Foto

Händer och händer- lika men olika

Händer som man kan hålla, händer som kan greppa och händer som kan underlätta vår tillvaro. Ibland händer saker av en slump, ibland helt omedvetet eller ofrivlligt. Och ibland kan vi styra och påverka det.  Ordet händer är lika men ändå så olika men stavningen förenar.

Händer är veckans ord att fritt tolka i bild och ord hos Sanna  i Gemsweeklyphotochallenge och där finns också andras tolkningar.

Händer som händer. Lika men olika.Barnbarnens händer, en större och en mindre.

Plötsligt händer det. Ibland händer det att barnbarnet William får en “guldtia” framtrollad ur örat av moster. Överraskningemomentet och glädjen går inte att ta miste på.

Händer som förenar.

Händer i livets slutskede. 

Det är om några månader snart 12 år sedan jag satt vid min pappa dödsbädd och hårt höll hans händer. Han höll fast i mina med ett järngrepp. Trots att hans sjukdom, alzheimers, hade reducerat hans starka och vältränade kopp till hälften så fanns styrka kvar i hans händer. Den stora styrka som både mentalt och fysiskt tidigare funnits hos honom fanns nu i livets slutskede bara i hans händer. Mina händer kom att bli hans trygghet i några timmar för han kunde inte se mig. Han orkade inte öppna sina ögon.

Jag vet inte hur länge jag satt/stod där. Tiden hade på något märkligt sätt stannat. Natten kom och jag satt fortfarande vid hans säng. Pappas händer kramade mina hårt, hårt.  Det gjorde ont för ett kort tag. Han ville inte släppa sitt grepp.  Inte släppa taget. Inte släppa livet.  Men plötsligt kom en tung suck och hans fasta järngrepp om mina händer avtog och snart hade han helt släppt dem. Och så även greppet om livet.

Närstridsövningar med pappa i mina unga år (1969) då jag gick på GIH, Gymnastik och idrottshögskoan.  Han var specialist inom området och dessa övningar blev till en bok. Här finns också händer som håller och förenar. 

 

 

 

 

38 svar på ”Händer och händer- lika men olika”

  1. Som vanligt en fin, genomtänkt och personlig tolkning av veckans ord. Så talande bilder till det… Våra barns händer har vi i såväl tryck som gipsavgjutning. Tänk så små de var en gång. Mycket händer genom åren…

    Kram

    1. Tack! Ja, det blev en personlig tolkning. DEnna uplevelse kommer tillbaka till mig just när jag tänker på händer. Alla har vi haft våra små händer som sedan växt. Roligt att ni också har era barns händer. Jag har det inte men väl barnbarnens. Och visst händer mycket genom åren.
      Kram och trevlig eftermiddag och kväll.

    1. Jag fick blev också tårögd när jag skrev. Men detta är ett väldigt fint minne för mig och där just händerna var så viktiga.
      Stor kram till dig.

  2. Fint att du fanns där hos din far med dina händer! Och vad skulle man göra utan sina händer? Vår lilla ettåring har just upptäckt en massa saker man kan göra…..och pilla på!
    Hoppas din förkylning är på återgång förresten!

    1. Händer är viktiga och på så månag olika sätt. Och så både för stora och små.
      Kul nu med er ettåring som hittat sina fingrar.
      Förkylningen är i varje fall inte värre. Har vilat mig i form idag.

  3. Där kom tårar, så himla fint du beskriver din pappas sista timmar med dig, rörande!
    Ja “händer” skapar trygghet glädje och tyvärr ibland smärta.
    Fint inlägg.
    KRAM från mig Primrose ,-)

    1. Tack! Jag, kan närsomhelst minnas detta. Och jag blir lika berörd varje gång. Grät när jag skrev och jag mindes.
      Visst skapar händer trygghet men ockås mycket smärta. Och smärtan gör mig ont.
      Kram i sena kvällen.

  4. Barnbarnens händer var läckra, men blev mest berörd över din personliga tolkning om händernas betydelse just i slutskedet. Så fint skrivit med en mycket talande bild till!

    PS. Läste i din kommentar att förkylningen inte blivit värre. Så skönt! Imorgon är du nog fit for fight på marknaden ska du se;-) DS.

    1. Stort tack för fina ord.
      Visst är barnbarnens händer fina och talande. Och dte på sitt sätt-
      Och just händernas betydelse i livets slutskede är något jag funderade på då jag satt hos pappa. Och de tankarna kom tillbaka när jag tänkte på veckans tema – händer.
      Har vilat mig i form idag och den kinesiska dunderkyúren har hjälpt. Marknad blir det inte i morgon, alltför hett med idag +33. Men…
      Vi, “marknadsgänget” ses ändå och det ska bli jättetrevligt.

    1. Stort tack för dina fina ord. Jag hade också tårar i ögonen när jag skrev.Men denna kväll och natt kommer jag alltid att minnas. Och styrkan
      som kan finnas på olika sätt i händer och vad de kan uttrycka när inget annat “språk” fungerar.
      “Ömtåligt men ändå starkt” -så sant Emma.

    1. Tack! Ja, den blir här lite symbolisk. Och våra minnen har vi kvar- och dte kan vara både fyllt av glädje och av sorg. Men de finns.

  5. Jag tycker gamla händer är så vackra. Du hade tur som fick vara med din pappa till slutet.
    Att få vila efter kampen mot Alzheimers – en suck av lättnad blandad med sorg, skulle jag tro.
    Hjärtligt tack för att du delade med dej av detta.

    1. Jag tycker också att gamla händer är vackra. De har sin egen historia att berätta. Jag had eönskat att min pappa avlidit tidigare för hans sjukdom bröt ner honom så totalt. Svårt för honom och svårt för oss. Men han fick frid till slut.

      1. Jag förstår precis hur du menar. Min farmor var inte längre farmor, från att vara den mest sociala och levnadsglada till att sitta där i en stol och bara plocka med händer som hon inte riktigt kunde styra eller veta vad hon skulle göra med. Händer som tidigare skrivit vinnande bidrag i olika slags tävlingar, händer som sytt, broderat och stickat de mest uppskattade alstren. Att sitta så med en förälder är en situation som skrämmer mig så! Men vad ska man som barn göra? Vara tacksam för livet man fått och föräldrar som älskat en. Jag antar att det enda man som barn och anhörig kan göra att finnas där precis som föräldrar för sitt barn. Ständigt.

        1. Just så! Tack, Emma för dina fina tankar. Du känner ju så väl igen dig i det jag skriver.
          Detta var inget scenario jag kunnat tänka mig, men det hela accelererade i samband med att min mamma avled 2002. Då blev allt vi anat så uppenbart.
          Att finnas till hands för sina föräldrar som de funnits till hands för oss barn är det vi kan göra-

  6. Så fint skrivet om din pappa! Bilden på händerna från vigseln har jag ju redan sett på instagram och det är en fin bild.
    Fin tolkning av temat!
    Kram!

    1. Tack! Ja, bilden med våra händer fick vara med även på instagram. Lite symboliskt….
      Och veckans tema hos “Gemsweeklyphotochallenge” med ordet händer påminde mig starkt om just händernas betydelse i olika sammanhang. Händer kan lindra och även orsaka stor skada i de sämsta av scenarier.
      Kram!

  7. När livet omkring en händer kan en hand säga så oerhört mycket – trösta, lugna och ge kärlek i överflöd.
    Jag önskar dig en fin helg.
    Kram från Mia

    1. Just så var det! Minns det så tydligt och uåålevde denna stund på nytt när jag skrev.
      Önskar dig också en fin helg.
      kram!

  8. Ett fantastiskt inlägg Ditte! Så fint berättad … jag är alldeles rörd! Härlig avslutningsbild på dig och din pappa 🙂
    Önskar dig en fin helg!
    Kram

    1. Tack! Ja, ordet “händer” i veckans tema fick mig genast att minnas detta. Händelsen tänker jag inte på så ofta numer, men ibland kommer den för mig.
      Kram och trevlig fredag.

  9. Ett inlägg som verkligen berör & nästan får en att fälla en tår eller två ..vackert!!! minnen är tur att vi har 🙂 skön fredag kram å kram

    1. Minns detta ögonblick så starkt och det blev extra påtagligt just med “temat” händer i “Gemsweeklyphotochallenge”.
      Önskar dig också en fin fredag.
      Kram!

  10. Så fint!
    Och jag förstår att du har starka minnen från din pappas sjuksäng….men värdefullt att du fick vara med ända in i slutet!
    Stor kram och vi ses om en stund!

    1. Starka minnen finns kvar. Och nu när händer var temat så mindes jag detta så påtagligt.
      Och vi ses snart. Jätetrevligt!
      Stor kram!

  11. Jag bara älskar bilden från 1969 på din far och dig i ett hårt grepp. Vilken underbar och gripande tolkning av händer. Speciellt där far/ dotters händer förenas en stund och livet släpper taget för alltid från jordelivet.
    Älskar även dessa små barn händer som får en till att fortsätta att leva vidare
    Tack för ett gripande och fint inlägg/ trevlig helg?
    Kram

    1. Stort tack för dina fina ord! Bilden från 1969 tycker jag också mycket om och här var jag den som “symboliskt” bar pappa på mina axlar. Något som också åtekom senare i hans liv men då på ett annat sätt och när hans alzheimer tog ett fast grepp-
      Önskar dig också en trevlig helg.
      Kram!

    1. Tack! Ja, minnena dröjer sig kvar och ibland framträder de mer tydligt än annars.
      Önskar dig också trevlig helg!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *