Browsing Tag

Kap Horn

Resor utomlands

Kap Horn – Där Stilla havet och Atlanten möts

11 mars, 2019

Vi hade verkligen sett fram emot, att precis som de gamla segelskutorna runda Kap Horn, den allra sydligaste delen av Eldslandet, ”Tierra del Fugo,”  i sydligaste Sydamerika. (När vi var på plats för ett par veckor sedan skrev jag ett inlägg  om Kap Horn med lite historia som finns att läsa här.) Kap Horn eller på spanska, Cabo de Hornos, är mytomspunnet på flera sätt. Alltsedan udden passerades i början av 1500-talet, av spanjoren Francisco de Hoces, har många seglare följt i hans spår.

Tidig morgon och vi närmar oss.

Kap Horn

mötte oss med väldigt kraftiga vindar, 32 m/sek, nästan orkan. (Orkan är det vid ca 33m/sek.)  Ju närmare vi kom i lä av land desto mindre märkte vi vindarna. Bra så!  Och i detta område är det alltid vindarna som kunnat ställa till stora besvär för de som försökte ta sig runt udden. Förr, innan Panamakanalen kom till /var färdigbyggd 1914, gick sjövägen mellan USAs väst och östkust via Kap Horn. Även saltpetertraden mellan Chile och Europa gick förr denna väg.

Kap Horn reser sig mäktigt ut vattnet. Längst till vänster i bild ligger självaste ”Hornet”. Här har ett mindre fartyg, på väg mot Antarktis, tagit sig närmare land.

Översiktskarta med ”Hornet” märkt med rött. Strax söder härom, vid Drakes sund” möts Stilla havet och Atlanten.

Vindarna, framför allt västvindarna, skapar rejäl sjögång. Här i vattnen finns heller inga kontinenter som stoppar den hårda blåsten. Och så här långt söderut pressas vindarna ihop av bergskedjan Anderna och Antarktiska halvön. Havet är också grundare och starka strömmar finns som påverkar sjögången. Även isberg kan finnas. Förr, när det var segelfartyg som gällde, var det särskilt problematiskt  att runda udden från öster, Atlanten, till väster, Stilla havet – mot ström och vind. Det kunde ta veckor av kryssande (sick-sacka) innan man nådde Stilla havet.

Vårt fartyg rör sig i cirklar. Här syns svagt till vänster den väderstation som finns och som är till hjälp för sjöfararna.

Kap Horn på Eldslandet längst söderut i Chile ligger framför oss. Här möts Stilla havet och Atlanten. Fyren och väderstationen skymtar på land.

Går det att komma i land?

Finns det några som bor här? Jo, det kan gå att komma iland men det beror på hur vindarna blåser. För att ta sig in måste fartyget vara av  modell ”mindre” och heller inte så högt att det påverkas av vindarna. Här på Sydamerika sydligaste utpost, Kap Horn, bor bor en familj. Och att få möjligheten att få bo och arbeta här är det många som vill ha och jobbet är väldigt välbetalt. Även förenat med en hel del strapatser.  Vissa villkor finns och det är att barn till familjer som kommer och bor och arbetar här inte får vara äldre än sex år. (Finns ingen skola)

Rejält inzoomad bild med fyren,väderstationen och bostadshuset och den chilenska flaggan hissad.

Familjerna som bor och jobbar här har kontrakt på ett år. Mestadels är det män från chilenska flottan med familjer som söker sig hit.  Jobbet består i att sköta om fyren, sköta kommunikation via radion, rapportera vilka fartyg som passerar och sköta väderstationen med rapportering. Besökare vill gärna komma hit men det är aldrig tal om spontana sådana utan de förbereds i god tid och är oftast forskningsbetonade. Vad gäller ström finns en dieselgenerator ger el åt familjens bostadshus och fyren och kommunikationen här ute sker oftast via en VHF radio. (Kommunikationsradio som är vanlig till sjöss.

Att markera närvaro är också något som ingår i jobbet här. Kap Horn hör till Chile och har en militär strategisk betydelse för landet.

Gott om besökare denna dag. Här vid det albatrossliknande monument som finns för alla som förlist i havet här utanför.

Här finns bara hav

Inget land stoppar vind och vågor som kan härska helt fritt. Antarktis bidrar till de västliga vindarna, just de vindar som gjorde det så svårt för de stora segelfartygen att runda från Atlanthållet. Ibland gav de också upp och seglade jorden runt för att ta sig till Chile med sin last. Chile och Argentina har i många år legat i fejd med varandra om var nationsgränserna ska dras.  Så inbjudande känns inte ”Hornet”, mest som en bergsformation som sticker upp 464 meter ur havet .  (Förbjudet att bestiga)

Stålmonumentet som står uppe på höjden föreställer en gigantisk vandringsalbatross och kom till 1992 genom Kaphorn klubbens försorg.   Symboliken i monumentet är att när en sjöman dör förflyttas hans själ till en albatross. Och faktiskt när vi stod här på däck såg vi en albatross passera. Men den var snabbare än ät jag hann med att fånga den på bild.

Den blå himlen gjorde tappra försök att ta sig genom molnen, men lyckades inte helt. Men med tanke på 361 regndagar per år var det ändå helt ok. 

Den sydligaste udden av Kap Horn . Självaste "hornet". Den sydligaste udden på Kap Horn. Och vi kom en bit runt.

Vi lämnar ”Hornet”.  Molnen hopar sig på nytt. Och nästa stopp för oss efter ett par dygn till havs blev Falklandsöarna. Men först kommer vi att passera en del av Drakes sund där Stilla havet och Atlanten möts. Det är också det vatten som skiljer Eldslande vid Sydamerikas sydspets från Antarktiska halvön och Västantarktis.

Mäktiga vyer. Tänk att jag faktiskt varit här. Nästan en svindlande tanke.

Och så intyget som faktiskt bevisar att jag var på plats. (Jodå, maken har också ett intyg.)

 

 

Resor utomlands

Kap Horn – En upplevelse utöver det vanliga

23 februari, 2019

I torsdags kväll lämnade vi Ushuaia, världen sydligaste stad, (länk) i södra Argentina. Om vindarna och Stilla havet var i hyfsad form så var Kap Horn nästa mål under resan. Osäkert var det och vädret rår ingen på. Men vi hoppades förstås på att det skulle det vara möjligt för vårt fartyg att ta sig till Kap Horn. Så klockan 07 igår morse var vi på däck för att möta Kap Horn. Fram kom vi men inte riktigt helt runt eftersom det blåste 32 m/sek och kaptenen inte ville ta några risker.

Vi närmar oss Kap Horn.

Kap Horn

är den sydligaste delen av Eldslandets skärgård i södra Chile. Jodå, det finns viss skärgård här ute. Kap Horn ligger på den lilla ön ”Hornos Island” men är ändå inte den sydligaste punkten i Chile utan ögruppen Diego Ramirez kan ståta med det läget. Kap Horn utgör den den norra gränsen för Drakpassagen ( den punkt där Stilla havet och Atlanten möts.

Längs till vänster syns udden på Kap Horn. Längst till vänster syns udden på Kap Horn.

Själva udden Kap Horn upptäcktes av spanjoren Francisco de Hoces som passerade här 1525. Men namnet till udden gavs av holländaren Willem Schouten efter staden Horn i Holland och kom till troligen på 1600-talet.
Att segla runt ”Hornet” har alltid varit förenat med hårda strapatser och många är de sjöfarare som omkommit i sina försök att göra det. Det finns ett albatrossformat monument på en höjd på Kap Horn som minne av de som omkommit i sina försök att ta sig runt. I närheten finns också en fyr och ett litet kapell.

Fyren och väderstationen på Kap Horn.Fyren och väderstationen på Kap Horn.

 

Det berättas också att de som förr återvände från en lyckad seglats runt Kap Horn hade rätt till vissa privilegier. Här ingick bl.a. rätten att lägga en fot på middagsbordet och rätten att bära ett guldörhänge som tecken på sin bedrift. Och en bedrift av stora mått var det att runda udden.

Förr var

Kap Horn en viktig segelpassage och var så ända till öppnandet av Panamakanalen1914. Många var de fartyg från bl.a. Åland som seglade till Australien för att hämta vete och som på vägen tillbaka passerade i vattnen utanför Kap Horn. Även en del svenska skepp seglade här liksom förstås skepp från många länder. Idag används inte vattnen här utanför som farled men visst händer det att äventyrslystna seglare försöker att ta sig runt. Även en del fartyg som ska till Antarktis på expeditioner och andra fartyg i mer turistiska sammanhang försöker runda ”Hornet” om så är möjligt. Och en upplevelse utöver det vanliga är det att ha varit här.

Så mäktigt att var här längst ner på Kap Horn.Så mäktigt att vara här längst ner på Kap Horn. I bakgrunden fyren, kyrkan och väderstationen.

 

Detta blev ett smakprov och mer kommer. Idag väntar Falklandsöarna, mitt ute i södra Atlanten och förhoppningsvis kommer vi att möta pingviner, sjölejon och kanske en och annan albatross och delfin.

Resor utomlands

Sydamerika väntar – Från Chile via Kap Horn till Argentina

29 december, 2018

Sydamerika väntar. Och troligen är det mest vi som väntar på resan dit. En resa som sker i februari. Ett kryssningsfartyg ska ta oss hela vägen från Santiago de Chile och så långt söderut man kan komma. Därefter vidare mot Falklandsöarna och sedan  norrut längs Argentinas kust och till Buenos Aires, resans slutpunkt.

Bilderna i dagens inlägg är dels från Pixabay och dels från Phoenix Travel som sköter de praktiska detaljerna i resan. Av förklarliga skäl har jag inga egna bilder härifrån. Men de kommer, för jag nog har jag tänkt att blogga under resans gång så dagens inlägg får bli ett mindre smakprov.

Magellans sund skiljer Eldslandet från fastlandet i Sydamerika. (Bild Pixabay)

En resa till Sydamerika

blir den ”långa resan ” för 2019.  (2018, i mars, blev det Peking som blev långresemålet) Tidigare har vi besökt Brasilien men i övrigt är Sydamerika tämligen outforskat för vår del. Vi har denna gång valt en resa i form av en kryssning och med fokus på naturupplevelser. Start i Santiago de Chile och målgång i Buenos Aires, Argentina.

Översiktskarta. Vi tar oss alltså från Chile och till norra Argentina, Buenos Aires.

En  mer detaljerad karta över resan och de röda ”plupparna” är en del av de stopp vi kommer att göra. 

En resa i Sydamerika, från Chile, via Kap Horn och till Argentina står på tur att genomföras i februari 2019.Här är de flesta stoppen utmärkta. Men några tillkommer, där man inte stannar över natt.

Puerto Monti är porten till Chiles sjödistrikt och här finns en blandning av snöklädda vulkaner och lämningar av glaciärer som nu blivit sjöar. Hit lockades på 1800- talet  många tyska invandrare och arvet efter den lever fortfarande kvar i bl.a. arkitekturen.

Innan fartyget ankommer till Puerta Arenas stannar vi vid Amalia Glacier. och här längs kusten i Patagonien, den sydligaste delen av Sydamerika får vi hålla utkik efter sjölejon, delfiner och olika havsfåglar. Bäst att ha bra kikare med sig.  Patagonien begränsas i väster av Stilla havet , i öster av Atlanten och i norr av Pampas.

Punta Arenas på våren. (Bild Pixabay)

Punta Arenas är en av världens sydligaste stad och ligger längs Magellans sund, sundet som skiljer fastlandet från Eldslandet. Och innan Panamakanalen var färdigbyggd 1914, var detta en viktig hamn för trafiken mellan Atlanten och Stilla havet. Detta är nära Antarktis frusna värld.

Pingviner i Ushuaia (Bild Pixabay)

– och ännu fler pingviner. (Bild Pixabay)

Fartyget tar oss vidare

mot hamnstaden Ushuaia, tidigare en argentinsk straffkoloni. Ushuaia är också porten till Eldslandet med vildmark och snötäckta berg.

Ushuaia. Kanske är det mindre snö här i februari.

 

Så ska det då bli dags för ännu en höjdpunkt, att runda Kap Horn.  Förhoppningsvis låter blåsten oss göra det. Men man vet aldrig… Kap Horn är den sydligaste punkten i Sydamerika och slutet på bergskedjan Anderna. Här bor inga människor så att komma runt här är väldigt speciellt. Förr, med segelfartyg, var det en ofantlig bedrift att runda Kap Horn. Både vindar och förrädiskt vatten ställde till det. Och de som lyckligt kom tillbaka efter en sådan ”lyckad seglats” fick vissa privilegier t.ex. att lägga upp foten på et middagsbord eller rätten att bära ett guldörhänge.

Även Kap Horn, precis som Magellans sund, var en viktig segelpassage fram tills det att Panamakanalen öppnades 1914. Numer används inte vattnet utanför Kap Horn längre som farled. (Kryssningsfartyg som är stabila kan göra det. Men det händer att även äventyrare försöker runda Kap Horn i segelbåt.

Falklandsöarna, med 3000 invånare känns som ett fint besök och här lär det vara ett rikt fågelliv. Men tanke på mina minimala kunsper inom området får jag nog skaffa en bra fågelbok. På vägen norrut stannar vi också i Puerto Madryn i Argentina. Ett spännande samhälle dit många waelsare emigrerade under 1800-talet. Här lever den waelsiska kulturen vidare . Här siktar vi  nog också in oss på att se humboldtpingviner. 

Resan drar sig mot sitt slut och innan innan vi når Buenos Aires  blir det också ett besök i Uruguay huvudstaden Montevideo.