tas med runt östra Södermalm, det blir sammanlagt 15 stopp  som behandlas i 15 kapitel och där varje kapitel är mellan tre och åtta minuter långa. (Första delen av vandringen skrev jag om den 3/7.)

Per Anders Fogelström var en stor humanist och engagerad i många olika samhällsfrågor och var starkt engagerad i Förbundet för religionsfrihet som var föregångare till Förbundet humanisten. Att kyrkan skulle skiljas från staten var en viktig fråga för Fogelström och så skedde år 2000.  Borgerliga begravninga och borgerliga vigslar  som alternativvar andra viktiga frågor och Fogelström har skrivit de vigsellöften som idag ofta används vid borgerliga vigslar.

Per Anders Fogelström var en stor opinionsbildare och tillsammann med bl.a journalisten – krigskorrespondenten- och författaren Barbro Alving, Bang, och författaren Sara Lidman arbetade han aktivt för att Sverige inte skulle bli en atomvapenmakt, vilket var tänkt i slutet av 1950 – talet. Opninionsbildningen gav resultat och 1968 tog regeringen och riksdagen tillbaka beslutet. Jag hör detta berättas för mig när jag sitter i Stig Claessons, ”Slas” park här på östar Södermalm.

Parken fick detta namn 2008 när författaen som bott invid parken i nästan hela sitt liv avled..

”Slas” – författare, illustratör och konstnär var en mycket god vän till Fogelström och har illustrerat flera av hans böcker.

Karta över delar av Södermalm. Stig Claessons park är den lilla gröna fyrkant som är utmärkt norr om Vita Bergen.

Jag går vidare söderut och stannar till vid Borgmästargatan och ser Sofia Kyrka uppe i Vita Bergen framför mig. I detta gula hus startade Per Anders Fogelström, då 16 år gammal tillsammans med vänner ”Sofia småklubbar”, en sorts fritidsgård på östar Södermalm. Sofia kyrka ägde lokalerna och dessa fick lånas kostnadsfritt. Här samlades under åren närmare 1000 ungdomar i åldrarna 10 -15 år och olika aktiviteter erbjöds alltifrån idrott, till teater, film, högläsning, konst och poesi. Här höll Nacka Skoglund till och det var här hans fotbollsintresse väcktes.

 

Borgmästargatan 11, huset som under många år var en stor fritidsgård på östra Södermalm.

Sofia kyrka uppe i Vita bergen syns vida omkring, 46 meter över havet.

Jag tar mig upp i Vitabergsparken”Vitan” eller Vita bergen, kärt barn har många namn, ett område som är kulturreservat sedan 1956. Nuvarande namet tillkom så sent som 1967 och tidigare var detta ”Hvita Bergen”. Namnet vet man funnits sedan början av 1800- talet och kom till för att berggrunden här är så ljus. Kråkberget vet man var beteckningen på berget under 1600- talet. I slutet av 1800- talet var var detta område ett av Stockholm absolut fattigaste och har skildrats i bla. Röda rummet av Strindberg. Även Per Anders Fogelström syftar på Vita Bergen i boken ”Vita bergens barn”. I boken berättas om de nästan bortglömda åren i svensk historia i början på 1800-talet och fattiga människors livsvillkor.

Vitabergsparken är ett stort friluftsområde med både dansbana, en friluftsteater, ett café, musikpaviljong, lekytor och stora grönområden och många Stockholmare njuter här uppe av de vackra omgivningarna och utsikten över Stockholm.

Jag sitter på en parkbänk på en för dagen ganska öde friluftsteater, lyssnar och ser mig omkring.  Det är alldeles tyst, men i juli och augusti blir det mer liv och aktivitet. Stockholms Parkteater erbjuder många föreställningar och det är gratis. I sommar kan men bla. se Babben Larsson, hyllningsöreställning till Cornelis Vreesvijk, dansteater, ”Vegas i Vitan” med Carl Dyall och Rennie Mirro och Richard Wolff.  Teatern här  kom till 1954 och när det är föreställningar  vilket det är ganska ofta sommartid byggs en rejäl scen upp.

Musikpaviljongen är från början av 1900- talet.

Ett café mitt i grönskan. Fint att slå sig ner här och bara njuta av all grönska en fin sommardag.

Jag stannar till och slår mig ner på gräset vid de gamla husen Bergsprängargränd och lyssnar vidare. Just detta område i Vita bergen var ju så fattigt och eländigt och om jag blundar kan jag se framför mig hur tillvaron kunde te sig.

Jag har kommit till promenadens slut, gått ner från ”Vitan” och lyssnar på det sista kapitlet ”I kvinnoland”.Fogelsröm var omgiven av kvinnor i sin närhet, starka kvinnor som kämpat hårt och Fogelström har  beskrivit kvinnorna i sina böcker som”stötttepelare”. Redan när han skrev boken ”Sommaren med Monika” 1953, en bok som sedan blev film i Ingmar Bergmans regi, beskriver han monika som en fri och självständig kvinna. I ”Stadsserien” är det Emeli som står för godhet, mod och styrka liksom hennes mamma Lotten och mormor Johanna. Just de vårdande egenskaperna är viktiga i samhället och för en bättre värld . Kvinnors utsatthet i Stockholm  har beskrivits och hur de fått ta de smutsigaste och hårdaste arbetena t.ec som ”mursmäckor” . Ett jobb där de fick klättar högt upp på stegar med tunga murbrukshinkar och ge till murarna som stod där upp och bara murade. I Stockholm var prostitutionen omfattande och även dessa kvinnors villkor har beskrivits i flera av Fogelströms böcker. Jag har börjat läsa om hans böcker, böcker som jag läste både i min ungdom och läste om i tidig vuxen ålder, men det är dags igen. Och även läsa fler av Fogelströms kvnnoskildringar t.ex ”I kvinnoland” och ”I en borg av tystnad”, böcker jag inte tidigare läst.

Hemma har jag en bokskatt att bläddra och läsa i, en bok skriven av Per Anders Fogelström som jag fått av Ruth i Virginia .  Boken är helt unik och där finns mängder av de bilder som Fogelström ritat i samband med att han skrivit sina böcker men bilder som inte publicerats där. Stort tack, Ruth! Boken ger mig så mycket glädje.

 

 

Stockholm

Mobilvandring i Stockholm

3 juli, 2017

I en av Södertidningarna, Södermalmsnytt,  hittade jag häromdagen förslag till en littterär mobilvandring där  författaren, journalisten, Stockholmsskildraren, miljöaktivist, opinionsbildaren och fredsaktivisten Per Anders Fogelström är huvudpersonen. Promenaden tar en runt på östra Söder och man får veta mer om Fogelström, hans sätt att se på Stockholm och vad som drev honom i sitt arbete.

I samarbete med Stadsmuseet kan man under sommaren ladda ner en gratisapp, ”Tempus Fugit”  och där finns en karta, introduktion och ljudberättelser om Fogelström. Vandringen består av 15 kapitel som är kopplade till 15  platser på Södermalm som var viktiga för Fogelström.  (För att kunna lyssna måste man vara på plats och följa vandringen.) Så idag har jag gjort en givande  vandring i Fogelströms fotspår och hoppas ni vill följa med.

Stadsgårdskajen

Vandringen strtade vid Katarinavägen i Stockholm, alldeles ovanför Fotografiska museet och Stadsgården där Finlandsfärjorna och en del kryssningsfartyg lägger till. Här ser man inloppet till Stockholm och denna sjöväg skulle Per Anders Fogelström komma att ta många gånger och han sågs ofta stå här senare i livet och blicka österut.

Per Anders Fogelström föddes i Stockholm 1917 men kom sedan att bo i Helsingfors, Petrograd i Ryssland, tillbaka i Stockholm och sedan vidare till Viborg i Finland – innan det på nytt blev Sverige, så att byta land blev en vana.  Fogelströms pappa arbetade för ASEA men hade förskingrat pengar för dem under flera år och flydde till Tyskland där han han fick jobb som säljare. Familjen var skuldsatt och Per Anders mamma valde skilsmässa och att flytta hem 1922 till Stockholm med de båda barnen och det trots osäker ekonomi.  Pappan försvann ur familjens liv och flyttade vidare till Amerika med en ny kvinna.

 

Monumentet restes här 1977 och är gjort av Liss Eriksson.

Nästa stopp i vandringen blev högre upp på Katarinavägen vid minnesmärket La Mano, ”Handen” till minne av de svenskar som kämpade för demokratin  och dog i det spanska inbördeskriget, 1936-1939 och av de ca 500 svenskar som var med dog nästan 200 personer. Fogelström menade att ”en enda människa kan göra skillnad genom att använda sin röst” och detta var något han själv gjorde i många sammanhang.

”Fjällgatan är väl idag den här stadens vackraste gata. En gammeldags smal gata som drar fram längs bergskantenmed kullerstenar närmast husmurarna och med lyktor som sträcker sig ut från husen”. (Fogelström)

Början av Fjällgatan.

Längs Fjällgatan finns de gamla miljöerna bevarade från 1700-talet med hus som är timrade och panelade och har långsidan mot gatan . I förlängneingen av huset finns ofta ett plank med port in till gården och på gården fanns ytterligare hus, dass, bodar, stall och ibland även i bagarstuga. I mitten av 1700-talet började Falu rödfärg komma och den grå trästaden blev röd. Mot slutet av 1700- talet målades också trähusens fasade i ljus oljefärg för att efterlikna de finare stenhus som fanns i andra delar av stan än Södermalm.

Sista Styverns trappa.

En brant trätrappa leder från Fjällgatan upp till Stigberget och fick 1967 det nuvarande namnet. Tidigare hette trappan Mikaels trappgränd efter Stockholms bödel Mikael Reissuer. Trappan bytte namn för namnberedningen i Stockholm tyckte att denne Mikael med både gata, trapp och kvarter uppkallat efter sig  fått tillräckligt med uppmärksamhet.  En annan anledning var också att man ville återta namnet Sista Styverns trappor som i början av 1800- talet ledde ner från just Fjällgatan till Stadsgården där båtarna låg och till krogen med samma namn, Sista Styvern. Det var här sjömännen tog ett sista glas innan de tog sig hemåt och det var lätt att även här spendera sina sista styvrar, pengar.  (Även i Göteborg, i Majorna finns Sista Styvern)

I slutet av Fjällgatan ligger Per Anders Fogelströms Terrass med härlig utsikt (om vädret är fint) över både  Stockholm och dess inlopp-

Vy från Fogelströmsterrassen in mot Gamla stan, City och Skeppsholmen – till höger. (Det var där alla båtar till Gotland runt låg )

Fjällgatan 30, huset där Per Anders Fogelström bodde från 1964 och fram till sin död 1998, ett gammalt hus som byggdes i mitten av 1700-talet av tröjvävaren Anders Berg och som är väl bevarat.

Som en av våra mest kända  Stockholmsskildrare har Per Anders Fogelström kanske  blivit mest känd för Stadsserien, romanerna om Henning och Lotten och deras släkt som beskriver livet i Stockholm mellan åren 1860 och 1968.  Stockholm och främst Södermalm skildras  från mitten av 1700- talet och hundra år framåt i Fogelströms ”Barnserie” , där barnens situation belyses.  I ”Vävarnas barn” beskrivs barna arbetsförhållande och liv på Barnängens klädesfabrik 1749-1779 . ”Krigens barn” utspelar sig mellan 1788 och 1814 och skildrar genom stockholmarnas ögon de år då Sverige deltog i olika krig och hur barnen hade det. ”Vita Bergens barn” är en fortsättning på på Krigens barn och utspelar sig mellan 1821 och 1860 och skildrar fattiga människors liv i en tid av politisk oro. Här möter man som läsare de människor som förekommit i de övriga böckerna och om deras efterkommande.

Fortsättning följer.