Kina Peking

Kultur och skidåkning i Peking – minnesvärt och roligt

Jag har hamnat i arkivet, i bloggarkivet. I går kväll hade jag kommit fram till den 1/2-2008, alltså exakt tio år sedan jag skrev detta inlägg – Kultur och skidåkning. Nu under våren reser vi tillbaka till Peking, stan där vi bodde mellan 2007 och 2010. (Jag jobbade där på Svenska skolan) Ytterligare några resor tillbaka dit blev det under 2011 och 2012 och nu är det alltså dags igen. Det var i Peking jag började blogga i september 2007, då på blogg.se. (Den enda portal som fungerade utan “tunnel”. ) Och nu inför vårens resa har jag på nytt börjat läsa igenom alla gamla blogginlägg. Och den rätta stämningen infinner sig lätt.

Kultur

Den 1/2-208 skrev jag ungefär så här. (Kanske reviderat något under årens lopp)

I måndags kväll var jag för första gången på ett kinesiskt tehus. Jag, skolans bildlärare Maya ( som är kinesiska) och Kerstin, skolans musik och dramalärare tog klassen med oss på detta evenemang. Buss var beställd från skolan med avgång klockan 16.30. Visst kom det en buss. Men den var inte utrustad med säkerhetsbälten. Bara att skicka tillbaka den och begära en ny. Efter drygt en halvtimme  kom en ny buss. Denna gång fanns säkerhetsbälten. Vi som skulle åka var 16 till antalet men bussen hade 44 sittplatse så gott om plats var det. Vi körde genom Beijing/Peking i rusningstrafik och i denna stad finns alltid VÄLDIGT många bilar och är det rusningstid så är de än fler. Efter “bara” lite mer än en dryg timmes resa  hade vi kört den 3 mil långa sträckan till Laoshe Teahouse, som ligger strax söder om Himmelska Fridens Torg. Vi började med att äta middag på en kinesisk restaurang så den rätta stämningen skulle infinna sig.

Delar av klassen, resterande vid bordet bakom- God kinesisk restaurangmiddag inledde aftonen.

På tehuset bjöds vi förutom på stora mängder te också på på kinesiska snacks. Några av dem passade väl inte vår smak så bra, men en del slank ner.
Underhållning i cabaretform gav oss smakprov från gammal kinesisk kultur bl.a. pekingopera, akrobatik, imitationer, trolleri, kung Fu och  maskbyten. En person kan ha ett 20-tal olika gummimasker som den sätter framför och på ansiktet och bytena märker man som åskådare inte av. Sker sekundsnabbt. Programmet här med olika former av kinesisk kultur  tar ca 90 minuter och kan variera en del men det är alltid lättsamt.

Lite kinesisk kultur ett riktigt tehus i Peking ena dagen och skidåkning den nästaMaskbyte. Här måste man vara väldigt fingerfärdig, allt sker snabbt. Mannen bytte kanske mask ett 20 tal gånger.

På väg

Tisdagens morgon bjöd på strålande solsken från en klarblå himmel. Idag skulle det bli skidåkning för hela slanten. (Något trötta elever eftersom måndagkvällenblev sen) Avresa från skolan 8.30. Bussen var beställd till detta klockslag. Nåja, bussen var där, men ingen chaufför. Ringde ett par samtal och efterfrågade chauffören. Men…Han hade ju kört oss lärare dit på morgonen och kunde inte vara så långt borta. Strax före klockan nio dök han upp. Jag hade då hunnit bli lite kinkig.

Och mer skulle det bli. Jag började efter en ganska kort stund fundera på om vi var på rätt väg- Bussen körde sakta på små grusvägar. Vi borde ha kommit ut på motorvägen. Vi frågade och fick till svar att han blivit tillsagd att köra grusvägen för att det var avgift på motorvägen. Då steg mitt blodtryck! Telefonsamtal till skolan och meddelade att har jag hyrt bussen så bestämmer jag och inte någon annan vilken väg som ska köras.Det kostar nämligen ca. 20 kr att köra på motorvägen.

Dags att hyra skidor

Så småningom kom vi till Nan Shan och vår efterlängtade skidåkning. Bäst att påpeka att det är konstsnö som finns. Backarna kan, om det är kallt på nätterna, vara öppna från december och en bit in i mars månad.
Vi var då “bara” en timma sena. Med tanke på att vi behövde vara tillbaka på skolan 14.40 så var vår tid i Nan Shan rätt begränsad. Bussen skulle ju då köra barn och lärare in till Beijing igen.
Nästa blodtryckshöjand moment var framförallt uthyrningen av skidor, stavar och pjäxor till 16 personer. Att ordna liftkort och skåp till alla gick däremot förvånansvärt enkelt.

Systemet med att en viss sko/pjäxstorlek hör ihop med längden på skidorna kan jag inte förstå. Man kan ju faktiskt vara lång även om man har 36 i pjäxor. Så var icke fallet här.  Men till slut, efter en del turer fick eleverna skidor som kunde passera.
Värre var det för oss vuxna. Själv fick jag ett par carvingskidor som var 150 cm långa. Det var rent omöjligt att få ett par längre. De hörde ihop med mina pjäxor i storlek 38. Det var bara “att gilla läget”.

Skidåkning på konstsnö i Nan Shan ca 10 mil norr om Peking. kUltur ena dagen och skidåkning nästaObservera de korta skidorna

Skidåkning och lunch

I backen svängde skidorna så fort jag bara tänkte på ordet sväng. Men det var vackert väder och jättetrevligt.  Inte heller så mycket folk i backen. (På helgerna är det betydligt fler.)  Skidåkning är ju en relativ ny företeelse för kineser så de här med att kunna åka lift, att stanna och att väja är inte vad de gör med automatik. Så vissa spänningsmoment får man på köpet så att säja.

Vi hade hyrt våra skidor i tre timmar så vi fick ligga i för att kunna utnyttja tiden. För min del blev det nog kanske en timmas skidåkning för det var en del att ordna med….
Lunchen åt vi ute i det vackra vädret på terrassen i solen. Vad säjs om nygrillade kyckling och lammspett till ett pris av 2kr/st, nudlar och grillade majskolvar. Ingen hade ro att äta så länge då kampen mot klockan var stor. Efter lunch hade vi bara knappt en timma kvar att åka. För min del blev jag då inbjuden av ett par elever att köra “puckelpisten” och inte kunde jag motstå denna inbjudan, trots korta skidor.

Lunch i backen.

Återlämnandet av all utrustning gick ganska smärtfritt och så gjorde även hemresan. Tio minuter “för sent” kom vi till skolan, trötta, glada och lite solbrända.
Det blev motorvägen tillbaka! Och vi alla konstaterade att kombon kultur och skidåkning var väldigt lyckad.

Vidare mot nytt år

Om en lite stund ska Bosse och jag åka till flygplatsen och vidare mot Langkawi i Malaysia. Övernattar i Kuala Lumpur och i morgon vid lunchtid befinner vi oss i vår bungalow, belägen i ett träd på stranden. Här kommer vi att vara i tio dagar och bara VARA. Åter i Beijing den 11 februari.
Det Kinesiska Nyåret står för dörren, infaller den 6 februari. Då börjar musens/råttans år. Gott Nytt År till er alla!

(Mer om Peking finns att läsa här)

 

36 svar på ”Kultur och skidåkning i Peking – minnesvärt och roligt”

  1. Det låter fantastiskt, vilken upplevelse och så lärorikt. Tack och lov för bloggarkiv, så att man kan väcka upp minnen och stämningar från sådant man börjat glömma. Ha en fin dag!

    1. åren i Peking innnehöll det mesta och det bästa på många sätt. Och nu känns det bra att se vad som hände eftersom en ny resa är på G under våren. Dock i variant kortare.
      Önskar dig en trevlig kväll.

  2. Så roligt att få läsa om era trevliga aktiviteter. Kan tänka mig att det var uppskattat av alla inblandade. Tänk om vi hade sådana möjligheter i vår svenska skola. Härligt att dyka ner i minnenas arkiv när det finns så mycket trevligt att titta på och läsa där.

    Kram och ha en fortsatt bra torsdag!

    1. Tänk, 10 år har gått. Men roligt att minnas hur det var och extra nu inför kommande resa. KLart att det mesta ändrats och förändrats men detta tehus finns i alla fall kvar och ska förstås få ett besök-

      Önskar dig också en trevlig kväll.
      kram!

  3. Vilket härligt minne, även om inte allt gick planenligt. Det är ju de där fadäserna som får en att se rött just där och då, men sedan bubblar upp igen många år senare. Skrattade gott åt dina miniskidor. Klarade heller aldrig av dom. Men en sak – i puckelpisten måste de väl ha kommit till pass, för där är ju “långa” skidor bara “i vägen”. Gillade aldrig puckelpist, men gärna fina långa motorvägar i franska och italienska alperna;-)

    1. Många roliga minnen finns och jag kan le åt dem. Det gör även eleverna som nu passerat de 20 och är ute i livet på olika sätt. Och om en tycker att det kan vara lite speciellt i Spanien med olika saker så är det bara en krusning mot hur en del saker fungerade i Peking. Men man lär sig. Ingen idé att hetsa upp sig.
      Jag läser nu igenom de inlägg jag skrivit från Peking för att minnas mer. Vi tar ju en tur dit i vår. Men nu blir det inga fler “gamla” inlägg.
      Detta med skid och pjäxuthyrningen var inget skämt utan helt på allvar. Men ibland ger en upp. Eleverna fikc ju byta och det var viktigast.

      I puckelpist, med alltför korta skidor, får en ju tämligen hög fart och får inte till “sladden” runt puckeln. Men jag kom ner och vi körde några gånger. Minnesvärt det också. Och med kineser som låg som rundmärken bland pucklarna- De hade kommit i fel backe.

      Puckelpist är inte min favorit men en utmaning av eleverna tackade jag inte nej till . Kanske skulle jag göra det idag. Men lite tveksamt är det.
      Gillar också bättre annan terräng och gärna lite lössnö.

    1. Vi åker ju till Peking i vår så det är lika bra att börja uppdatera sig. Visserligen är mycket förändrat men mycket finns kvar.
      Och att titta i arkivet kan tillföra en hel del.

  4. Det blev fel i min förra kommentar (p g a autokorrigering) så ta bort den! Nytt försök här:

    Åh, så underbart att läsa om dina reseminnen från Peking! Tack, det kändes verkligen som om jag var med dig där med ökande kinkighet och blodtryck. ? Jag kan tänka mig att det tog lite tid att bli bekant med denna kultur. Men vilka upplevelser! Så intressant.
    Jag fylls av spänning å era vägnar att ni nu är på väg igen. Det ska bli så roligt att följa er! Har ju läst om din stora kärlek till Peking så jag är rejält nyfiken.
    Dessutom ska ni till underbara Malaysia på vägen ….

    Flyg säkert och stor kram så länge!

    1. Har tagit bort, men jag förstod hur du tänkte.
      Många minnen har jag och jag ler och småskrattar åt många episoder.
      Och att ta till sig en så annan kultur går men det kräver lite tålamod. Något jag inte alltd är bäst på. Har dock lärt mig mycket.
      Vi är på väg till Peking i vår och Peking, precis som N.Y och Stockholm har en extra plats i mitt hjärta.

      Men Malaysia blir det inte nu. Inlägget var från den 1/2 2008 och då bodde vi i Peking och var på väg till Malaysia för att fira det kinesiska nyåret. I rolig historia i sig.
      Kram från mig.

      1. Hej igen! Tack för att du fixade min lilla fadäs. 🙂 Jo, jag förstod att det var ett äldre inlägg men trodde att själva slutet var nutid. Haha, vilket hjärnsläpp.
        Men så småningom är det dags i alla fall.

        Stor kram och ha en fin lördagskväll!

        1. Inga problem! Förstod hur du menade. Och inte lätt att följa med mig i svängarna.
          Nej, inget Malaysia nu i sikte. Däremot Peking så småningom.
          Ha det bra du också.
          Stor kram!

  5. Kul att läsa gamla inlägg, och vilken dag ni hade! Underbart då att ha bloggen och kunna skriva ner dessa händelser, tillsammans med foton är det ju toppen! Kram och sov gott!

    1. Jga har börjat titta igenom gamla inlägg inför vår Pekingresa och vet ju att mycket är förändrat, men mycket finns också kvar. Och mina minne och upplevelser gör det helt klart. Detta inlägg gjorde jag för 10 år sedan och kan fortfarande minnas allt. Tror mog att tehuset får ett nytt besök men är tveksam till att det blir någon skidåkning denna gång.
      Natti, natti.
      Kram!

      PS Besökte idag ett jättestort shoppingcentra, La Zenia, större än MoS och jag besökte Desigualbutiken och rean. Bra med 50% på allt.

    1. Många upplevelser har det blivit och åren vi bodde i Peking berikade mig på många olika sätt. Insåg att jag bloggat i elva år…En lång tid. Och jag fortsätter ett tag till. Ny resa till Peking blir det ju i vår.

  6. Du har haft förmånen att bekanta dig i ett av världens intressantaste ländr. Redan som ung läste jag mycket böcker av kinesiska författare, de var så exotiska och annorlunda. Så långt i världen har jag aldrig kommit mig, de längsta resorna för mig har blivit till USA och norra Afrika. Nu är det slutrest, kroppen är sliten och plånboken tunn. Men jag har många fina minnen och är så glad åt alla fantastiska program man kan se på play.kanalerna. Kultur, resor, mat, ja allt man kan tänka sig. Det räcker gott för mig. Tack för att jag fick följa med en bit på vägen

    1. Jag hade turen och förmånen att få jobba i Peking i nästan fyra år, på Svenska skolan där. dEt skulle blivit 6 månader men blev betydligt längre. Fantastiska år på så många sätt. Det blev också många resor för oss på egen hand inom Kina och bortom allfartsvägarna. Givande. Tibet kom vi till per tåg och många andra länder i Asien passade vi också på att besöka. Det var ju nära. Några timmar bort med flyg.Men visst går det fint att resa även via bloggar, tv, böcker och mycket annat. Jag gör det också väldigt gärna.
      Men några resor till som är av lite längre karaktär hoppas jag orka med och nu väntar vi på Peking.
      Trevligt att du var med.

  7. Visst är det härligt att läsa gamla inlägg. Och nu är det ju extra roligt att läsa om tiden i Kina när ni ska dit igen. Så kul med skidåkning… det är ju inte det första man tänker på när man tänker på Kina. 🙂
    Kram!

    1. Jag tycker det är roligt att läsa lite “gammalt” och uppleva saker på nytt. Och det blir än mer aktuellt eftersom det blir en tur nu i vår. Dock ingen skidåkning num med tehuset finns kvar så dit blir det nog en vända. Och mycket annat finns ju förstås.
      Kram!

  8. Härligt inlägg. 🙂 Jag hade gjort precis samma sak. Gått igenom foton, blogg och annat från de åren som en start till återresan i vår. Måste vara intressant på många sätt för er att komma dit igen. Mängder av känslor, minnen, nya intryck, kontakter väntar. Säkert även en del vemod – men det positiva kommer säkert att väga över. Undra om det kommer att bli skidåkning på schemat. Egentligen borde du med din livserfarenhet och dina kunskaper ge ut böcker. Reseguider med egna foton. Du har en stor skatt i din hjärna som många andra skulle kunna ha glädje av. Spanienlägenheten borde vara din skrivarlya några timmar varje dag. Ser du att jag kommit i gasen? 😉
    Kram Bosse

    1. Tack, Bosse för fin uppmintran! Men jag hålle rmig till bloggen ett tag till. Visst är det roligt att se tillbaka, skratta och minnas. Åren i Peking påverkade oss väldigt positivt på så många olika sätt och gav sp mycket. Fantastiskt att jag fick chansen att ta del av allt detta. Vi ser verkligen fram emot vår resa och vi åker ju inte tillbaka till något för allt är förändrat. Men vi reser till något som kommer att bli väldigt bra. Både vi och Peking har ju förändarts. Men förhoppningsvis finns också mycket kvar.
      Kanske har vi tur och kommer när körsbärsträden blommar-

      Och en skrivarlya här är inte alls dumt, men blogginlägg räcker bra.

      Kram och trevlig helg!

  9. Hej Ditte!
    Roligt att se dina bilder från Kina! Blir säkert intressant och kul att åka igen!
    Hittade du nåt på Desigual? Fina väskor dom har där!
    Kram P ♥♥

    1. God förmiddag!
      Här öser regnet ner idag så det är bra att jag inte måste ut.
      Har börjart läsa igenom en hel del av det jag skrev från Peking och minnena och många skratt kommer tillbaka. Men nu är det framåt som gäller. Vi glädjer oss verkligen till att ta en vända och hoppas vi ska pricka in körsbärsträdens blomning. Och med lite tur så…
      Desigual hade fina blusar så det blev ett par. Vad gäller väskor så har jag gott om dem. Men visst är de fina hos Desigual. Men jag avstod. Tycker om alla jag har så de får användas.
      Kram och tankar till dig.

  10. Visst är det roligt att rota runt i minnenas arkiv – och här hittade du ju ett härligt – om än emellanåt lite besvärligt – inlägg 🙂 Såna där besvärligheter gör ju ofta att man minns händelserna ännu bättre, och i efterhand kan man ju skratta åt det. Vilket man oftast inte gör när man befinner sig mitt i det hela.

    Så coolt att ha åkt skidor i Kina 😀

    Ha en bra dag – trots det gråa och blöta just nu.

    1. Jag skrattade när jag läste inlägget men visst är det så att dessa “knasigheter” stannar kvar i minnet. Och under åren i Peking fanns det nästan dagliga sådana. Men just när man står i det är det som du skriver inte enbart roligt.

      Att åka skidor här utanför peking var i sig en upplevelse och då menar jag inte endast skidåkningen. Utan allt annat. Hit till NanChang kom vi flera gånger både med skolan och privat och speciellt var det alltid. Och roligt!

      Grått och blött är det, men jag väntar på sol och uppehåll.
      Ha en trevlig fredag ni också. Kanske kan ni hjälpa till att få fram lite sol. Undrar om det hjälper om vi blåser på molnen…

  11. Så kul att börja inventera gamla inlägg och minnas. Roligt att ni ska tillbaka i vår. Har ni kvar några av de vänner ni umgicks med då ni bodde där?

    1. Roligt att gå igenom en del gamla inlägg och minnas vad som hänt. För på plats var det så mycket som hände dagligen, på olika sätt, att det ibland var knepigt att hänga med i “virvlarna”.
      En resa blir dtei vår ich vi ser verklugen fram emot den.
      Några vänner är kvar men de flesta har som vi flyttat hem. Och några kinesiska vänner finns förstås kvar.

  12. Va roligt att läsa, så mkt man inte vet om andra kulturer men sån tur att vi har dig Ditte som delar med dig av så mycket du varit med om 🙂 tack …önskar dig en fin fredag kramen

    1. Har börjat läsa en del gamla inlägg och detta skrev jag just öfr 10 år sedan och hade då bott i Peking lite drygt ett år. Vi åker till Peking i vår, men det är ju en gigantisk stad med över 20 miljoner invånare (med ytterområdena) så att den har öfrvandlats vet jag . Men allt det gamla vad gäller kultur och annat finns förstås kvar.
      Många upplevelser har det blivit genom åreen och det är jag tacksam för.
      Kram och trevlig fredag.

  13. Vilken lycka att få återse Ditt Kina igen. Det kommer att bli hur bra som helst! Så härligt att kunna botanisera i minnenas arkiv innan ni kommer iväg. Hoppas ditt blodtryck inte får alltför många smällar den här gången! Kram

    1. Vad gäller blodtrycket så är jag nu mer luttrad och oftast är det väldigt bra. Vi ser verkligen fram emot resan till Pekin och hoppas på att pricka in körsbärsträdens blomning.
      Roligt att nu, såhär en tio år senare, läsa vad jag skrev.

      Önskar er en fin helg.
      kram!

  14. Ja, är det inte underbart så säg? Vilka minnen och att läsa gamla inlägg är minsann en upplevelse på nytt och vidga sina vyer igen.
    Rätt vad det är så tänker jag: Vad du upplevd och så frikostigt delar med dig av i text och bilder! Du är världen som kommer in i mitt vardagsrum söstra mi!
    Stor kram o riktigt god tur till Peking!
    (mail på G till dig)

    1. DEt blir lite som att uppleva saker på nytt när man läser gamla inlägg. Nu känns det extra roligt att läsa gamla inlägg från Peking och kIna eftersom det blir en resa dit i vår. Ser så fram emot den.
      Jättetrevligt att du vill resa med mig. Uooskattar det mycket.

      Ser fram emot mail.
      Stor kram “söstra mi.”

  15. Resor är berikande på många sätt, du har upplevt massor och delar frikostigt med dig. Det är jag glad för.

    10 år sedan det här inlägget…. var maten verkligen så billig i Kina då? Eller var det specialpris på något sätt`

    Jag har börjat fundera på vart jag ska resa när jag fyller 70 år, två år dit… spännande med tankar och planerande. Kollade litet på Madrid, sedan på Karibien, så det är inget speciellt jag önskar… Jag vill dock inte ha vinter, trots att jag fyller under februari månad! Nästan två år har jag på mig att drömma, läsa och fundera… Innan dess vill jag förstås göra någon / ett par andra resor. Det är bara att hoppas att hälsan står mig bi.

    1. Visst är resor berikande och jag har gjort mitt bästa sedan jag var liten. Mina föäldrar tog mig med på resor och pappa jobbade ocksåutomlands åt FN då och då.

      Jodå, det var tio år sedan inlägget och maten var så billig. Vi åt ofta middag inne i stan, i “ett hål -i-väggen- ställe och där kostade maten när vi kom till Peking mellan 4 och 6 kronor och då ingick ris. Väldigt god mat. Lite dyrare blev det med åren men kom aldrig upp till mer än 12 kr när vi senast år där 2013. Ska se nu om den finns kvar.
      Vi är alltså ungefär jämnåriga ser jag.
      Madrid kan vara kallt i februari, det vet jag. Och Karibien och en kryssning kan ju vara väldigt trevligt. Men det finns så mycket. En resebyra jag hört mycket gott om är Rolfs flyg &buss som ordnar resor. Kanske kan du där få fler tips. Jag är väldigt förtjust i både Vietnam och Sri Lanka och åker gärna tillbaka dit. Sydafrika finns kvar på min lista. Ja, en hel del till.
      Spännande att se var du hamnar. Och så roligt att drömma och planera.

      Säkert kommer du iväg på resor innan dess. Bäst att passa på när en orkar. Så tänker jag.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *