Browsing Tag

njutflykt

Stockholm Utflykter

Sandön runt – En guidad tur med fina upplevelser

7 september, 2018

Sandön är namnet på ön där byn Sandhamn ligger. Och det är här i själva byn Sandhamn, på öns norra sida, där hamnen, hotellen, restaurangerna och butikerna ligger. Alltså byns centrum. Sandhamn ligger i Stockholms ytterskärgård, längst ut i havsbadet och det är något som präglat ön sedan lång tid tillbaka i historien.

Jag var här på besök med  ”The Beijing Ladies” och vår bokklubb. (Vi träffades alla i Peking under åren vi bodde där men nu finns vi lite varstans i landet) Och att ha bokträff  här ute på Sandön var en ren verklig  lycka. Likaså att vår värdinna, Marita, är född och uppvuxen här och fint kunde lotsa och guida oss runt ön.

Uppe på lotsberget, vid kyrkan, startade vi vår vandring runt Sandön.Här uppe på berget, vid kyrkan, startade vi vår vandring runt Sandön

Sandön runt

i den vackra sensommareftermiddagen blev en resa/promenad i både tid och rum och där alla sinnen var med. Och det hela tiden.

Karta över Sandhamn. Vi startade vid kyrkan och gick  söderut genom tallskogen för att fortsätta varvet runt längs vattnet. 

Under många år, fram till 1600-talet, användes ön som betesmark och Sandön bestod då till stor del av stora sandfält. Idag är tallskogen påtaglig men den fanns inte då och inte mycket annan växtliget heller. Helt annorlunda än idag. Och det var inte förrän i början av 1900-talet som planteringen av tallar påbörjades för att binda sanden. Idag växer en fin och gles tallskog på ön och samsas med kavar lingon och blåbärsris. Tallskogen genomkorsas av stigar och promenadvägar och hela skogen känns ljus efterson solen når ner och in genom stammarna.

Njutbara  promenadvägar fyllda av sand och doft av tall och sensommar.

Plötsligt i sanden dyker det då och då upp stenpartier och det är rester av den gamla Brunkebergsåsen, rullstensåsen som man även ser spår av i Stockholms innerstad. Detta är rester av gamla isälvsavlagringar. (Namnet Brunkeberg kommer ifrån en hög ämbetsman och riddara på 1300-talet som hette Johan von Brunkow.) Och i naturen är vi så mitt på stigen mötte oss en kopparorm.

Stenar från rullstensåsen, en kopparorm och vackertblommande ljung.

Vi går vidare

och kommer ner till stranden Trouville på Sandöns södra del. Namnet klingar franskt och så är det. När Stockholmarna, i slutet av 1800-talet  kom ut till Sanhamn som badgäster hade många av dem tidigare besökt Normandie i Frankrike. Här hade de upplevt de fina och vita strändrna i orterna Trouville och Deauville  och tyckte att södra Sandöns stränder påminde om detta. Så därav namnet Trouville.

Det är också här på Trouvillestranden som Nora (en av huvudpersonerna i Sandhamnsmorden) upptäcker en död man i vattnet.  Finns med i boken ”I de lugnaste vattnen”.

Mona, vår värdinna/guide Marita, Åsa och Lena.

När vi lämnat Truoville bakom oss står vi plötsligt utanför det stora vackra huset som är centrat för  Viveca Sten och ”Morden i Sandhamn”. För att läsa mer om både Sandhamn, Sandön -dess historia och mycket annat så finns en länk till Viveca Sten här. Hon är också född och upvucen på Sandön.  Och både miljöerna och namnen runt ön påminner mycket om just morden i böckerna.  via länken

Huset som är centralt för böckerna "Morden i Sandhamn" ligger vackert på Sandön vid havet.Har man läst böckerna eller någon av dem känns huset igen. Ett fantastiskt vackert hus med ett absolut toppläge. Och nej, det är inte Viveca Stens hus. 

Mycket att titta på är det överallt och Marita lotsar oss varsamt vidare till ”Dansberget”. Berget, med sina släta klipphällar, användes förr som dansbana. Numer finns en annan dansbana i hamnen, byggd i trä.

Dansberget och med utsikt mot horisonten.

Via byn och hamnen var vi tillbaka till punkten där vi startade och nu tog aftonens bokprat vid. I alla fall delvis.

Mona, Åsa, Marita och jag förbereder oss för kvällens middag och bokprat. Foto Lena Lindholm.

Trevlighterna avlöser varandra

och det blev så småningom dags för en trerätters middag där helgrillad fläskytterfilé med en ljummen salllad var varmrätt och en riktigt god chokladmousse till dessert.

God mat och dryck och goda vänner är alltid en fin kombination. Och till detta även rikligt med bokprat.

Några av de böcker vi läst, recenserade och tipsade om. Till dessa kommer också ett 15-tal böcker som det lyssnats på.

Morgonen därpå blev det dags för bad och i badrockar traskade vi till ”Fläskberget”, några minuters fin promenad från huset. Här är det en lite strand men som brukar vara välbesökt av morgondoppare eftersom den ligger nära byn. Var namnet ”Fläskberget” kommer ifrån är oklart. Men en teori är att det en gång i tiden flutit i land fläsk här från ett skepp som förliste. En annan öfrklaring är att det också för länge sedan ilandsattes amerikanskt fläsk här då det skeppet skulle repareras. Och om man nu inte direkt gillar sand sp finns det fina klipphällar i närheten varifrån man också kan bada.

Dags för bad! Jodå, jag premiärbadade för säsongen den 4 september. Bildbevis finns här.

 

Stockholm

Sandhamn – Lotsarnas ö i Stockholms ytterskärgård

5 september, 2018

Jag har just kommit hem från Sandhamn – lotsarnas ö i Stockholms yttersta skärgård.  Sandhamn eller Sandöhn har alltid varit den sista skyffade hamnen för fartyg som ska vidare ut över östersjön och även den första hamnen inför en resa in mot Stockholm. Välkomna med hit.

Sandhamn ligger i Stockholms  yttersta havsband.

Till Sandhamn

tar vi oss med buss från Slussen i Stockholm, rakt österut, de fyra milen till Stavsnäs, i Värmdö kommun. En resa på ca en timme och här kliver vi på Waxholmsbolagets båt, Söderarm, som tar oss genom en vacker skärgård ut till ön. . En fin resa på en timme och med några stopp under vägs.

båten Söderarm ska ta oss från bryggan i Stavsnäs och ut till Sandhamn. I Stavsnäs. På väg mot båten som ska ta oss till Sandhamn.

Vi närmar oss Sandhamn –

– men ska först passera det smala ”Sandhamnshålet”. Här kan man skymta en orange båt där det står ”Pilot”är en av lotsbåtarna som används. Men lotsarna behöver numer inte bo här ute.

Vår värdinna, Marita, möter oss på kajen med kärra. Perfekt att dra bagaget på. 

Fritidsbåtarna är många och Sandhamn i sig är ju känt som ett seglarparadis och även centrum för KSSS, Kungliga Svenska Segelsällskapet, ett av de äldsta i världen. Nu var det glest i gästhamnen men sommartid är det rejält trångt här.

 

 

Varför lotsarnas ö?

Marita, som är född och uppvuxen på Sandhamn, kan sin ö och berättar om vad vi passerar, öns historia och om naturen. Här känner alla som bor på ön varandra och alla hälsar vänligt.

Sandhamn kom att bli ”lotsarnas ö”  och det behovet uppstod tidigt.Under 1600-talet var det endast kronans fartyg som fick trafikera  Sandhamnsleden,  med undantag av fartyg till och från Estland och Livland. Och det blev skärgårdsbönder på närbelägna Eknö, som fick uppdraget att lotsa dem. Under 1700-talet öppnades leden för alla fartyg och den syssla som tidigare varit en bisyssla för bönderna blev nu huvudnäringen. Yngre lotsar flyttade hit från Eknö för att bo närmare där de jobbade

Vi strosar långsamt genom vackra Sandhamn. En verklig idyll. Och så lugnt när alla sommargäster är borta. Vi går vidare. Tittar och lyssnar allteftersom Marita berättar.

Byn har

bevarat sin karaktär med smala grusgångar, spjälstaket och husen oregelbundet placerade. Sommarhus i ”schweizerstil” finns också. Dessa större hus kom till under 1800-talet när Sandhamnblev en populär sommarort. Och man ville hänga med i husmodesvängarna.

Sandhamns Gustav Adolfts torg. Byns festplats. Och här blir flaggstången till midsommarstång.

 

Vi är i utkanten av Sandhamn, framme vid huset där vi ska bo. Strax ovanför, vid foten av lotsutkiken, ligger kapellet som invigdes 1935. Så enkelt och vackert.

 

Jag står alldeles stilla. Har kapellet bakom mig. Känner doft av hav och tallskog och just här i denna stund upplever jag en känsla av lycka.  Och det skulle bli många sådana ögonblick och stunder under dygnet här ute på ön.

Utsikt från kapellet och här i det fina röda huset ska vi bo. 

 

Förslag på olika saker att se och göra samt mer om få veta mer ön kan man få här.

På fredag ska jag ta er med på en tur runt hela ön. Och då passerar vi också huset som är centralt i . Viveca Stens böcker om ”Sandhamnsmorden”. Passar bra för anledningen till att vi är här är just böcker.

 

Trevligheter Utflykter

Delar av Stockholms skärgård – En kryssning till Åland

6 augusti, 2018

Att ta en tur i och genom  Stockholms mellersta skärgård gör vi gärna och en kryssning är trevligt Igår eftermiddag var det dags igen. Ett spontant infall. Nere vid Stadsgårdshamnen klev vi, en halv timmen före avgångstid, på  kryssningsfartyget Birka  Paradise som under 21 timmar skulle ta oss  genom delar av Stockholms mellersta skärgård, över Ålands hav och till Mariehamn på Åland. Och hem igen. (Vi gick alltså inte i land i Mariehamn dit vi kom tidigt i morse, men morgonpigga hinner nog med en kort promenad innan fartyget vänder tillbaka till Stockholm)

Installerade i vår hytt i aktern med stort fönster och balkong utanför. Perfekt.

Delar av Stockholms mellersta skärgård

passeras och sträckan över öppet hav tar i vanliga fall inte mer än drygt en timme. Hela sträckan mellan Stockholm och Mariehamn är 75 sjömil – alltså nästan 14 mil. (1 sjömil = 1852 meter)  Vädret denna söndag eftermiddag varierade  rejält från åskskurar och åska till strålande sol. En vacker solnedgång blev det också.

Installerad på balkongen och mörka moln tornar upp sig över Stockholm vid 17 tiden när det var dags för avgång.

Stora delar av stockholms mellersta skärgård passeras på vägen till Mariehamn. Hotfulla moln med lite regn och tursamt med tak över balkongen.

En ensam seglare…

Molnen blåste vidare och den blå himlen tog mer och mer över.

Fler fartyg på väg mot Ålands hav.

Och det blev dags för en riktigt god trerättersmiddag i matsalen. Smörgåsbordet hoppar vi helst över och tycker det är skönt att bli serverade vid bordet. Men det finns flera olika alternativ ombord.  i vilken matsal man vill äta.  Vi valde restaurang Compagniet där en färdigkomponerad kryssningsmeny serverades-

Till förrätt handskalade räkor med fänkålsgravad grukra, sikrom, dillmajonnäs och rågbröd. Till varmrätt fanns det att välja på stekt fjällröding med räkor, pepparrot, syrad gurka, mandelpotatisstomp med örter och kräftsås- Eller helstekt kalvfilé med mustigt äppelsky, nypotatis, salladslökspuré och sommarsallad med äpple, babymorot och vårlök. (Vi valde båda kalvfilén, stekt till medium) Desserten var hallon och jordgubbsbakelse. Försvinnande god. En helt vegetarisk meny finns också.

En vacker augustikväll var det och med spännande molnformationer.  Vi satt ute länge och det svalkande det skönt.

 

Även dagens resa tillbaka var njutbar. Bara att luta sig tillbaka och sakta glida både över Ålands hav och genom skärgården.

Delar av Stockholms ytterskärgård

 

 

Trevligheter Utflykter

Sommardagar i variation och kombination

11 juli, 2018

För närvarande varvar jag dessa vackra sommardagar här hemma med resejobb inom Sverige och med ledighet, något jag verkligen trivs med.  Och ledigheten kan i sin tur  innebära  kortare resor som lätt kan kombineras så att de  blir njutflykter. (En utflykt som är extra njutbar)

Dessa svenska sommardagar

är verkligen behagliga och gårdagens besök hos vänner i Östertälje (strax innan Södertälje) blev verkligen en fin njutflykt. Till Östertälje tar det 30 minuter med pendeltåg från Stockholm och att kliva av här är som att komma till ”landet”. Äldre villor med uppvuxna, vackra trädgårdar och lite äldre flerfamiljshus kantar vår väg. Grönskan är påtaglig trots uteblivet regn.

En kort promenad och vi är framme och möts av än fler blommor och grönska. Växthuset är en oas och här finns en liten fontän med porlande vatten och olika sittgrupper som inbjuder till att slå sig ner en stund och njuta .

Vackra sommardagar är det och det är fint att sitta en stund i ett växthus och njuta av det vackra. En del av växthuset. Så vackert!  Pelargonsamlingen är stor med många olika sorter.

Sommardagar innebär också att bär och frukt mognar och kan skördas. Vinbären är mogna

 – och vindruvorna växer i riklig mängd. Ännu inte riktigt dags för skörd. 

Tomater fanns i olika varianter och de vi smakade, modell mindre, var försvinnande goda.

Tiden försvann snabbt där vi satt ute i trädgården  och det började bli dags för lite matlagning. Eftersom vi alla har en del av oss kvar i Peking (det var där vi  första gången sågs för många år sedan) blev det en del wokat som ingick i middagen. Och när det kom till ”wokandet” såg jag något som  jag aldrig sett tidigare. I spisens häll finns en fördjupning och i den passar denna wokpanna perfekt. (Spisen och pannan hörde ihop) Ofta när man ska woka hemma så får man inte tillröcklig värme om man inte har en gasplatta och maten blir inte wokad utan mer stekt/kokt. Men icks alls här.

Här fördjupningen i spisen och wokpannan passar exakt. Detta är nu ett önskemål för vår kommande nya spis.

Wokpannan placerad i sin nersänkning. Och resultatet blev verkligen toppenbra

Grillade filodegsknyten med fetaost, melonsallad och riktigt wokad broccoli som den görs i Peking.  Väldans gott och vackert.

Middagsutsikt mot växthuset och trädgården. Aptitretande det också.

Timmarna rann iväg och skymningen hann sänka sig innan vi åter tog tåget tillbaka till huvudstaden.

Hej då! Stort tack för en jättefin eftermiddag och kväll. Jättetrevligt att ses igen.

 

Och visst är det trevlligt med dessa njutflykter.

 

 

Spanien

Njutbar -veckans ord i Gems Weekly Photo Challenge

15 maj, 2018

Njutbar är veckans ord att fritt tolka i Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Utmaningen i sig är att med bild och/eller/ text – tolka ordet. Här är det fritt fram för egna funderingar och alla är välkomna att vara med. Bilderna är gårdagsfärska och tagna under vår njuflykt ett par timmar resa norrut här på Costa Blanca .

Absolut njutbar utsikt i den spanska lilla byn GuadalestAbsolut njutbar utsikt i den lilla spanska byn Guadalest.

Njutbar njutflykt

Igår lämnade vi Torrevieja här på Costa Blanca för att ta oss en bit norr ut på en njutflykt (en utflykt som är extra njutbar) och sådana gör jag gärna, både hemma i Sverige, när jag är  på resande fot och gärna också här i trakterna runt den spanska sommarstugan.

Vi körde drygt någon timma norrut och när vi passerat Benidorm körde vi västerut in i landet och upp i bergen. Och förutom vackra naturupplevelser under hela turen  stannade vi några timmar både i den lilla bergsbyn Guadalest  och vid de vackra vattenfallen i Algar, ”les font d´Algar. Mer om dessa vackra platser i bild och text kommer i inlägg under veckan.

Turen  gick från Torrevieja och norrut till Benidormoch därefter några mil inåt och uppför. Brant var det och riktigt kurvig väg på sina ställen. Och väldigt vakcert och grönt.

Här kommer ett  i mitt tycke njutbart smakprov. Håll till godo!

Utsikt från byn Guadalest och ner i dalen. 

Byns lilla torg inbjuder till att slå sig ner. Och visst gjorde vi det. En god lunch blev det i skuggan och den mysiga miljön gjorde sitt till. 

Guadalest och det lilla torget var smyckat med vackra rosor. Ljuvliga rosor mitt på torget.

”Les Fonts d´Algar”, vattenfallen i Algar

Vattenfallen i Algar, Costa Blanca

Den skuggiga miljön och närheten till vatten gjorde att det verkligen var grönt och frodigt inom hela området. 

 

Titta gärna in här för att läsa och se mer av veckans ”njutbara” tolkningar

Foto Kina

Gammal – veckans ord i Gems Weekly Photo Challenge

1 maj, 2018

Gammal är veckans ord att fritt tolka i Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge .Utmaningen i sig är att med bild och/eller/ text – tolka ordet. Fritt fram för egna funderingar och alla är välkomna att vara med. Denna vecka får ett gammalt inlägg  vara med. Ett inlägg som skrevs i början av maj 2008 och under den tid då jag bodde och arbetade i Peking.

Besök i en kinesisk by. Här bärs fortfarande kvistarna man eldar med på ryggen. En gammal man med en tung börda.

Gammal är veckans ord

och ett gammalt inlägg blir det som får återuppstå.

Tänkte som omväxling för er läsare och även mig själv, förnya mig lite och inleder därför med en haikudikt, en japansk kortdikt på tre rader. ( fem, sju och fem stvavelser)

FART,FLÄKT OCH KULTUR,
OMVÄXLING SÅ DET FÖRSLÅR,
TID FÖR REFLEKTION

Ja, nog har detta majlov (2008)  varit fartfyllt  och omväxlande alltid. En tågresa till Xian med ettt besök vid terrakottaarmén, shopping, släktingar på besök, byutflykt, cykelturer, valborgsfirande, promenader, restaurangbesök, träffat vänner, utforskat nya busslinjer, samt haft tid och ork för eftertanke. Verkligen mycket som kan upplevas på en vecka!

Bybesöket med vandring på en del av muren var en bra kontrast till det storstadsliv vi lever till vardags.
Denna tur som arrangerades av China Culture Center (som ordnar både utflykter, seminarier och längre resor) visade att tiden i byn nästan stått stilla i minst 50 år. Och detta kan upplevas bara ett par timmar med buss från Beijing/Peking.

Vi vandrar över stock och sten. Här väninnan Anna och jag.

Efter besöket i byn där tiden verkat stå still så vandrade vi över kullarna till nästa by och på vägen rastade vi på en del av den kinesiska muren. Och så skönt att denna del är tämligen orörd och det är en speciell känsla att nästan vara ensam här. Muren är verkligen gammal och byggdes från 300- talet fram till 1600- talet.

Så småningom gjorde sig hungern  påmind och det var dags för lite lunch i nästa by. Vi slog oss ner på en restaurang i mycket ”lantlig miljö” och serverades många olkaa kinesika rätter.  Här, vid restaurangen, håller man på att bygga små ”guesthouse” och inom en inte alltför lång framtid kommer nog många Beijingbor att ta sig hit ut för vila, frisk luft och rekreation.

KInesiska muren är verkligen gammalRast på kinesiska muren och den är verkligen gammal. (Maken och jag )

Lunch på ett genuint kinesiskt värdshus smakade så gott.

Kontrasterna

mellan den lilla byn och Beijing är verkligen slående. Alla människor, bilar, trafikstockningar och luften. Men här finns också pulsen, restaurangerna, barerna, uteserveringarna, parkerna,shoppingen, skolan,vännerna, livet; Ja i den verklighet där jag dagligen vistas. Och att kombinera sttorstadsliver med det mer lantliga gör jag väldans gärna.

På cykel ”mitt i” Peking. Och jag hänger som vanligt med och på lokalbefolkningen när det gäller att ta mig fram per cykel.

 

Titta gärna in här för att läsa och se mer av veckans tolkningar

 

Trevligheter Utflykter

Besök av sommar med sol, värme och uteliv

21 april, 2018

Igår, den 20/4, kom sommaren på besök hit till Stockhholm. Och när jag tog mig en tur till Uppsala för att hälsa på Liv och barnbarnen följde den vänligt nog med mig. Skön sommarvärme  med +24 grader i skuggan under eftermiddagen. Många sommarlängtare, både i Stockholm och i Uppsala, verkade ha avslutat jobb och annat för att ta sig ut och njuta av det vackra vädret. Lika bra att passa på.

Besök i Uppsla med sommar och värme. Stationshusets resaturang var fylld. Fredag efter lunch. Stationshusets restaurang i Uppsala hade inte ett ledigt bord utomhus och kön för att få ett växte.

Besök av sommar och en tur till Uppsala

Stationshusets restaurang passerades och jag fortsatte min korta promenad och  hem till Liv (dotter) där jag vissat att något gott vankades.  Och barnbarnen förstås. Träd som grönskade och blommor som slagit ut kantade vägen och det fanns också en svag doft av sommar i luften.

Sommaren på besök.Vackert! Och visst känns det som om sommaren är på besök. i alla fall denna dag. 

Jag hämtade barnbarnet, åttaåriga  Max, på Vaksalaskolan och han fick visa mig hur han nu på egen hand kan gå hem efter Fritids. Så mysigt att ses igen efter vår Londonresa. Och mycket prat om London och Harry Potter blev det. Verkligen en minnesvärd resa för oss alla.

William sommarfirade den sköna dagen hemma med isglass.

Max också.

Jag bjöds på en ”Hugo” en drink baserad på prosecco, mynta, limejuice, flädersaft och is. Försvinnande god! Och till det en somrig sallad med melon, fetaost, gurka, rödlök och kapris. Så gott och fräscht!

Hugo med tillhörande glad och pigg sallad.

Timmarna gick fort, de brukar göra det när man har trevligt. Och dagens njutflykt, mitt besök i Uppsala var över för denna gång.

 Sockholmskvällen

kändes lika somrig som dagen. Många människor på tunnelbanan från T-Centralen sökte sig mot Söder och ner till vattnet med både grillar och stora picnickassar. Och uteserveringarna i kvällssolen var fyllda till bristningsgränsen och med männsikor som stod i kö för att få en plats i solen.

Populära restaurang/bar Thaiboat på ”vår kaj” i Norra Hammarbyhamnen  var välfylld både av mat och bargäster. Och på sandstranden var det ”fest, folk, fart och fullspikat”. Hit till Thaiboat söker sig folk i alla åldrar och läget är verkligen prefekt. Men jag fortsatte några hundra meter hem till balkongem. Mysigt att sitta här och se ut över kanalen och kajen och mycket är det som händer.

Restaurang/bar Thaiboat var välbesökt. De runda plastbubblorna är vinskydd för de mer frusna.

Zoomade från balkongen in restaurangen snett över kanalen. Välbesökt den också så här i kvällssolen.

Fritidsbåtar kommer från Mälaren och har här slussat ut i ”Saltsjön” – Östersjön.

Pizzapicnic verkade populärt denna fredagkväll. Många hade valt kajen att slå sig ner på.  (Inzoomad bild från balkongen.

 

Klockan är 19 och det är fortfarande +23 grader. ”Skådespelet” på kajen och i kanalen fortsätter. Vi äter räkor  och blir sittandes här till långt inpå kvällen. För är det nu sommaren på besök så välkomnar vi den.

Sommarens besök välkomnas med balkongmiddag. Utsikten över Hammarbykanalen ingår.

 

 

 

Skyltar Spanien

Utför i Alcalá del Júcar och med Skyltsöndag

11 februari, 2018

Söndag och det innebär ”Skyltsöndag” som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar. Veckans skyltar kommmer från den vackra byn Alcalá del Júcar, grottbyn, dit vi i veckan var på ”njutflykt”.  Mycket uppför var det och sedan utför. Men upp till vår lunchrestaurang åkte vi buss, vilket var tidsbesparande. Och  jag har svårt att framför mig se oss bussresenärer komma tågandes på led uppför berget och genom hårnålskurvorna.  Men visst hade det fungerat. (Jodå, det fanns vandringsleder uppför och utför berget också, men vår tid var inte direkt evig)

Välkommen till Alcalá del Júcar!

Inte att ta miste på var vi hamnat. Flera varubilar var märkta med byns namn.

Vandringen utför börjar

Området runt byn är minst sagt kuperat men det finns cykelleder och fina vandringslder. Cykelleden gick delvis i ”naturen”  och det kändes betryggande då vägarna både uppför berget och utför var väldigt smala och kurviga..

Cykelleden var lätt att hitta och dessa stolpar återkom med ojämna mellanrum.

Utsikten ner mot själva byn och angränsande områden visar de stora nivåskillnaderna. Många berg och dalar är det.

Upp till restaurangen i Alcalá del Júcar tog oss bussen och utför, ner mot byn, vandrade viSnart dags att bege sig ner mot byn. En sista titt…Byn skymtar långt där nere i dalen.

Själva byn klättrar upp mot kalkstensberget ochoch husen, grotthusen, är byggda i olika nivåer. Och  det är bara de yttre fasaderna som finns mot de smala gränderna. .

Uför har vi gått och längs smala gränder i byn Alcalá del JúcarMysiga gränder som på sina ställen är målade. Observera elledningarna och tv- antennen. 

Grottor finns det gott om och skyltar, målningar visar vägen.

Och möjligheter till ”pitstop” saknades heller inte . Fanns flera i olika grotthus.

Smala gränder är det.

Skyltar kan se ut på olika sätt och varföe inte en gående reklamskylt.

Gående reklamskylt.

När vi kommit hela vägen ner ser vi att det även är möjli att ta sig fram med bil.Viss precision krävs försås.

Kändes lite udda med en Volvo parkerad här i gränden. Men den fick ju plats. Och här har det festats 2017.

Tydligt skyltat här med turistkontoret, oficina de turismo.  Dock nu med begränsdade öppettider.

Fler söndagsskyltare finns här. Titta gärna in!

Spanien Torrevieja

Busspromenad mot okänt mål-lyckad ”njutflykt”

31 januari, 2018

Gårdagen bjöd på en oväntad busspromenad. Spännande, roliga och oväntade inslag i vardagen gillas och lite av det blev det alltså igår. De dagliga långpromenaderna, ofta längs havet uppskattar vi och målen under gång  är tämligen oplanerade. Ofta finns de inte alls från början utan  ger sig efter hand. Oftast blir det väldigt bra och både restauranger och tapasställen längs vägen hjälper till att hålla energinivån konstant.

”Palmdungen”  finns ca åtta kilometer söderut från Torreviejas centrum och är idag ett inhägnat område för att skydda palmerna. (Men det går fint att ta sig förbi längs havet. )

Busspromenad, en spontan idé

Vi passerade under ”gång” busshållplatsen ”Eras del Sal”  där många av stadens lokala bussarna stannar. Här bakom ligger de gamla utskeppningsplatsen för saltet från Torrevieja så ett stycke historia är området i sig.  När vi gick förbi här kom vi plötsligt på tanken att hoppa på första buss som kom och åka med till ändhållplatsen. Var vi skulle hamna var en öppen fråga och hem brukar man kunna ta sig helt oavsett. Priset för en enkel biljett är 1,35 euro och man betalar på bussen. Vi konstaterade snabbt att vi var på väg söderut och kändigen oss. Bussen körde oss runt olika områden en bit upp på omliggande kullar. Och så småningom kom vi ner till havet igen och klev av vid Punta Prima, ca 9 km från busshållplatsen. Sightseeing var det under vägs så det var god valuta för busspengarna.

Apelsinodlingar såg vi många under denna busspromenad. Inte direkt ekologiska apelsiner som växer så nära motorvägen...Många  apelsinodlingar såg vi längs  busspromenaden. Kanske inte direkt ekologiska med tanke på läget…

Längs havet gick vi

från Punta Prima och tillbaka till Torrevieja. Här är sandstränderna utbytta mot klippor och havet erbjuder fina snorklingsmöjliheter. (Jodå, jag har testat sommartid när det var +25. Vill helst inte bada i svalare vatten…)

En busspromenad längs kusten kan bjuda på mycket. Torrevieja kan anas i fjärran.

Kan det månne ha varit en silkeshäger vi såg. Eller???

Efter ett par kilometer var det lagom med lite enegiintag på den mysiga restaurangen Cala Ferris. även området heter så.  Just här finns det bara denna restaurang och stundtals är den väldigt välbesökt. Vi har varit här många gånger och här är ett perfekt ”pitstop” på vägen när man går längs havet. (Restaurangen kan även nås per bil. Man kan även cykla hit från Torrevieja och en del av cykelväge/stigen( nåja…) går längs med havet.

Njutbar utsikt och trevligt ”pitstop”.

Vi vandrade vidare hemåt längs havet och gick hela vägen tillbaka till Torrevieja.

Ett stopp blev det (i slutet eller början av – beroende varifrån man kommer) vid Playa de  los Naufragos för att se saltbanden rulla ut på kaje lastade med salt. Saltet läggs dels på hög och dels lastas det direkt på  fartyg som kommer in i hamnen. Och saltet har alltid varit betydelsefullt för Torrevieja och är det än idag.

Rullbandet med saltet-

-och en av salthögarna som väntar på att lastas på fartyg.

Perfekt med busspromenad och en trevlig  spontan njutflykt blev det. (Njutflykt är en kombinationen av njuta och en utflykt som är lite ”extra.” Ett ord jag kom på för ett bra tag sedan och som ibland passar in.)

När vi framåt sena eftermiddagen kom hem så hade vi gått 12 km och det kändes skönt att så småningom sätta sig på terrassen och njuta av en full måne. (Med tjock tröja på.)

Gårdagens måne.

 

Trevligheter Utflykter

Uppsala, en trevlig ”njutflykt”

8 november, 2017

Gårdagen bestod av diverse trevligheter som sol, kaffe och en stund på balkongen, lite jobbuppdrag och även en ”njutflykt” till Uppsala. Till Uppsala åker jag gärna och med en dotter och två barnbarn där så är det ju mer än själva staden som lockar. Om man säger så- (Ordet njutflykt har jag kommit på för ett  ra tag sedan och det innebär en utflykt av något slag som är extra njutbar.)

Smidigt att ta tåget hit, om det nu rör sig framåt förstås. Men igår fungerade det bra. (Värre var det med tågen söderut) Resan tar ca  40 minuter från Stockholm central, så bekvämt och miljövänligt dessutom.  (Med bil tar det oftast den dubbla tiden, inte för att det är så långt, ca 7 mil, men ofta långa köer och mycket trafik. )

Uppsala station och stationsområdet med de nybyggda husen som piggar upp. Uppsala station. Kvarteret och husen, bostadsrätter, på andra sidan spårområdet heter ”Uppsala Entré” och är ett par år gamla. Attraktivt läge, nära stationen så höga priser medföljer. Kostnad på mellan 2 och 10 miljoner, beroende på storlek.

Yngsta barnbarnet William, 4 år,  tillsammans med sin mamma Liv, välkomnade  glatt mig och sin moster Helen.

Eftermiddagens trevligheter

Max, sju år,  äldsta barnbarnet och sedan i höst ”riktig skolkille” i klass ett hämtades på sin skola, Vaxalaskolan, och tog oss med på en kortare rundtur. Skolan är både gammal och anrik med  elever från förskoleklass till klass nio. Visserligen i olika delar av skolan. Det ger en bra mix och de äldre tar väl hand om de yngre.

Vaksalaskolan ligger centralt i Uppslala, alldeles vid Vaksala torg och där ligger också Konsert och Kongresshuset. Och på Max förslag tog vi oss högst upp i huset för att titta på den fina solnedgången. Max har varit här på studiebesök och kunde fint guida och lotsa oss  genom byggnaden och  visste var allt fanns. Jättefint att i solnedgången blicka ut över nejden och stan och där både domkyrkan och  slottet framträdde lite extra.

Att vara på en av barnbarnet guidad tur i Konsert och Kongresshuset tar på orken så  ”meze”- grekiska smårätter på lokal kändes som en bra fortsättning.

Vaksalaskolan och portalen mot Vaksala torg.

Max provar nya vantar som moster Helen hade med sig. Mycket lyckat! Och den häftiga gröna reflexen lyser upp.

Uppsala konsert och kongresshus invigdes 2007 och är ritat av den danske arkitketen Henning Larsen Tegnestue. Byggnaden har en metallglänsande fasad som är vinklad och tanken är att metallbitarna ska likna kristaller. Ett besök här rekommenderas och gärna att ta en tur högst upp för att njuta av utsikten. Man har räknat med att det här sedan invigningen varit över 2000 kulturevenemang och att drygt fem miljoner besökare sökt sig hit.

Uppsala konsert och kongresshusVaksala torg med  det åtta våningar höga Uppsala konsert och kongresshus.

Uppsala- landets fjärde stad och en gammal universitetsstad. 

Uppsala har sin historia som går långt tillbaka i tiden och universitete här är Nordens äldsta och grundades 1477 och rankas som ett av världens 100 bästa universitet. Populärt är det om ca 26 000 helårsstuderande lär finnas inskrivna. Uppsala känns som en småstad, den är lättillgänglig och mycket är samlat i centrum men  har dryga 180 000 ivvånare i stadskärnan och närmare 250 000 i kommunen.

Uppsala domkyrkaHär  från Konsert och kongresshuset syns så fint i skymningen Uppsala domkyrka med sina två torn –

Domkyrkan ligger på Domberget och den började byggas i slutet av 1200- talet men den tog tid att bygga och invigningen skedde 1435. Den är byggd i tegel, i fransk katedralstil, gotisk stil, där mycket är spetsigt. Tornen syns vida omkring och är 118.7 meter höga och det är också den längd kyrkan har. Kyrkan byggdes som en kröningskyrka och de flesta svenska regenter är krönta här. (Undantag drottning Kristina, Karl XII och Kristian den II som krötes i Stockholm)

Uppsala slott– och Uppsala slott.

Uppsala slott började byggas i mitten av 1500-talet som ett av Vasaslotten, befästningar/borgar som  Gustav Vasa och hans söner lät uppföra som skydd mot inhemska och utländska faror. Helt färdigt blev inte slottet p.g.a bränder förrän i början av 1600-talet. Och funktionen var att förutom att ”skydda” skulle slottet fungera vid kröningsfestligheter i domkyrkan. Numer är slottet ett byggnadsminne och ett museum och här bor också  i en del landshövdingen.

Efter all kultur så behövde magen sitt och den grekiska restaurangen Akropolis inne i köpcentrat Kvarnen vid Vaksala torg passade oss perfekt. En restaurang med riktigt bra service, god mat och rimliga priser. En bra avslutning på en jättetrevlig eftermiddag- tidig kväll.

”Moster” Helen, mamma Liv, William och Max äter gärna grekiska smårätter, ”meze”. Jodå, jag också-

Och lite kakor som dessert. Fina burkar med kakor till båda pojkarna som moster Helen haft med sig.