Browsing Tag

Stadsgården

Stockholm

Mobilvandring i Stockholm

3 juli, 2017

I en av Södertidningarna, Södermalmsnytt,  hittade jag häromdagen förslag till en littterär mobilvandring där  författaren, journalisten, Stockholmsskildraren, miljöaktivist, opinionsbildaren och fredsaktivisten Per Anders Fogelström är huvudpersonen. Promenaden tar en runt på östra Söder och man får veta mer om Fogelström, hans sätt att se på Stockholm och vad som drev honom i sitt arbete.

I samarbete med Stadsmuseet kan man under sommaren ladda ner en gratisapp, ”Tempus Fugit”  och där finns en karta, introduktion och ljudberättelser om Fogelström. Vandringen består av 15 kapitel som är kopplade till 15  platser på Södermalm som var viktiga för Fogelström.  (För att kunna lyssna måste man vara på plats och följa vandringen.) Så idag har jag gjort en givande  vandring i Fogelströms fotspår och hoppas ni vill följa med.

Stadsgårdskajen

Vandringen strtade vid Katarinavägen i Stockholm, alldeles ovanför Fotografiska museet och Stadsgården där Finlandsfärjorna och en del kryssningsfartyg lägger till. Här ser man inloppet till Stockholm och denna sjöväg skulle Per Anders Fogelström komma att ta många gånger och han sågs ofta stå här senare i livet och blicka österut.

Per Anders Fogelström föddes i Stockholm 1917 men kom sedan att bo i Helsingfors, Petrograd i Ryssland, tillbaka i Stockholm och sedan vidare till Viborg i Finland – innan det på nytt blev Sverige, så att byta land blev en vana.  Fogelströms pappa arbetade för ASEA men hade förskingrat pengar för dem under flera år och flydde till Tyskland där han han fick jobb som säljare. Familjen var skuldsatt och Per Anders mamma valde skilsmässa och att flytta hem 1922 till Stockholm med de båda barnen och det trots osäker ekonomi.  Pappan försvann ur familjens liv och flyttade vidare till Amerika med en ny kvinna.

 

Monumentet restes här 1977 och är gjort av Liss Eriksson.

Nästa stopp i vandringen blev högre upp på Katarinavägen vid minnesmärket La Mano, ”Handen” till minne av de svenskar som kämpade för demokratin  och dog i det spanska inbördeskriget, 1936-1939 och av de ca 500 svenskar som var med dog nästan 200 personer. Fogelström menade att ”en enda människa kan göra skillnad genom att använda sin röst” och detta var något han själv gjorde i många sammanhang.

”Fjällgatan är väl idag den här stadens vackraste gata. En gammeldags smal gata som drar fram längs bergskantenmed kullerstenar närmast husmurarna och med lyktor som sträcker sig ut från husen”. (Fogelström)

Början av Fjällgatan.

Längs Fjällgatan finns de gamla miljöerna bevarade från 1700-talet med hus som är timrade och panelade och har långsidan mot gatan . I förlängneingen av huset finns ofta ett plank med port in till gården och på gården fanns ytterligare hus, dass, bodar, stall och ibland även i bagarstuga. I mitten av 1700-talet började Falu rödfärg komma och den grå trästaden blev röd. Mot slutet av 1700- talet målades också trähusens fasade i ljus oljefärg för att efterlikna de finare stenhus som fanns i andra delar av stan än Södermalm.

Sista Styverns trappa.

En brant trätrappa leder från Fjällgatan upp till Stigberget och fick 1967 det nuvarande namnet. Tidigare hette trappan Mikaels trappgränd efter Stockholms bödel Mikael Reissuer. Trappan bytte namn för namnberedningen i Stockholm tyckte att denne Mikael med både gata, trapp och kvarter uppkallat efter sig  fått tillräckligt med uppmärksamhet.  En annan anledning var också att man ville återta namnet Sista Styverns trappor som i början av 1800- talet ledde ner från just Fjällgatan till Stadsgården där båtarna låg och till krogen med samma namn, Sista Styvern. Det var här sjömännen tog ett sista glas innan de tog sig hemåt och det var lätt att även här spendera sina sista styvrar, pengar.  (Även i Göteborg, i Majorna finns Sista Styvern)

I slutet av Fjällgatan ligger Per Anders Fogelströms Terrass med härlig utsikt (om vädret är fint) över både  Stockholm och dess inlopp-

Vy från Fogelströmsterrassen in mot Gamla stan, City och Skeppsholmen – till höger. (Det var där alla båtar till Gotland runt låg )

Fjällgatan 30, huset där Per Anders Fogelström bodde från 1964 och fram till sin död 1998, ett gammalt hus som byggdes i mitten av 1700-talet av tröjvävaren Anders Berg och som är väl bevarat.

Som en av våra mest kända  Stockholmsskildrare har Per Anders Fogelström kanske  blivit mest känd för Stadsserien, romanerna om Henning och Lotten och deras släkt som beskriver livet i Stockholm mellan åren 1860 och 1968.  Stockholm och främst Södermalm skildras  från mitten av 1700- talet och hundra år framåt i Fogelströms ”Barnserie” , där barnens situation belyses.  I ”Vävarnas barn” beskrivs barna arbetsförhållande och liv på Barnängens klädesfabrik 1749-1779 . ”Krigens barn” utspelar sig mellan 1788 och 1814 och skildrar genom stockholmarnas ögon de år då Sverige deltog i olika krig och hur barnen hade det. ”Vita Bergens barn” är en fortsättning på på Krigens barn och utspelar sig mellan 1821 och 1860 och skildrar fattiga människors liv i en tid av politisk oro. Här möter man som läsare de människor som förekommit i de övriga böckerna och om deras efterkommande.

Fortsättning följer.