Browsing Tag

kinesisk mat

Spanien Torrevieja

Bland fem vägar

15 juni, 2017

Ibland blir vissa skeenden och faser mer påtagliga och eftersom jag nu ägnar stora delar av  dagarna åt studier så hamnar jag  inte enbart i geografiska, kulturella och historiska tankar utan även några filosofiska varianter smyger sig in. Men jag ser det med viss humor och distans och kanske jag också hittar rätt väg.

Jag fastnade ett ögonblick i den kinesiska fliosofin och de fem elementen/de fem faserna/fem vägarna – wūxíng. (På pinyin- ljudskrift för det talade kinesiska språket) Det anses vara kring dessa element – trä, eld, jord, metall och vatten som den synliga verkligheten är uppbyggd. Wū betyder fem på kinesiska och xíng betyder  som substantiv -passage, rutt eller stig och som verb; att åka -att gå.  Dessa fem faser använde de äldre kinesika teoretikerna för att organisera sitt tänkande om den fysiska världen och jag kom på att jag kanske också kunde behöva organisera och pigga upp mitt tänkande. Och jag kom på att man kunde lätta upp det hela med jordnära ting och tog fasta på det hela i praktiken. Om det hjälpt upp min koncentration vet jag inte, men trevligt har jag absolut haft och studierna fortgår.

Metall! Häftig och härlig sådan. Tänk att få prova en Volkswagen cab från 1964. Hur läcker som helst.

Och ”bubblan” tillhör vännerna Ami och Patrik. Visst är den fin. 

Vatten är det gott om i Torrevieja och många tar sig gärna ett kvällsdopp när solen går ner.

Ami, Patrik, Bosse och jag ägnade oss att äta middag tillsammans på den kinessispirerade restaurangen Luna. Och här gjorde sig fler element påminda. Metall, trä (pinnarna, palmer och räcket) liksom vatten kändes närvarande.

Kombinationer av elementen/faserna känns bra; vatten, jord och metall. Visst ser det skönt ut här i kvällssolen.

Havet lockar till bad i kvällningen längs flera stränder.

Till sist kom då elden i form av en vacker sol. Och  elden förenas här fint med de övriga fyra elementen; vatten, jord, trä (palmer) och metall. (Längst ut på piren)

 

 

Stockholm Trevligheter

Asiatisk överraskning

28 maj, 2017

Ännu en strålande dag i Stockholm och tillika är det ”mors dag”. Jag har haft en jättefin dag men visst inte när den började riktigt var och hur den skulle sluta. Överraskningar och upplevelser gillas högt. Och för min del sprids de ut eftersom jag har ena dottern på resande fot så där överraskas jag i veckan som kommer.  Idag var det yngsta dotter Helen (en kvart yngre än sin syster Liv) som höll i trådarna och  instruktionerna var att  jag skulle vara på Nybroplan strax efter klockan 11 och vara hungrig. Bådade gott!

Söndag är det och givetvis Skyltsöndag som förvaltas av bästa  BP  och där  andra ”skyltares” bidrag finn smed.  Dagens skyltning hos mig  kommer att gå i den asiatiska matens tecken och där maten och bilderna i sig är skyltarna.

Nybrojajen. Skönt sommarväder i Stockholm och termometern visade resdan på förmiddagen +23.

Helen mötte mig och berättade att vi skulle gå till Berzeli Park och till Berns Asiatiska restaurang där vi skulle äta brunch. Överraskad och väldans glad blev jag dels över valet av restaurang och dels över att det var asiatisk mat som gällde. (Desserterna undantagna)

Berns var den första kinesiska restaurangen i 1940-talets Sverige och var ett exotiskt inslag bland Stockholms krogar. Och att det blev en kinesisk restaurang här berodde på att en man vid namn Jens Folcker som var restautangchef på Berns stötte på två kinesiska jonglörer som uppträtt på Chinateatern, som ligger alldeles bredvid. Deras kontrakt där gick ut och p.g.a andra världskriget kunde de inte återvända till Kina så de fick bli kockar och laga kinesisk mat. Efter kriget återvände de och nya kinesiska kockar behövdes och de rekryterades fån Berlin men trassel uppstod och de försvann. I det läger förbarmade sig den kinesiska ambassaden över Berns och lär restaurangen ta över deras kockar- Så småningom kom namnet att ändras från Berns kinesiska till Berns asiatiska som restaurangen heter idag.

Berzeli park anlades 1852 men innan dess var detta område ”Katthavet”, ett illaluktande avfallsdike längs in i Nybroviken där dränkta katter, sopor och fiskavfall kastades.

Berns  öppnades 1863 när konditor Heinrich Berns slår upp portarna till till sina salonger och det här blev ett nöjescentrum. Några år senare satt Stockholms kulturelit med August Strindberg i spetsen på Berns och diskuterade politik och livets gåtor i ”Röda rummet” på Berns  och  boken med samma titel ges ut 1879.  Berns blev också ett varitécentrum i slutet på 1800- talet och kom så att förbli under många år. Jag minns att jag 1963, som fjortonåring, tillsammans med mina föräldrar var på Berns två gåner dels för att  se/höra sångerskan Marlene Dietrich och dels för att se Hasse&Tages revy , ”Håll i gång”,  där också  bl.a. Monica Z var med . Några år senare, 1968, var jag där igen  och då med vänner,  för att se och höra ”The Supremes” .

Åren gick och 1988 renoverades Berns och det byggdes ett nytt hotell bakom restaurangbyggnaden och ett år senare var Nya Berns färdigt.

Chinateatern mitt emot Berns och det var härifrån de två första kinesiska kockarna rekryterades till Berns.

Berns salonger.  Interiören har helt klart en ”touch” av en svunnen tid.

Bord var beställt men i och med det fina vädret valde vi att sitta utomhus i skuggan. Perfekt. Brunchen var uppdukad på fyra stationer; Sushi -där kockarna hela tiden såg till att inget saknades och här fann även lax och tonfisk. Jag räknade till 14 olika sorters sushi.  Fräscht och väldans gott. Nästa station var asiatisk kall mat där mycket var kinesiskt. Här fanns även ostron. Mycket gott! Station nymmer tre bestod av varma rätter och här fanns inslag mest från Kina men även från Japan och Thailand. Den fjärde och sista stationen var ett fantastiskt dessertbord och vid ett snabbt överslag räknade jag till ett tjogotal varianter. Men man kan ju inte mer än att äta sig mätt. Och det gjorde vi.Dessutom tog vi mycket god tid på oss. En fördel med asiatisk mat är att den är så mycket ”lättare” och även om man äter mycket så blir det ändå en lagom mättnadskänsla. Att äta med pinnar gör ju också att måltiden tar längre tid.

Smakprov från dessertborden, sushi av skilda slag. Och till min lycka hittad ejag inte mindre än åtta olika sorters dumplings.

Dotter Helen som överraskar mig denna morsdagssöndag. Så tacksam och glad! 

Tycker man om sushi så gör man. Fräsch och helt nylagad.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Min tallrik från de kalla rätternas bord och till vänster två ostron.  (Jag mår fortfarande bra…)

Visst blev det några desserter också. Men det var svårt att välja…

 

 

 

 

 

Spanien Torrevieja

Segla på ett moln

1 maj, 2017

Att segla på ett moln över Torrevieja var inte riktigt det jag tänkt mig idag med däremot en  en segeltur till havs. För några dagar sedan fick jag ett mail från vår lokala turistbyrå (vilket händer då och då) och nu ville de att jag skulle testa aktiviteter idagm den 1/5,  när många olika hamna inom  Valencias distrikt bjöd in till ”Öppet hav”. Aktiviteter som skulle erbjudas var bl.a. rodd, paddling, vindsurfing, dykning och segling och detta skulle vara kostnadsfritt. Trevligt tänkte jag och var inställd på rodd, paddling, segling och eventuell vindsurfing. Helst segling, men hade gärna prövat allt. Tiden var mellan 10 och 13 och jag var välkommen till Torreviejas Club Nautico. En lite detalj som inte meddelats mig var att föranmälan krävdes  och att de flesta aktiviteter var för barn. (Jag kunde ju själv ha tittat på hemsidan förstås, vilket jag inte gjorde.) Vi var på plats  11.30 men då var allt fulltecknat och reservplatserna bokade. Kunde inte annat än att le åt det hela. Men lite missbelåten var jag över att ha missat seglingen. Dock var Aktiviteterna var överlag  av modell mindre i Torrevieja men säkert var det mer fart på ”Det öppna havet! i de andra städerna längs Cosat Blanca.

Några som fick sig en bra segeltur i vinden idag var i alla fall måsarna. Men inte seglade de på molnen även om ett par  molntussar svagt kunde skönjas . Perfekt seglarväder.

En härlig vind på ca 7 m/sekund och ett inbjudande hav.

Fler måsar som seglar fram.

Jodå ett par båtar seglar också. Men jag fick vackert stanna på land denna gång. 

För att pigga upp mig blev det i alla fall kinainspirerad lunch vid havet, på restaurang Luna, och havsutsikten kunde jag njuta av och även en och annan segelbåt till havs. Och kanske är det inte så dumt att segla på ett moln. Utsikten är säkert fin.

 

 

Spanien Torrevieja

Kontinuitet

29 april, 2017

Solen och det vackra vädret har varit på semester några dagar och fullt förståligt eftersom jag skickade en del av det hem till Sverige, där jag förstått att solen åtminstone delvis nått i Stockholmstrakten. At sedan värmen blev kvar  här  är en helt annan sak . Nåja så varmt är det inte i Torrevieja, men trots molnens framfart,en hel del blåst och lite regn  har temperaturerna dagtid legat på mellan 6–18 grader så klagar gör jag inte. Böcker, korsord, bloggläsande, promenader, trevliga möten med vänner och god mat piggar förstås upp det hela. Dagarna försvinner raskt här också.

Nu har det ju blvit lite av en tradition att vi tillsammans med vänner går ut och äter kinesisk mat tilll helgen och igår var det dags att prova en för oss ny kinesisk restaurang, restaurante Chino Nuevo Mundo – Kina, Nya Världen, en restaurang som ligger på Avenida de las Habaneras 78, i Torreviejas centrum.(Nära Palangerekurvan och Los Locos.)

Innan samlades vi hemma hos oss för att prata upp oss och gå igenom ”pinnföringen” eftersom de som var nybörjare för ett par veckor sedan nu tränat upp sig och med lätthet klarar att plocka både individuelle riskorn och jordnötter med pinnarna. Gruppen är verkligen läraktig. En av deltagarna hade som mål att äta soppa med en pinne och vi får jobba på det.

Jag, Ami, Fia, Lasse och Patrik går igenom kvällens utökade kurs i pinnföring. Stor munterhet!

Helt på kinamanér villle vi ha ett runt bord  med snurrbar skiva, dels för att det är trevligt och att man ser varandra  och dels är det då så mycket enklare att snurra till sig en maträtt. Vi åt lite olika menyér som alla innehåller förrätt, ris/nudlar, varmrätt och dessert och inom varje grup finns det olika rätter att välja på. Priset? Billigt 8-9 euro och då ingår det dryck i form av vatten, öl, lösk eller vin. Kart överkomligt. Här får man oftast säga till om man vill ha pinnar och det gjorde jag på kinesiska, tacksam för att en del av det jag lärde mig en gång fnns kvar, men servitören som serverade oss och i mitt tycke såg kinesisk ut förstod inte. Det visade sig att han talade spanska och engelska men inte mandarin.( Kanske talade han kantonesiska, gammal kinesiska och det språk man talar i bl.a Hong Kong, men det gick ju bra att få pinnar även på engelska…)

Stämningen är  god och maten också.

Kontinuiteten fortsatte idag och jag är nyss hemkommen från en tapasrunda för den fortsätter även denna helg. Vi hoppade över i torsdags (då blev det tapas här hemma) och igår men idag blev det två restauranger som vi besökte och några till får det bli i mogon. idag blev det ett ”säkert kort” och ett för oss helt oprövat.  Det oprövade var   Restaurante Bar Tapas Catalina II på Plaza Castellar. (Restaurangraden öster om vattenfallen) En tapas modell traditionell och en ”husets nya” blev det.

Den traditionella tapasen var en liten smörgås med stekt skinka, ost och oliver och den mer nydanande var en liten gryta med pasta, köttfärs och bechamelsås. Båda var bra och vi gav dem 3/5.  Vinet serverades desssutom i vanliga glas och inte i de små runda som oftast dyker fram just till tapasrundorna och annars inte förskommer.

Stopp nummer två blev på förra veckans favorti, Namm& Gastronomic, den ”blå restaurangen”med adress Paseo de la Libertad nr 9. Här fanns det husets egna varianter, inga traditionella, och båda var goda och fick 4/5 av oss. Ett litet minus här var vinet i de små runda glasen, men å andra sidan var det gott.

Till vänster ”mensaje del mar” – meddelande från havet, en tapa med räkor och vit fisk i en citronsås. Till höger är ett spett med ” sabores del mindo” -smaker från världen. I praktiken, tre olika falafelbollar och med olika smaker. KLart sting i dessa. Riktigt goda!

 

Spanien Torrevieja

”Ingen ko på isen”

24 april, 2017

Ingen fara! Ingen ko på isen. Uttrycket används ofta men vad betyder det.

Bengt af Klintberg kan emellertid visa att det populära talesättet är första ledet i ett ordspråk: ”Det är ingen ko på isen så länge rumpan är på land.”

Detta ordspråk har i sin tur motsvarigheter i mycket gamla talesätt som betonar vikten av att hålla fast i kosvansen när kossan ger sig ut på farligheter. ”Ho som koen äger, han måste taga i rumpan”, heter det sålunda i Sveriges äldsta ordspråksbok från 1604. Dessutom påpekar Klintberg att ”ingen ko på isen” till sin innebörd är ungefär liktydigt med ”ingen fara på taket”, som också det förekommer i en längre ordspråksform: ”Det är ingen fara på taket så länge skorstenen står” eller ”så länge sotarn är där.”

Igår, söndag eftermiddag, var vi till en matbutikerna och skulle hitta något gott att äta till middag. På söndagar är de flesta butikerna här stängda, men det finns undantag. Ja, Carre, ”Carrefour” är alltid öppet och det 365 dagar per år. Men nu var vi hemma sent efter lite rejsande på tapasfronten och besökte närmaste butik.  Jag hade tänkt mig en bit oxfilé och frågade efter det på spanska -”solomillo de ternera” och damen i den manuella disken visade ett stycke kött som jag inte tyckte motsvarade det jag tänkt och hon meddelade att på tisdag skulle det finnas. (Idag är det lokal helgdag så inga leveranser.)  Tittade då bland de färdigförpackade köttalternativen, vilket jag sälla gör  och hittade ett par köttbitar som såg bra ut, men som jag inte riktigt visste vad det var.  Att det var nötkött hade jag förstått och någon sorts filé; solomillo de cadera. Men det var ordet cadera jag var osäker på.  De jag frågade klappade sig på ryggslutet så jag tänkte mig då ryggbiff eller rostbiff och paketet fick följa med hem. Rostbiff var vad detta var och det blev riktigt gott tillsammans med ugnsrostade frönsaker och en kall sås.  Så kon på isen var långt borta.

Ibland kan det ju vara mindre utmanande att besöka vår kinesiska favoritrestaurang, Fu. Och kinesisk mat, när den är gjord på ”rätt sätt” är en favorit. För det måste vara lite sting i den. Asiatisk mat över huvud taget gillas högt och i lördags blev det ett gott och väldigt trevligt besök i den kinesiska matkulturen tillsammans med vänner. En kväll med många skratt och härlig stämning. Nu var vi sex personer som slog oss ner vid ett av de runda borden med en på kinamanér snurrande skiva ovanpå. Vitsen med den är att de olika rätterna  ska kunns snurras runt till alla för smakprov.

Ami, Patrik, Bosse, Lasse och Fia. Och alla äter nu med pinnar och kurs har hållits. Tycker själv att jag fått upp ett intresse för detta med pinnar även hos de som varit ovana. Och vilken snits de fick upp! Bra jobbat!

Så ”kon på isen” kan helt klart ge nya erfarenheter och på olika sätt.

 

 

Spanien Torrevieja

Samling

18 april, 2017

Ännu en vacker dag i Torrevieja övergick i fin kväll och det blev en trevlig ”samling vid pumpen” hemma hos vännerna Susan och Jörgen. I och för sig var pumpen utbytt mot en pool och duschar (i det runda ”huset”) men samling var det. Och pumpen kanske finns…

Samlingen samlad på ett och samma ställe och med flera bloggare till städes är kameran ofta både med och framme. Patrik, värdparet Jörgen&Susan, Ama och Anders i soffan, Bosse och sedan Ami som sitter bakom hatten. En annan sorts hatt, korken, hade Jörgen framför sig när han skickligt öppnade cavaflaskan och den andra hatten verkade intresserad av vad som hände. Ja, det var vi alla.

Goda tilltugg bjöds vi också på. Och dessa underbaar oliver… inköpta på marknaden i fredags. 

Nästa samlingspunkt var den kinesiska restaurangen Fu, på Avenida Baleares 36 även den  en av våra favoriter i restaurangväg. Och asiatisk mat, gärna kinesisk som lagas på rätt sätt, är verkligen gott. På Fu är personalen kinesisk och så även den familj som arrenderar restaurangen. Här kan man beställa menyer med fyra rätter för ca 12 euro (olika rätter  att välja på och med olika ”hetta”) och där dryck ingår. Vill man  själv plocka ihop sina rätter gör man det. I Kina är det brukligt att man beställer in många olika rätter som placeras mitt på bordet och sedan äter alla av allt. Men man behöver ju inte göra så… För egen del blev det ett par kinesiska favoriter som inte finns på menyn men som lagades till mig. Den ena var en stor vårrulle som var fyllde med räkor och vitkål och sedan beställde jag en ”gongbao jiding”, palatsväktarens kyckling, en klassisk rätt från sichuanköket i mellersta Kina där maten kan vara ganska ”het” och sichuanpepar ingår i rätten liksom brynt chili.  Just såsen är viktig, mild sötsur sådan och i kombination med kryddorna gör hela rätten.  Kycklingfilé, vitlök, ingefära, salladslök, hackad röd paprika och rostade jordnötter är övriga ingredienser i rätten.

Framme vid Fu står en hund på taket och välkomnar oss. Och den har strategiskt, säkert för min skull, placerat sig vid den norska flaggan.

Restauranglokalen på Fu är stor och även en del bord så trångt var det inte. Vi var några tappra som åt med pinnar och extra roligt var att Ami ville lära sig den ädla konsten. Och att då sitta mellan mig och Susan och ha Ama mitt emot och alla är vi måna om att ge personlig handledning. Hur det gick? Utmärkt! Kanske har Ami lite träningsvärk i tumgreppet idag, men det är övergående och vi ska träna mer. I övrigt kan det tänkas att skrattmusklerna också fick sig en rejäl träningsomgång i denna samling.

Samlade till middag. Mat på gång till oss alla. Väldigt gott och rikligt. Obs! Amis pinnfattning.


Övning ger färdighet och Ami åt hela måltiden, alla fyra rätterna med pinnar. Bra där!

 

Spanien Torrevieja

Ute och cyklar

8 februari, 2017

En vacker blå dag med skön försommarvärme, behagliga +23 grader ,var som gjord för en cykeltur.  Vi trampade iväg upp mot området runt den ”rosa lagunen”, rosa saltsjön, där vi bestämt träff med vännerna Anna Carin och Krister för lunch och promenad.  Viss motvind var det men det ger än mer gratismotion och förhoppningsvis skulle det bli medvind vid hemtrampandet.

Visserligen inte vind i seglen, men i håret, och det går nästan lika bra.

Rosa saltsjön, Laguna Rosa, (Laguna de Torrevieja) ser verkligen rosa ut.  Den rosa färgen kommer från en encellig alg, dunaliella och som har pigment från den rosa microbakterien halophiles. När solen skiner över vattnetbryts solstrålarna i vattnetoch den rosa färgen kommer fram. Algen trivs bara i vatten med hög salthalt och den rosa sjön/lagunen har en salthalt på mellan 15 och 18%  så här trivs den. Runt den Rosa saltsjön finns ett rikt fågelliv med drygt 250 arter och särskilt den rosa flamingon trivs och finns i mängder.

Torrevieja har ett bra microklimat som är påverkat av närheten till de båda saltsjöarna och man räknar här med omkring 320 soldagar /år. Till saltsjön kommer många också för att bada och den höga salthalten anses var särskilt bra för kroppens leder.  Att ta med badskor (botten är stenig) och flaskor med sötvatten att sjölja bort saltet med rekommenderas. För egen del har jag bara badat fötterna här och om de är piggare vet jag inte.

Lunch blev det, men inte på den tänkta restaurangen eftersom den bara har kvällsöppet nu i lågsäsong. Men vi var inte alls sena med att i stället välja den kinesiska grannrestaurang, Asiatico på Calle Cerezo, i området Torreta. Många ”riktiga” kinesiska rätter finns på menyn och det går att välja antingen á la carte eller en trerätters meny med inkluderad dryck. För oss blev valet en meny och här smakade maten verkligen som om vi vore i Kina. Så gott och rejält kryddad. (Och ville man ha mindre kryddat gick det bra för rätterna var märkta med 1-3 chilifrukter för att visa på styrkan) Här märktes det tydligt att kocken hade kinesiskt ursprung. Gillades av oss!

Trerättersmenyn med dryck för 9 euro smakade utmärkt och det var priset också-

Vi beställde olika rätter; tunt skivad anka, nudlar, wontonknyten,  kyckling i stark sås, ”gongbao jī ding”, räkor i stark sås, ”xiā shāngxīn qiáng” och ris med grönsaker. Här var wontonknytena friterade och fyllda med grönsaker och färs men de kan också serveras ångkokta ungefär som dumplings och degen är densamma vatten och mjöl som kavlas mycket tunt. (Man kan också köpa färdiga wontonark)

                                                             Friterade wontonknyten och rykande het kyckling ”gong baao” serverad  på  het järnplatta.

Läckra räkor på ”sizzling ironplate”, ska provas nästa gång. 

En skön promenad  längs saltsjön och kaffe på maten hemma på terrassen hos Anna Carin och Krister blev det innan vi trampade hemåt igen i den sena eftermiddage. Nu i medvind. Ännu en av dessa fina och trevliga dagar. Stort tack!

 

Allmänt Resor utomlands

Skyltande gäst

22 januari, 2017

Hos oss är det fortfarande tämligen ”osoligt” i denna tidiga eftermiddag och det går ju an bara det inte regnar och med positivt tänkande så kanske ett par strimmor blått kan visa sig så småningom.

I detta osoliga väder har jag  ägnat ett par timmar åt att flytta foton från min MacBookdator till en separat hårddisk . (Jodå, de finns ute i ”molnet” också.) Samtidigt passade jag på att krympa en del foton som jag vill ha kvar liggandes på datorn så att de inte ska ta så stor plats. (Tar tid så det är mer en femårsplan) Upptäckte att många foton tagna med mina Canonkameror hade storlekar mellan 3.5 och  drygt 10 megabit, bra om man ska trycka bilder eftersom uppläsningen blir god men om de ska visas på datorn märks inte skillnden påtagligt. Och bilderna som är flyttade till hårddisken är för säkerthets skull i originalskick med hög uppläsning. Bra att gå igenom bilderna för jag måste verkligen inte spara alla och rensar ändå  flitigt när jag i storts sett dagligen rensar kameran.

Idag är det ett ”skyltsöndagstema” som bloggvännen BP håller i och där flera bloggvänner ”skyltar”. Denna söndag ansluter jag mig också. Någon bris på skyltar har jag inte i fotolagret.

Jag tänker mig att skyltar kan vara talande i sig, gärna roliga, kanske också vägvisande och ibland med ett buskap på något sätt.  Men det finns tursamt många varianter. Vissa skyltar ger också  möjligheter till egna tolkningar vilket  i varje fall utvecklar  min fantasi. Minns många tillfällen då jag utomlands lärt mig nya ord just genom att läsa skyltar och många härliga möten och skratt som uppstått  när jag bett om förklaringar till en del av dem.

Här förstår jag inte vad de kinesiska tecknen betyder, men jag vet att jag kan ha läsare som förstår dessa tecken Hjälp tas tacksamt emot.

Vad gäller denna meny så hoppades jag att bilderna talade rätt och jag vill minnas att de gjorde det. Jag kunde i varje fall på kinesiska fråga om det var bara grönsaker, fisk, fläsk eller oxkött- framgår inte så tydligt av bilderna.

Just uttrycket ”naked flames” är jag lite tveksam till. Men ingen öppen eld blir en gissning. Skylten från Jing Shanparken i Peking.

Från Kina till Thailand…

Skylten till en mycket lokal restaurang i närheten av  där vi bodde i Thailand. Lägligt placerad just där vägen tar slut och havet tar vid. Och utan den engelska översättningen skulle jag inte förstått att den lilla träspången ledde ut till en restaurang byggt på en flotte i vattnet.

En tjusig registreringsskylt- ja bil också-  som fångade mina ögon i garaget i vårt thailändska boende.

Att vara ung i sinnet kan ju vara trevligt men för egen del har jag inget emot min verkliga ålder.