Browsing Tag

Fjällgatan

Stockholm

Mobilvandring i Stockholm

3 juli, 2017

I en av Södertidningarna, Södermalmsnytt,  hittade jag häromdagen förslag till en littterär mobilvandring där  författaren, journalisten, Stockholmsskildraren, miljöaktivist, opinionsbildaren och fredsaktivisten Per Anders Fogelström är huvudpersonen. Promenaden tar en runt på östra Söder och man får veta mer om Fogelström, hans sätt att se på Stockholm och vad som drev honom i sitt arbete.

I samarbete med Stadsmuseet kan man under sommaren ladda ner en gratisapp, ”Tempus Fugit”  och där finns en karta, introduktion och ljudberättelser om Fogelström. Vandringen består av 15 kapitel som är kopplade till 15  platser på Södermalm som var viktiga för Fogelström.  (För att kunna lyssna måste man vara på plats och följa vandringen.) Så idag har jag gjort en givande  vandring i Fogelströms fotspår och hoppas ni vill följa med.

Stadsgårdskajen

Vandringen strtade vid Katarinavägen i Stockholm, alldeles ovanför Fotografiska museet och Stadsgården där Finlandsfärjorna och en del kryssningsfartyg lägger till. Här ser man inloppet till Stockholm och denna sjöväg skulle Per Anders Fogelström komma att ta många gånger och han sågs ofta stå här senare i livet och blicka österut.

Per Anders Fogelström föddes i Stockholm 1917 men kom sedan att bo i Helsingfors, Petrograd i Ryssland, tillbaka i Stockholm och sedan vidare till Viborg i Finland – innan det på nytt blev Sverige, så att byta land blev en vana.  Fogelströms pappa arbetade för ASEA men hade förskingrat pengar för dem under flera år och flydde till Tyskland där han han fick jobb som säljare. Familjen var skuldsatt och Per Anders mamma valde skilsmässa och att flytta hem 1922 till Stockholm med de båda barnen och det trots osäker ekonomi.  Pappan försvann ur familjens liv och flyttade vidare till Amerika med en ny kvinna.

 

Monumentet restes här 1977 och är gjort av Liss Eriksson.

Nästa stopp i vandringen blev högre upp på Katarinavägen vid minnesmärket La Mano, ”Handen” till minne av de svenskar som kämpade för demokratin  och dog i det spanska inbördeskriget, 1936-1939 och av de ca 500 svenskar som var med dog nästan 200 personer. Fogelström menade att ”en enda människa kan göra skillnad genom att använda sin röst” och detta var något han själv gjorde i många sammanhang.

”Fjällgatan är väl idag den här stadens vackraste gata. En gammeldags smal gata som drar fram längs bergskantenmed kullerstenar närmast husmurarna och med lyktor som sträcker sig ut från husen”. (Fogelström)

Början av Fjällgatan.

Längs Fjällgatan finns de gamla miljöerna bevarade från 1700-talet med hus som är timrade och panelade och har långsidan mot gatan . I förlängneingen av huset finns ofta ett plank med port in till gården och på gården fanns ytterligare hus, dass, bodar, stall och ibland även i bagarstuga. I mitten av 1700-talet började Falu rödfärg komma och den grå trästaden blev röd. Mot slutet av 1700- talet målades också trähusens fasade i ljus oljefärg för att efterlikna de finare stenhus som fanns i andra delar av stan än Södermalm.

Sista Styverns trappa.

En brant trätrappa leder från Fjällgatan upp till Stigberget och fick 1967 det nuvarande namnet. Tidigare hette trappan Mikaels trappgränd efter Stockholms bödel Mikael Reissuer. Trappan bytte namn för namnberedningen i Stockholm tyckte att denne Mikael med både gata, trapp och kvarter uppkallat efter sig  fått tillräckligt med uppmärksamhet.  En annan anledning var också att man ville återta namnet Sista Styverns trappor som i början av 1800- talet ledde ner från just Fjällgatan till Stadsgården där båtarna låg och till krogen med samma namn, Sista Styvern. Det var här sjömännen tog ett sista glas innan de tog sig hemåt och det var lätt att även här spendera sina sista styvrar, pengar.  (Även i Göteborg, i Majorna finns Sista Styvern)

I slutet av Fjällgatan ligger Per Anders Fogelströms Terrass med härlig utsikt (om vädret är fint) över både  Stockholm och dess inlopp-

Vy från Fogelströmsterrassen in mot Gamla stan, City och Skeppsholmen – till höger. (Det var där alla båtar till Gotland runt låg )

Fjällgatan 30, huset där Per Anders Fogelström bodde från 1964 och fram till sin död 1998, ett gammalt hus som byggdes i mitten av 1700-talet av tröjvävaren Anders Berg och som är väl bevarat.

Som en av våra mest kända  Stockholmsskildrare har Per Anders Fogelström kanske  blivit mest känd för Stadsserien, romanerna om Henning och Lotten och deras släkt som beskriver livet i Stockholm mellan åren 1860 och 1968.  Stockholm och främst Södermalm skildras  från mitten av 1700- talet och hundra år framåt i Fogelströms ”Barnserie” , där barnens situation belyses.  I ”Vävarnas barn” beskrivs barna arbetsförhållande och liv på Barnängens klädesfabrik 1749-1779 . ”Krigens barn” utspelar sig mellan 1788 och 1814 och skildrar genom stockholmarnas ögon de år då Sverige deltog i olika krig och hur barnen hade det. ”Vita Bergens barn” är en fortsättning på på Krigens barn och utspelar sig mellan 1821 och 1860 och skildrar fattiga människors liv i en tid av politisk oro. Här möter man som läsare de människor som förekommit i de övriga böckerna och om deras efterkommande.

Fortsättning följer.

Stockholm

Kontraster

1 juli, 2017

Här har det idag varit kontrasternas dag och inom vitt skilda områden. Häromdagen slutade vårt trådlösa nätverk att fungera och  ”dosan” – ”routern” som gett oss bra uppkoppling  hade tröttnat.  Det finns en väldigt snabb fiberuppkoppling i huset men det hjlpte inte min dator när routern tröttnat. Ny router är installerad och wifin är i toppklass, men dock  inte uppladdningshastigheten på min bloggs bilder. Men den piggnar nog också på sig vad det lider. I detta fall är min envishet en tillgång.

Blåsten från igår har gett med sig och för mig blev det en skön promenad i Södermalms äldre omgivningar, uppe på Åsöberget och Kvastmakarbacken. Södermalms ursprungliga namn är Åsön , och kommer av ordet as som är fornnordiska och betyder ås. Åsön syftar på den Stockholmsås som sträckte sig tvärs över nuvarande Södermalm.

Kvastmakartrappan med sina 137 trappsteg leder upp till Kvastmakarbacken.

Namnet Kvastmakarbacken kommer från att dte troligen bott just kvastmakare i husen just här. När man går här är det lätt att i ankarna hamna hos Per Anders Fogelström och hans Stockholmsböcker; ”Mina drömmars stad”, ”Barn av sin stad” och ”Minns du den stad”, ”I en förvandlad stad” och ”Stad i världen”. Husen uppe på Åsöberget är numer den  största sammanslagna trähusbebyggelse som finns kvar i Stockholm från 1700-talet-

De röda 1700-tals husen uppe på Kvastmakarbacken är från 1700- talet och ingen genomgripande renovering elleer modernisering ha skett och inte förrän i mitten av 1900- talet började viss modernisering. Husen bebos även numer och räknas som kulturhus och  förvaltas av Stadsholmen. (Ett fastighetsföretag som ska rusta upp och förvalta hus med antikvariska värden i Stockholm)

De höga plåtskorstenarna på husen är typiska för 1700- talet.

I bortre delen av bilden skymtar ett gult hus, men det heter ”Gröna gården” och kanske var det grönt förr. Huset kom till i sambande med att kung Oscar den I piggnade på sig efter en längre tids sjukdom. Tillfrisknandet firades med att  en stor insamling  gjordes och syftet var att med  hjälp av pengarnas  bygga ett hus som innehöll ” sunda och tjenliga bostäder åt den arbetande klassen”. Huset stod klat 1855 och här fanns 16 lägenheter med ett run och kök. Till varje lägenhet hörde en källare, två uthus, vedbod och dass. Och för att tillse att ordningen uppräthölls  bodde en tillsyningsman överst i huset. Maten lagades över öppen eld och så skedde fram till början av 1900-talet-  Som mest bodde här 70 personer varav 35 barn så trångt var det.  Huset köptes in av Stockholm stad 1931 för man hade då tänt sig att en del av Ringvägen på Söder skulle passera här. Så blev det inte och huset moderniserades på 1970- talet och antalet lägenheter minskades.

Alldeles i närheten ligger Hedbergs Malmgård, ett hus som byggdes av handelsman Daniel Hedberg. En malmgård var en större byggnad, som ett fritidshus och låg utanför själva stan. En stor trädgård med fruktträd  ingick ofta och även lusthus och stall. Runt om i Stockholm finns många malmgårdar och de flesta är från 1700-talet.

Själva ordet malm kommer från att mala -mald sten, krossad sten, som skapades vid inlandsisens avsmältning, ofta i form av åsar.  (Även Malmö och i betydelsen sandhög.)

Hedbergs Malmgård renoverades på 1980- talet och hade då haft kvar sitt ursprungliga skick i drygt 200 år. Ny renovering tycks ha påbörjats.

Efter en kort promenad är man åter tillbaka i Storstaden och det är fint att blicka ut över stockholm även en grå lördag eftermiddag.

Utsikt över Stockholm från Fjällgatan.

Sakta drar jag mig hemåt med Fogelströms böcker i tankarna och möter ett helt annat Stockholm. Ett Stockholm som jag också tycker om. Och kontrasterna som ständigt är närvarande gör Stockholm till både min och många andras stad.

Skånegatan. Fullt på uteserveringarna.

Hemma på Söder! En del av den bilfria  Södermannagatan med sina många caféer och mysiga butiker.