Browsing Tag

Liljevalchs kosnthall

Stockholm

Tre gånger L – Lars Lerin på Liljevalchs konsthall

11 juni, 2018

Välkomna med ut till Djurgården i Stockholm och till tre gånger L –  Liljevalchs konsthall och delar av Lars Lerins bildvärld. Här pågår fram till den 9 september 2018 en utställning med ett hundratal målninger gjorda av Lars Lerin. Tavlorna är målade under perioden 2002-2018 och tar besökarna med på en biografisk resa till bl.a. Värmland, Lofoten, Egypten och  Syrien samt en hel del foton från Brasilien. Många av fotomotiven från Brasilien är hemlösa katter och hundar som med sina speciella ramar  och säkra kompositioner verkligen berättar något om sina hund/kattliv.

Tre gånger L. Lars Lerin och Liljevalchs konsthall i StockholmMålning från Syrien

Tre gånger L

I Lars Lerins utställning på Liljevalchs konsthall i Stockholm har man valt att satsa mest på allvaret i konstnärsskapet. Här finns över hundra målningar att se och Mårten Castenfors, som är chef på Liljevalchs, har enväldigt fått välja ur Lars Lerins ofantliga produktion. Castenfors har medvetet valt bort det  lättsamma för att ta fram allvaret, mörkret och tyndgen hos Lars Lerin. Och detta har han verkligen lyckats med. Utstäällningen var mörk. Jag har under 2017  varit tre gånger på Sandgrund, Lars Leins permanenta konsthall i Karlstad och där finns en större bredd av tavlor från det allra ljusast till det mörka. Men här på Liljevalchs är det mörkret som är i fokus.

Några akvareller från utställningen

Syrien, fasa och mörker, raserade städer.  Vi matas dagligen med detta i media. Vi ser, men ändå inte. Stänger av. Lars Lerins målningar visar vad som pågår och får oss att se .

Sönderbombade hus.

Segelfartyg som är på väg. Äventyr, öppet hav och  det ljusa blandas med det mörka. En egen värld i livet ombord.

 

”Stylade hem” på hemnet. Längtan och drömmen till något annat. I Lars Lerins akvareller  framträder här en tomhet. Det är avskalat och det är ensamt

Ett ”stylat hem” på en söksida för bostäder.

Samlad kunskap i pärmar, en dokumentation före den digitala tiden – ett bibliotek, ett arkiv. Ett stycke sparad kultur i akvarellform. Kanske en hyllning till läsandet och kunskap.

Kanske hyllar Lars Lerin här kunskap och läsande. Pärmarna är en dokumentation.

Jag tyckte utställningen var sevärd, absolut. Men den gick i moll och så är det ju tänkt. Att sedan Liljevalchs lokaler är tämligen mörka bidrog förstås till den mörka stämningen. Utställningen är väl värd ett besök och Lars Lerins akvarellmålningar är fantastiska oavsett om de är mörka eller ljusa.  På måndagar har Liljevalchs konsthall gratis entré så det kan vara ett bra tips. För andra dagar går det bra att köpa biljetterdirekt i kassan eller förköpa via internet.

Min personliga åsikt är att Sandgrund erbjuder ett mer varierat utbud av Lars Lerins konst och där också nya målningar ständigt kommer till. Jag har här skrivit om ett av besöken på Sandgrund och om Lars Lerin.