Browsing Tag

Mälaren

Stockholm

Kort resa som turist

24 maj, 2017

Stockholm med närområden har mycket av det mesta och för närvarande tar jag mig runt med båt till lite olika platser. Och att använda båt för  att ta sig fram i en stad som är byggd på 14 öar är smidigt och desssutom väldigt trevligt. (Om man räknar med hela Sockholms kommun uppgår antalet öar till drygt 20 och till detta kommer sedan öarna i skärgården men som då hör till andra kommuner.) Man blir turist i egen stad.

Gårdagens båttur startade vid Stadshuset och gick längs Mälarens vatten till Drottningholm, en vacker resa på 60 minuter. Och att se vår fina huvudstad från sjösidan och glida fram i ett gammalt ångfartyg är extra njutbart. Och jag kände mig verkligen som en turist där jag med svenska som modersmål var i klar minoritet. (Jag har i olika omgångar arbetat som guide/reseledare i Stockhom och gör så fortfarande så att enbart vara turist var också en skön känsla.)

Stockholms stadshus ritades av arkriekten Ragnar Östberg och är hans mest kända byggnadsverk. Stadshuset började byggas 1911 och togs i bruk 1923. Över åtta miljoner tegelstenar har gått åt och inspirationen hämtades från italienska renässanspalats. Stadshuset byggdes runt tvåå öppna ”piazzor”, torg – borggården och Blå hallen. Stadshuset är länt vida över världen efetrsom nobelbanketten med tillhörande fest äger rum här. Men stadshuset är inte bara en festlokal utan arbetsplats för Stockholms politiska tjänstemän och här hålls också kommunalfullmäktige sina möten. På marken där stadshuset ligger fanns tidigare en ångdriven kvarn ”Eldkvarn” som skadades vid en brand i slutet av 1800-talet. Kvarteret heter fortfarande Eldkvarn och det finns ett café i närheten med samma namn. (Jodå, det fanns även  en musikgrupp med det namnet.)

Stockholms stadshus med sitt 106 meter höga torn. Tornet går att besöka under maj till september och utsikten härifrån över Stockholm är magnifik. (Bäst att titta på Stadshusets hemsida om öppettider för ibland pågår reparationer.)

Följ med vattenvägen till Drottningholm.

Den röda pricken längst till höger är Stockholms stadshus där turen startade. Några ”stopp” gör jag längs vägen.

1.Långholmen – En ö fylld av grönska. Ett populärt fritidsområde med badmöjligheter mitt i stan. Här finns Långholmens värdshus med trevlig lunchservering och även några caféer. Men Långholmen har också haft en negativ klang och på 1700-talet förvärvade kronan marken och här blev spinnhus som senare blev fängelse. Fängelset var i bruk fram till 1975 och idag finns här vandrarhem och konferenshotell. (Spinnhus – man ville få bort tiggare och lösdrivare från gatorna och samtidigt ge dem en sysselsätttning. Kvinnorna fick spinna och det var tänkt att männen skulle raspa fram färgämnen som skulle användas för garnfärgning. Men antalet män som hamnade här var få så deras sysslor blev ogjorda)

En av sandstränderna på Långholmen och delar av det gamla fängelset i bakgrunden.

2.Västerbron, Marieberg och Smedsudden. Västerbron invigdes 1935, är 600 meter lång, går över Riddarfjärden och förbinder stadsdelarna Kungsholmen. Långholmen och Södermalm. Bakom bron syns ”tidningshusen” i Marieberg. På 1700-talet låg porslins och fajansfabriker här.

Västerbron med Mariebergsområdet.

Essingeleden, Sveriges mest trafikerade väg, förbinder västra sidan av Stockholms innerstad med Solna och  är en del av den framtida ringlded som ska gå utanför Stockholm.Tankar fanns efetr andra världskriget på att bygga en motorväg eftersom trafiken i Stockholmsområdet ökade, men inte förrän omläggningen till högertrafil i september 1967 kunde den sexfilig amotorvägen invigas, som då var Sveriges första.  Tranebergsbron, 450 meter lång, förenar innerstaden med de västra förorterna.

Närmast Essingeleden som är en del av E4 och E20 och bron längre bort är Tranebergsbron.

4. Lilla Essingen en ö som frisk blandar gammal och ny bebyggelse. Tidigare låg Elektrolux fabriker och kontor här men idag har en del av dem byggst om till bostäder och restauranger.

Bostadshus från 1930 talet ligger på en sida –

–  och på den andra betydligr mer moderna hus från 2000-talet. Alla med  sjönära lägen.

5. Stora Essingen bebyggdes i slutet av 1800- talet av varvsarbetare som jobbade på Ekensbergs varv. (Nr 6 på kartan och här var det varv till 1972 när Stockholms  kommun köpte marken för att bygga bostäder.) Senare byggdes här på ön en del stora sommarhus åt rika stockholmare som gärna gjorde båtutflykter till ön. Fram till 1916 hörde ön till Bromma  men det blev ingen fart på den permanenta bebyggelsen förrän 1923 då en bro kom till. Idag kantas Mälarens stränder  här av stora villor men även en del mindre fastigheter med bostadsrättslägenheter finns.

Perfekt med båt och brygga utanför sin villa.

Flera öar passeras på vägen; 7. Lindholmen – en ö med flera mindra hus i snickarglädjestil, 8. Klubbensborg, en udde där det varit krog sedan 1600- talet och där både Bellman och Fredman var flitiga besökare. Nummer 9 på kartan är Björnholmen. Här finns ett hus som en gång var tänkt att en gång bli ett presidenpalats. Det uppfördes av Franz Sjöberg 1859 och han hade hemliga drömmar om att en dag bli republiken Sveriges president.

Flera öar passeras på vägen till Drottningholm.

Passande nog reste jag med S/S Drottningholm som är en ångslup, ett mindre ångmaskindrivet fartyg, som förr användes som dragfartyg för segelfartyg och för att dra timmer. En slup är ett fartyg som är halvtäckt med ett för och akterdäck och ofta med ett nersänkt däck som senare kom att bli salong. S/S Drottningholm byggdes av Motala verkstad 1909 och är idag det enda ångfartyg som Strömma kanalbolag har i trafik.  S/S Drottningholm har även en liten kändisbakgrund eftersom hon var med i flera av filmerna ”Vi på Saltkråkan”.

Roligt att bli nerbjuden till ”chiefen”, chefen för maskineriet för att se hur det fungerar.

Framme vid Drotttningholms slott.

Del 1/2.

 

 

Stockholm

”Vårens höjdpunkt”

18 maj, 2017

Nu är tiden inne, den fina tiden ”mellan hägg och syrén.” Jag har väntat på häggen och varit ute i olika omgångar för att se om det  inte snart var dags och då har jag sett att den haft knoppar. Men igår, var det dags. Nu är våren här  på riktigt. Häggen var utslagen längs Årstaviken (Mälarens) stränder och den blommar nu så fint i tiden mellan vår och försommar.  I den gamla uppslagsboken ”Ugglan” som i första utgåva kom ut i slutet av 1800- talet skrivs just att när häggen blommar då är det vårens höjdpunkt. Sen kan det ju finnas hur många olika höjdpunkter som helst. Men i ”Ugglan” står det: ”Några få ljumma majnätter och varma dagar är nog, och liksom genom ett trollslag står häggens svällande och doftande blomskrud färdig och  frigjord från vinterknoppars fängsel. Ett mästerverk av naturens slösaktiga alstringskraft. Ty ingens könare brudslöja kan den unga Flora ikläda sig vid vårsolens möte.”

Häggen tillhör familjen rosväxter och vandrade in till Skandinavien från Danmark ca 8000 år f. Kr.

När inlandsisen drog sig tillbaka tillhörde häggende trädslag som vandrade in till Skandinavien och kom strax efter de de tidigaste arterna som var asp, björk och sälg. Häggen är tålig och växer i stort sett i hela landet upp till trädgränsen. Blomningen sker i övergången mellan vår och försommar så nu

En sothöna kom simmandes förbi och herr and pustade ut efter sin simtur.

Många fritidsbåtar är sjösatta och väntar i Mälaren på att få ge sig ut på äventyr. En turistbåt tar sig sakta fram och  är på ingång mot Hammarbyslussen för vidare färd i Saltsjön.

Väl hemma ser jag från balkongen en eftersläntrande segelbåt. Och visst är det vår i luften!  Jag dröjer mig kvar här ute och känner verkligen upp till mig doften från häggen på vår vackra innergård och konstaterar än en gång att vårens höjdpunkt är just här och just nu. (Och detta trots utebliven kvällssol.)

 

Stockholm

Ett helt varv

29 mars, 2017

Dagens gråväder är ren kontrast mot gårdagens strålande solsken och i dessa bråda vårtider är det lätt hänt att solen blir överansträngd. Mycket att göra har den förvisso haft i några dagar.

Och vackert väder utnyttjas gärna så vi startade med en promenad på Söder, längs vattnet, och hade innan dagen var slut gått ett helt varv runt ön, 12 km. Vi tog god tid på oss och en del pauser blev det.

Vid Hormborgarsjön i Västergötland pågår trandansen och här på Årstaviken såg vi lite av en ”svandans”.

En svanhona spejar efter efter en partner. 


Och se, ute i vattnet finns det en hane som gör sig fin. Kan det månne bli träff.

När vi vid Tantoparken passerade detta plockepinn så syntes det först inte vad det var så jag vra tvungen att se om det var en påbörjad virkesinsamling inför Valborgsbålet. Men så var det icke. Här har rutschkanor fått ny design och lite klurigt var det att hitta upp till själva kanan eftersom vanliga trappor inte fanns. Om jag lyckades. Jodå. Jag klättrade upp och rutschade ner.

Plockepinn i form av en rutschkana ett nyänknande som jag gillade.

Koloniområden finns det gott om på Södermalm och här är vårbruket i full gång och klart varierat. Med stort intresse och engagemang räfsas, planteras och ansas det.

Här har även träden fått löv i form av fjädrar.

Eftermiddagskaffe i solskenet på balkongen efter att halva sträckan runt Söder var avverkad. Nästa etapp avverkades under kvällen då stegen styrdes mot Bondegatan och restaurang Lokes bar.

Sofia kyrka reser sig fint i skymningen uppe i Vita bergen och nedanför ligger en Malmgård.  

Malmgårdarna i Stockholm betecknar en typ av byggnader som som uppfördes under 1600 och 1700talet  på Stockholms malmar, alltså det som inte var Gamla stan. Ofta var de herrgårdsliknande och kunde användas av ”finare folk” som sommarbostäder.

Lokes Bar är en trevlig kvartersrestaurang som ägs av förre detta tyngdlyftare Lennart ”Hoa- Hoa” Dahlgren och där vi denna kväll bestämt middagsträff med vännerna Susan och Jörgen. Verkligen jättetrevligt att ses igen och att träffas över en god matbit och något gott i glasen är alltid ett vinnande koncept.

Menyn är varierad och det finns dels ”färdiga rätter” och dels kan man själv kombinera ihop olika kötträtter vad gäller vikt, potatis/sallad och sås. Exra bra! Vad gällde vin, så har Susan som är stamkund här, ett eget vinglas som är dubbelt så stort som de vanliga. Och det finns bara ett. Jag försökte att få till ett liknande, men icke. Nåja, man kan inte alltid lyckas. En väldigt trevlig kvälll blev det och med god mat, mycket prat och många skratt. Tusen tack.

Susans ”dubbla glas” syns till vänster och mitt, det mer vanliga, står till höger. Men jag beställde ett till…

Vad som är lite speciellt med Lokes bar &restaurang är att hundar är väldigt välkomna. Och denna kväll såg jag åtmonstone tre hundar göra entré med sina ägare. Hundarna bjuds förutom på vatten även på ett par kycklingfiléer som brukar vara uppskatttat.  Kan nu tänka mig att någon tänker i allergifrågan. Men vanligast är att man inte mår dåligt av att vistas i samma rum som en hund utan ev. allergi tillstöter i kontakt med hunden. Och visst finns undantag. Jag gillar i alla fall konceptet att hundar är välkomna.

Och innan kvällen var slut och vi var hemma så hade vi under dagen avverkat ett helt varv runt Södermalam, 12 km.

En pudel fanns vid bordet bredvid och hade mycket att titta på. Här passerar en löpare…Intressant.

Den här skylten är talande. Husdjur är välkomna – barn ska vara kopplade. Humor!!

PS Susan skrev i en kommentar att hundarna som besöker Lokes bar&restaurang måste sköta sig och snällt ligga vid sina/sin ägare. De få heller inte vara  ilskna och bör gilla andra hundar och människor.  Restaurangen heter Lokes efter den hund spm ägaren tidigare ägde soch som var med här på restaurangen.