Browsing Tag

Långholmen

Stockholm

Långholmen – den gröna ön mitt i Stockholm

9 juni, 2018

Jag är på västra delen av Södermalm och står på Långholmsbron. Snett framför mig till vänster ligger Reimersholme och till höger Långholmen, den gamla fängelseön. Och det är dit jag är på väg för att äta lunch på värdshuset med väninnan Inger.  Långholmen är en ö som tillhör Stockholms innerstad och här ute fanns fram till 1975 bl.a.  ett fängelse, Långholmens Centralfängelse. Numer har värdshus, hotell, vandrarhem, konferenslokaler och ett museum flyttat i de gamla fängelselokalerna. I övrigt finns på ön olika konstnärsateljéer, en förskola, skola och en folkhögskola. Även det gamla Mälarvarvet med anor från slutet av 1600-talet lever kvar.

FRån lÅngholmsbron syns Reimersholme till vänster och Långholmen till höger.Långholmskanalen, den del av Mälaren, som skiljer Långholmen från Reimersholm ligger rakt fram.

Österut från bron ser man det 600 meter långa Pålslundet, också en del av Mälaren, och som skiljer Södermalm från Långholmen. 

Bron över till Långholmen

Långholmsbron, kallas också ”Suckarnas bro” eftersom färden över bron fram till 1975 oftast innebar en färd till Centralfängelset. Enkel biljett. Centralfängelset revs 1982 och låg som en jättespindel mitt på ön, men murarna finns bevarade.  Men här ute samsades under många år  fängelseverksamheten men koloniverksamhet, sommarnöjen, båtvarv och småbåtsägare.

Äldsta huset ”Alstavik,” en malmgård ( sommarbostad som byggdes utanför Stockholms tullar) byggdes i slutet av 1600- talet och var den första stenbyggnaden på Långholmen. Malmgården byggdes till bryggarmästaren Jochum Ahlstedt som här på gården också anlade en stor trädgård  och ordnade med fiskeodlingar i Mälaren- Ahlstedts svärson övertog malmgården  efetr hans död och i början av 1700- talet köptes gården av kommerskollegiet och en träflygel byggdes till. Här kom det att bli ett ”spinnhus”

Delar av det gamla centralfängelset.

Spinnhus

Enligt 1723 års tjänstehjonsstadga var den som inte hade egen bostad, husbonde, arbete eller egendom att betrakta som lösdrivande och försvarslös och detta var ett brott. ”Särskilt lösa kvinnspersoner vilka löpa med korgen kring gator och torg ” ansågs skyldiga och skulle förpassas till spinnhuset som straff. Här väcktes kvinnorna klockan fyra på morgonen för att sedan jobba från klockan fem till sena kvällen. Kvinnorna uppdelades efter ålder och styrka och här spanns det både lin och ull  som dedan blev till kläder bl.a. till soldaterna. Kvinnor som suttit här hade lärt sig karda och spinna så när de kom ut så fick de ibland jobb och slapp leva ett ”oanständigt” liv. Men många var också de kvinnor som kom återkom hit i olika omgångar.

I början av 1800-talet omvandlades spinnhuset till en arbets och korrektionsinrättning. Kvinnorna flyttades och ersattes av manliga fångar-

Det gamla kronohäktet inrymmer numer museum och konditori ”Rastgården. ”

Långholmsprofiler

finns det gott om och en av dem är Hjamar Branting, en socialdemokratisk nestor. Han satt ett par månader på Långholmen för hädelse efter en artikel i en tidning. Men stadsminister blebv han ändå.  Ulla Winblad, alias Märta Källströn, besjungen av Bellman tillbringade tid här. Hon sägs t.o.m. ha blivit född på spinnhuset.Spionen Stig Wennerström tillbringade tid här  liksom Jan Guillou- Jan Guillou, författare och journalist avslöjade en hemlig svensk spionorganisation i vänstertidningen Folket i Bild/Kulturfront och blev dömd för spioneri 1973. Han satt ett år på Långholmen.  (Mer om dessa profiler och mycket annat finns på Långholmens museum.

 

Fängelsenurarna finns kvar.

Långholmen – en grön ö

är något som så sakteliga växt fram. För ännu vid mitten av 1800-talet var här kalt och mest klippor. En och annan trädgård fanns och så var det fängeslet. Men nu kom man på att det vore trevligt att försköna inloppet till Stockholm från Mälaren. Lite var detta med tanke på kungligheterna som ofta tog sig ut till Drottningholm  per båt.  

Hela ön täcktes 1871 med slam för att jämna ut landskapet och så småningom kunde hundratals träd planteras ut- lönn, alm, ask, poppel, hägg och rönn.  Längs vattnet sattes knäckpilar som nu doppar sina grenar i vattnet. För att bevara alla träden och se till att de mår bra anlitas den schweiziske arboristen (specialist på träd)  Thilo Beeker med medhjälpare med goda resultat. För det gröna kulturarvet är viktigt.

Lunch blev det också och en god sådan. Och denna soliga dag valde vi att sitta utomhus. Jättemysigt.

Oxbringa för Ingers del och en fisk och skaldjursgryta blev mitt val.

Ett besök här på Långholmen rekommenderas och det är svårt att tänka sig att man är inne i Stockholm när man är här.

En av badplatserna på Långholmen. En av badplatserna på Långholmen.

Stockholm

Kort resa som turist

24 maj, 2017

Stockholm med närområden har mycket av det mesta och för närvarande tar jag mig runt med båt till lite olika platser. Och att använda båt för  att ta sig fram i en stad som är byggd på 14 öar är smidigt och desssutom väldigt trevligt. (Om man räknar med hela Sockholms kommun uppgår antalet öar till drygt 20 och till detta kommer sedan öarna i skärgården men som då hör till andra kommuner.) Man blir turist i egen stad.

Gårdagens båttur startade vid Stadshuset och gick längs Mälarens vatten till Drottningholm, en vacker resa på 60 minuter. Och att se vår fina huvudstad från sjösidan och glida fram i ett gammalt ångfartyg är extra njutbart. Och jag kände mig verkligen som en turist där jag med svenska som modersmål var i klar minoritet. (Jag har i olika omgångar arbetat som guide/reseledare i Stockhom och gör så fortfarande så att enbart vara turist var också en skön känsla.)

Stockholms stadshus ritades av arkriekten Ragnar Östberg och är hans mest kända byggnadsverk. Stadshuset började byggas 1911 och togs i bruk 1923. Över åtta miljoner tegelstenar har gått åt och inspirationen hämtades från italienska renässanspalats. Stadshuset byggdes runt tvåå öppna ”piazzor”, torg – borggården och Blå hallen. Stadshuset är länt vida över världen efetrsom nobelbanketten med tillhörande fest äger rum här. Men stadshuset är inte bara en festlokal utan arbetsplats för Stockholms politiska tjänstemän och här hålls också kommunalfullmäktige sina möten. På marken där stadshuset ligger fanns tidigare en ångdriven kvarn ”Eldkvarn” som skadades vid en brand i slutet av 1800-talet. Kvarteret heter fortfarande Eldkvarn och det finns ett café i närheten med samma namn. (Jodå, det fanns även  en musikgrupp med det namnet.)

Stockholms stadshus med sitt 106 meter höga torn. Tornet går att besöka under maj till september och utsikten härifrån över Stockholm är magnifik. (Bäst att titta på Stadshusets hemsida om öppettider för ibland pågår reparationer.)

Följ med vattenvägen till Drottningholm.

Den röda pricken längst till höger är Stockholms stadshus där turen startade. Några ”stopp” gör jag längs vägen.

1.Långholmen – En ö fylld av grönska. Ett populärt fritidsområde med badmöjligheter mitt i stan. Här finns Långholmens värdshus med trevlig lunchservering och även några caféer. Men Långholmen har också haft en negativ klang och på 1700-talet förvärvade kronan marken och här blev spinnhus som senare blev fängelse. Fängelset var i bruk fram till 1975 och idag finns här vandrarhem och konferenshotell. (Spinnhus – man ville få bort tiggare och lösdrivare från gatorna och samtidigt ge dem en sysselsätttning. Kvinnorna fick spinna och det var tänkt att männen skulle raspa fram färgämnen som skulle användas för garnfärgning. Men antalet män som hamnade här var få så deras sysslor blev ogjorda)

En av sandstränderna på Långholmen och delar av det gamla fängelset i bakgrunden.

2.Västerbron, Marieberg och Smedsudden. Västerbron invigdes 1935, är 600 meter lång, går över Riddarfjärden och förbinder stadsdelarna Kungsholmen, Långholmen och Södermalm. Bakom bron syns ”tidningshusen” i Marieberg. På 1700-talet låg porslins och fajansfabriker här.

Västerbron med Mariebergsområdet.

Essingeleden, Sveriges mest trafikerade väg, förbinder västra sidan av Stockholms innerstad med Solna och är en del av den framtida ringlded som ska gå utanför Stockholm. Tankar fanns att efter andra världskriget bygga en motorväg eftersom trafiken i Stockholmsområdet ökade, men inte förrän omläggningen till högertrafil i september 1967 kunde den sexfiliga motorvägen invigas, Sveriges första.  Tranebergsbron, 450 meter lång, förenar innerstaden med de västra förorterna.

Närmast Essingeleden som är en del av E4 och E20 och bron längre bort är Tranebergsbron.

4. Lilla Essingen en ö som frisk blandar gammal och ny bebyggelse. Tidigare låg Elektrolux fabriker och kontor här men idag har en del av dem byggst om till bostäder och restauranger.

Bostadshus från 1930 talet ligger på en sida –

–  och på den andra betydligr mer moderna hus från 2000-talet. Alla med  sjönära lägen.

5. Stora Essingen bebyggdes i slutet av 1800- talet av varvsarbetare som jobbade på Ekensbergs varv. (Nr 6 på kartan och här var det varv till 1972 när Stockholms  kommun köpte marken för att bygga bostäder.) Senare byggdes här på ön en del stora sommarhus åt rika stockholmare som gärna gjorde båtutflykter till ön. Fram till 1916 hörde ön till Bromma  men det blev ingen fart på den permanenta bebyggelsen förrän 1923 då en bro kom till. Idag kantas Mälarens stränder  här av stora villor men även en del mindre fastigheter med bostadsrättslägenheter finns.

Perfekt med båt och brygga utanför sin villa.

Flera öar passeras på vägen; 7. Lindholmen – en ö med flera mindra hus i snickarglädjestil, 8. Klubbensborg, en udde där det varit krog sedan 1600- talet och där både Bellman och Fredman var flitiga besökare. Nummer 9 på kartan är Björnholmen. Här finns ett hus som en gång var tänkt att en gång bli ett presidenpalats. Det uppfördes av Franz Sjöberg 1859 och han hade hemliga drömmar om att en dag bli republiken Sveriges president.

Flera öar passeras på vägen till Drottningholm.

Passande nog reste jag med S/S Drottningholm som är en ångslup, ett mindre ångmaskindrivet fartyg, som förr användes som dragfartyg för segelfartyg och för att dra timmer. En slup är ett fartyg som är halvtäckt med ett för och akterdäck och ofta med ett nersänkt däck som senare kom att bli salong. S/S Drottningholm byggdes av Motala verkstad 1909 och är idag det enda ångfartyg som Strömma kanalbolag har i trafik.  S/S Drottningholm har även en liten kändisbakgrund eftersom hon var med i flera av filmerna ”Vi på Saltkråkan”.

Roligt att bli nerbjuden till ”chiefen”, chefen för maskineriet för att se hur det fungerar.

Framme vid Drotttningholms slott.

Del 1/2.