Browsing Category

Utflykter

Spanien Utflykter

Kuststaden Santa Pola – En fiskeby som blommat upp

10 oktober, 2018

Vi lämnade den fina ön Tabarca i lördags eftermiddag och tog båten tillbaka till den fina kuststaden  Santa Pola där vi startade på morgonen.  Även detta en fin båtresa 30 minuter. Santa Pola är en ganska liten stad i den spanska provinsen Alicante och har ca. 34 000 bofasta invånare. En siffra som lätt dubbleras under högsäsongen. Här, precis som i många andra spanska orter längs kusten, har många spanjorerna själva sina sommarbostäder.

Dags att lämna ön Tabarca efter några fina timmar här ute.

Klart vatten runt hela ön.

Strax utanför Tabarcas lilla hamn ligger olika båtar som kommit från städer längs kusten.

Här ligger båten som går till Torrevieja och väntar.  Och vill man åka direkt dit tar resan en timme.

Den fina kuststaden Santa Pola

ligger strategiskt till med närheten till flygplatsen i Alicante. Staden är ganska liten men har en hel del att erbjuda besökare och kanske främst under tiden maj till september. Men även i jultider  och påsk blir det ett uppsving.  Här lever man på fisket och även på att utvinna salt och det finns saltsjöar, ”salinas”. (Även i Torrevieja, som också kallas ”saltbyn” på norska  -”saltstaden” på svenska, utvinns en hel del salt.  Det är främst vägsalt det är frågan om. Men från början var detta en fiskeby och fisket är fortfarande betydelsefullt. Alltid roligt att var i hamnen när fiskebåtarna kommer in på eftermiddagarna och kanske då också vara med på den stora fiskeauktionen.  Det är också här som restaurangerna gör sina inköp- Fisk och skaldjur som ska tillagas till kvällen.

Kuststaden Santa Pola är ungefär där det röda märket finns och markeringen i sig gäller ön Tabarca.

Vi närmar oss den mysiga kuststaden Santa Pola. Vi närmar oss  Santa Pola med båten från Tabarca.

Saltsjöarna, havet och den ljumma havsluften bidrar till ett behagligt klimat och så i princip hela året.  Och är man intresserad av fåglar  så finns det vid saltsjöarna här, precis som i  Torrevieja, mängder  av rosa flamingon att studera. Men trots saltet och fisket är det idag turismen som spelar den viktigaste rollen.

Restauranger och stränder

finns det gott om och en fin, lång strandpromenad sträcker eig flera km längs havet norr ut. Vi började med en sen lunch på en liten spansk restaurang vi passerade, La Nova Siena.  En dagens meny med tre rätter plus sallad, bröd, tre rätter och dryck (öl, vatten läsk, vin)  för 10 euro. Gott, fräscht och vällagat. Jag testade den spanska kalla soppan ”gazpacho”, husets skaldjurspaella och äppelkaka och blev inte besviken.

 

Dagens meny.

En promenad längs havet lockade och spåren av fiskebåtarna var påtagliga.

 

I Santa Pola finns sex huvudstränders som tillsammans är 12 km och dessutom en del mindre. PÅ stränderna finns livräddningstorn (vet inte om de är bemannade i lågsäsong) Röda korsanläggningar duschar och toaletter. Stränderna städas varje natt och det tillsammans med det rena vattnet här har gett dem utmärkelsen ”Blå flagg”.

Längs med stränderna och på dem finns restauranger och barer och solsängar och parasoller finns att hyra. Vill man vara mer aktiv finns volleybollnät uppsatta och pedalbåtar, vindsurfingbrädor och kajaker att hyra

Kuststaden Santa Polas breda stränder är inbjudandeGott om plats är det på dessa breda, fina stränder.

Santa Pola i sig är ett trevligt utflyktsmål och som man lätt når med lokalbussar från städerna i närheten och går fint att kombinera med en tur ut till den fina ön Tabarca.

 

 

Spanien Utflykter

Vingården/bodegan ”Viña Elena” – Ett gott besök

29 september, 2018

Vingården /bodegan Viña Elena ligger i det spanska fruktträdgårdsområdet, några mil in i landet, strax nordväst om staden Murcia och ca 12 mil från Torrevieja.  I Gårdagens inlägg berättade jag mer om trakten. Här finns många vingårdar i olika storlekar och de flesta tar emot besök. Dock kan det vara bra att höra av sig innan och boka ett besök med rundvandring och provsmakning.

Det är i slutet av vinskördesäsongen och de flesta druvorna är avplockade. Och detta görs för hand.

 

Vingården/bodegan Viña Elena

ligger strax utanför den lilla spanska staden Jumilla. Vingården grundades 1948 och drivs av en och samma familj. Pancheco.  Nu är det tredje generationen som driver den. Man håller de gamla traditionerna vad gäller vintillverkningen levande och har tagit till sig en nya teknologi som kommit under åren. Förutom vin; vitt, rött och rosé  och vermouth tillverkar man olivolja från gårdens oliver och från mandelträden plockar man och tillverkar salta mandlar.

Jordmånen i trakten lämpar sig väl för vinodling och skördarna brukar bli rikliga. Bland vinet har man planterat rosor, även de utblommade nu, men om de klarar sig från skadedjur så gör vinet det också. Man vill här inte använda bekämpningsmedel utan har rosorna som riktmärke hur det står till.

Rosor bland vinet för att se att inga skadedjursangrepp sker.

Vi börjar vår rundvandring och vår guide ger oss en kort introduktion till vilka olika viner som produceras här och vilka druvor som används.

 

Att göra vin

är en komplicerad process men jag gör ett försök till att förenkla det hela när det gäller tillverkningen av rött vin.  Färgen i det röda vinet kommer från de blå druvskalen och vinodlarna försöker få ut så mycket färg och smakämnen som möjligt. En skillnad mella det röda och vita vinet är tidpunkten för pressning. Vid tillverkning av rött vin pressas druvorna efter jäsning och för vitt vin så pressas de före jäsningen. Olika tillsatser i vin är tillåtna enligt EUs regelverk och vinmakarna använder dessa i olika mängder. Sulfit (svaveldioxid) finns naturligt i vin och har använts sedan antiken för att vin inte ska oxidera. (Förenas med syre) Socker får användas i svalare trakter eftersom det där kan vara svårt att få upp alkoholhalten i vinet. Syra, vinsyra, kan få tillsättas i varma trakter där det är svårt att behålla den naturliga syran. Tanniner, en sorts garvämne, som sitter i druvornas skal får användas för att stabilisera färgen.  Och det finns också en hel del andra tillsatser som är tillåtna.

Här på vingården

skördas druvorna för hand och avstjälkas när de kommit till vineriet-

 

Här i avstjälkningsmaskinen matas klasarna in från ett rullband, de skakas loss och hamnar i en druvkross. Ibland sparas stjälkarna och tillsätts senare till vinet för att få det strävare-

Sedan ska druvorna krossas och det gjordes förr genom att man barfota ”trampade vinet”. Numer sker detta maskinellt. Man vill få ut maximalt med must utan att förstöra kärnorna. Krossandet ger en ”sörja” av must.druvskal. kärnor och fruktkött.

Avstjälkade druvor.

Här kommer den krossade ”sörjan” rinnandes-

Allt det krossade pumpas över till jäskar och i samband med det kan vinmakaren bättra på socker och syrahalten i musten.

Jäsningen innebär att naturen arbetar. Jästceller finns naturlig i druvans skal och även i och omkring en vingård. Och det är lätt hänt att få till oönskade smaker. Ofta används i stället odlad jäst som inte ger några överraskningar. Jäsningen sedan omvandlar musten socker till alkohol. Men för att bli av med en del jäst pumpas musten fram och tillbaka från jäskaren till andra kärl. När detta sedan är klart avbryts processen och musten förs över jäskaret där koldioxiden snabbt tränger ut syret. Och nu först blir musten till vin. En hel del moment kvarstår innan vinet tappas på flaskor och  sättet det görs på varierar också en hel del mellan olika vingårdar.

Här buteljeras vinet och etiketter och korkar ska på.  Och sedan dags för lagring.  (Billigare viner får oftast en plastkork och de dyrare en av riktig kork. 

Vin som är till försäljning.

Vingården Vina Elena utanför Jumilla i Murciaprovinsen i SpanienEn del av lokalerna för vintillverkningen

Dags för

en sen lunch. Vi lämnade vingården/bodegan och körde några kilometer vidare ut på landsbygden till en stor restaurang. Verkligt stor. Tror inte den var öppen direkt för spontana besök och förutom det var den inte lätt att hitta. Här väntade en god trerätters lunch. Till förrätt serverades en rejäl blandad sallad, vitlöksbröd, calamares, (friterade bläckfiskringar) serranoskinka och ost. Grillad kyckling med ugnsstekt klyftpotatis till varmrätt och en god och fyllig chokladtårta till dessert. Som dryck serverades vin från trakten eller det som önskades.

Lunchrestaurangens läge var i ”lantlig miljö”- Och de välansade gräsmattorna är av konstgräs.

Mätt och verkligt belåten. Här i trevligt brittiskt sällskap.

 

Stockholm Trevligheter Utflykter

Fartfylld, varierad och trevlig – En riktigt bra dag

12 september, 2018

Vissa dagar är mer fartfyllda än andra och samsas ofta fint med diverse trevligheter.  Och det gillas. Sedan kommer andra dagar då nästan lugnet själv råder. Nja, inte riktigt, men lite åt det hållet. Trevligt det också och slår man ihop det hela blir detta en mix som är bra och som jag trivs med. Gårdagen blev just en sådan dag var  fartfylld, varierad och med flera trevligheter.

Finaste  ”prins” William, yngsta barnbarnet, fyller fem år i morgon och vi började fira honom lite smått redan igår.

 En fartfylld dag

trevlig och varierad dag blev det.  En bra start var att det tåg jag skulle åka med till Uppsala gick och på utsatt tid. I Uppsala väntade först lunch med min äldsta dotter Liv  (en kvart äldre än sin tvillingsyster Helen) och sedan presentinköp till William som fyller fem år på torsdag. Tänk att fem år har gått sedan han föddes.

Minns så väl att vi var ute vid båtklubben för att ta upp segelbåten när Liv var på BB i Uppsala, Kunde inte riktigt koncentrera mig på båten. Och mitt i själva upptagningen, när båten lyfts upp ur vattnet, ringer telefonen och William är just född. Gissa om jag och Helen snabbt kom oss iväg till Uppsala.

 

Lunch i italiensk anda, på trevliga restaurang Martina, blev en bra start. Roligt koncept med en kombinerad restaurang (mest pastarätter i variation) och en butik med mängder av italienska godsaker. Bra luncherbjudande och med god mat och trevlig servive. Bra kombo!

Restaurangens bord är placerade mellan varuhyllorna så det blir en mysig och ombonad miljö. 

Liv valde ett vegetariskt alternativ med svamp och jag gick för scampi i stark sås. Gott och fint upplagt.

Inköp av presenter tll William och givetvis en tårta. Kalas på Söndag och då blir det moster Helen som ska skapa önsketårtan för i år. Har ingen aning om vad Wille önskat men förra året blev det  en ketchuptårta  som önskats.

Idag firade vi med en köpt chokladmoussetårta som lätt slank ner.

Storebror Max, åtta år, har just kommit hem från skolan/fritids och pojkarna kan samsas riktigt bra kring sitt lego.

 

Tillbaka till Stockholm

blir det på nytt tåget som gäller.  Även nu går det och dessutom i tid. Bra så!  Regnet började redan i Uppsala och eftersom jag fortfarande tycker att det är sensommar så var klädd för det. Atlltså inte rustad för höst. Men ett lånat paraply höll den värsta blötan borta. Men hem för att byta till torra kläder och skor var ett måste innan nästa trevlighet skulle börja. Dags för ”Lokekväll” tillsammans med vännerna Susan och Jörgen.  (Träff på Lokes bar&restaurang för middag, prat, skratt och allmän trevnad)

Lokes bar&restaurang på Söder är nästan alltid fullsatt och med många stamgäster. Alltid trevligt att komma hit och med en personal som verkligen är intresserad av sina gäster. Här är också hundar välkomna. Om de ”sköter sig”.

Det kan här vara skillnad på en stor öl och en liten. (Den lilla sejdeln är ca fem cm. hög) Kan förstås användas till annat än öl…

Kvällens trevliga middagssällskap, Susan och Jörgen. Stort tack för en jättetrevlig kväll. 

Timmarna gick och jag strosade så småningom hemåt längs kajen. Och nu såg jag att fartyget som sjönk för ett par veckor sedan hade bärgats. (Bild på det sjunkna fartyget det via länken) Människor var ombord nu på kvällen men det kändes trist att se det så förstört.

Jag summerade dagen och konstaterade att den varit både fartfylld, varierad och väldigt trevlig. Men idag råder nästan lugnet. Inget direkt planerat.

Det bärgade fartyget såg väldigt tilltufsat ut.

 

 

Stockholm Utflykter

Sandön runt – En guidad tur med fina upplevelser

7 september, 2018

Sandön är namnet på ön där byn Sandhamn ligger. Och det är här i själva byn Sandhamn, på öns norra sida, där hamnen, hotellen, restaurangerna och butikerna ligger. Alltså byns centrum. Sandhamn ligger i Stockholms ytterskärgård, längst ut i havsbadet och det är något som präglat ön sedan lång tid tillbaka i historien.

Jag var här på besök med  ”The Beijing Ladies” och vår bokklubb. (Vi träffades alla i Peking under åren vi bodde där men nu finns vi lite varstans i landet) Och att ha bokträff  här ute på Sandön var en ren verklig  lycka. Likaså att vår värdinna, Marita, är född och uppvuxen här och fint kunde lotsa och guida oss runt ön.

Uppe på lotsberget, vid kyrkan, startade vi vår vandring runt Sandön.Här uppe på berget, vid kyrkan, startade vi vår vandring runt Sandön

Sandön runt

i den vackra sensommareftermiddagen blev en resa/promenad i både tid och rum och där alla sinnen var med. Och det hela tiden.

Karta över Sandhamn. Vi startade vid kyrkan och gick  söderut genom tallskogen för att fortsätta varvet runt längs vattnet. 

Under många år, fram till 1600-talet, användes ön som betesmark och Sandön bestod då till stor del av stora sandfält. Idag är tallskogen påtaglig men den fanns inte då och inte mycket annan växtliget heller. Helt annorlunda än idag. Och det var inte förrän i början av 1900-talet som planteringen av tallar påbörjades för att binda sanden. Idag växer en fin och gles tallskog på ön och samsas med kavar lingon och blåbärsris. Tallskogen genomkorsas av stigar och promenadvägar och hela skogen känns ljus efterson solen når ner och in genom stammarna.

Njutbara  promenadvägar fyllda av sand och doft av tall och sensommar.

Plötsligt i sanden dyker det då och då upp stenpartier och det är rester av den gamla Brunkebergsåsen, rullstensåsen som man även ser spår av i Stockholms innerstad. Detta är rester av gamla isälvsavlagringar. (Namnet Brunkeberg kommer ifrån en hög ämbetsman och riddara på 1300-talet som hette Johan von Brunkow.) Och i naturen är vi så mitt på stigen mötte oss en kopparorm.

Stenar från rullstensåsen, en kopparorm och vackertblommande ljung.

Vi går vidare

och kommer ner till stranden Trouville på Sandöns södra del. Namnet klingar franskt och så är det. När Stockholmarna, i slutet av 1800-talet  kom ut till Sanhamn som badgäster hade många av dem tidigare besökt Normandie i Frankrike. Här hade de upplevt de fina och vita strändrna i orterna Trouville och Deauville  och tyckte att södra Sandöns stränder påminde om detta. Så därav namnet Trouville.

Det är också här på Trouvillestranden som Nora (en av huvudpersonerna i Sandhamnsmorden) upptäcker en död man i vattnet.  Finns med i boken ”I de lugnaste vattnen”.

Mona, vår värdinna/guide Marita, Åsa och Lena.

När vi lämnat Truoville bakom oss står vi plötsligt utanför det stora vackra huset som är centrat för  Viveca Sten och ”Morden i Sandhamn”. För att läsa mer om både Sandhamn, Sandön -dess historia och mycket annat så finns en länk till Viveca Sten här. Hon är också född och upvucen på Sandön.  Och både miljöerna och namnen runt ön påminner mycket om just morden i böckerna.  via länken

Huset som är centralt för böckerna "Morden i Sandhamn" ligger vackert på Sandön vid havet.Har man läst böckerna eller någon av dem känns huset igen. Ett fantastiskt vackert hus med ett absolut toppläge. Och nej, det är inte Viveca Stens hus. 

Mycket att titta på är det överallt och Marita lotsar oss varsamt vidare till ”Dansberget”. Berget, med sina släta klipphällar, användes förr som dansbana. Numer finns en annan dansbana i hamnen, byggd i trä.

Dansberget och med utsikt mot horisonten.

Via byn och hamnen var vi tillbaka till punkten där vi startade och nu tog aftonens bokprat vid. I alla fall delvis.

Mona, Åsa, Marita och jag förbereder oss för kvällens middag och bokprat. Foto Lena Lindholm.

Trevlighterna avlöser varandra

och det blev så småningom dags för en trerätters middag där helgrillad fläskytterfilé med en ljummen salllad var varmrätt och en riktigt god chokladmousse till dessert.

God mat och dryck och goda vänner är alltid en fin kombination. Och till detta även rikligt med bokprat.

Några av de böcker vi läst, recenserade och tipsade om. Till dessa kommer också ett 15-tal böcker som det lyssnats på.

Morgonen därpå blev det dags för bad och i badrockar traskade vi till ”Fläskberget”, några minuters fin promenad från huset. Här är det en lite strand men som brukar vara välbesökt av morgondoppare eftersom den ligger nära byn. Var namnet ”Fläskberget” kommer ifrån är oklart. Men en teori är att det en gång i tiden flutit i land fläsk här från ett skepp som förliste. En annan öfrklaring är att det också för länge sedan ilandsattes amerikanskt fläsk här då det skeppet skulle repareras. Och om man nu inte direkt gillar sand sp finns det fina klipphällar i närheten varifrån man också kan bada.

Dags för bad! Jodå, jag premiärbadade för säsongen den 4 september. Bildbevis finns här.

 

Stockholm Trevligheter Utflykter

Fjäderholmarna igen! Mysig miljö och skärgårdskänsla lockar

18 augusti, 2018

Det är ännu en av dessa vackra augustidagar och tillsammans med väninnan Eva är jag på väg ut till Fjäderholmarna i Stockholms närmaste skärgård. Nu var det inte alls länge sedan jag var här.  Bara någon vecka sedan. Men att kombinera en kortare båtresa,  skärgårdskänsla, mysig miljö och  trevlig restaurangbesö  passar vid de flesta tillfällen.

Snart på väg från Slussen mot Fjäderholmarna

Fjäderholmslinjen tog oss från Stockholm /Slussen men det går också fint att åka från Nybroplan eller Nacka strand.

Valet för oss blev en tur till Fjäderholmarna

för att fira en vänskap som varat i  hela 50 år. Eva och jag träffades första gången i augusti 1968, när vi båda kom som förstaårselever, ”yngrekursare” till GIH, Gymnastik och Idrottshögskolan, på Lidingövägen i Stockholm.  Och sedan dess har vi följts åt genom livet. Klart att detta måste firas.

Nacka strand passeras och blicken fastnar på  Carl Milles skulptur, ”Gud Fader på himmelsbågen”

Lite skärgårdsmiljö anas när vi når Fjäderholmarna.Och visst infann sig genast lite skärgårdskänsla.

Vi börjar med en promenad runt ön (egentligen är det flera öar) och här möter man solklippor, en liten sandstrand, mysiga café/restaurang ”Röda villan”, hantverksbyn med glasblåseri och keramiktillverkning. Och utsikten över vattnet och Stockholms inlopp finns hela tiden med. Att promenera runt ön tar ca 15 minuter så det är inga stora avstånd direkt.

Vi stannar till vid glasblåseriet och tittar  lite på glasblåsning innan vi fortsätter.

Fjäderholmarnas krog skymtar –

-men vi skulle äta vår 50 års middag på restaurang Rökeriet.

Bord är beställt utomhus, alldeles vi vattnet och vi tar oss an menyn i lugn och ro.  Mycket gott att välja på men efter visst funderande  fastnar vi båda för fiskgrytan. Så gott och smakrikt!  Och rikligt med skaldjur av och god fisk.

Verkligt sjönära läge och härlig miljö. Att sedan personalen är serviceinriktad och förekommande är också plus i sammanhanget.

Fiskgrytan är verkligt god och gott bröd av olika varianter serveras till.

Det blev en väldigt trevlig firarmiddag och i den fina augustikvällen fortsätter vi att fira inne i Stockholm. Kulturfestivalen pågår.

Vacker resa tillbaka till stan –

-och himlens färger skiftade när solen var  på väg ner. 

 

Utflykter

Dagstur till Åland och Mariehamn- En fin skärgårdstur

16 augusti, 2018

Hav, skärgårdar och båtturer tycker jag om och i tisdags var det dags för en ny skärgårdstur. Harstena och St:Annas ich en del av  Gryts skärgård i Östergötland besökte jag i lördags och i tisdags blev det en dagstur över Ålands hav till Mariehamn. Under sommaren går fartyget Rosella dubbla turer över från Kapellskär i Roslagen till Mariehamn på Åland och det finns  möjlighet att spendera några timmar där utan att övernatta. Bra förslag till saker att göra både i Mariehamn och runt om på Åland kan man hitta här på ”Visit Åland”. Visserligen blir det en lång dag men också med många upplevelser om man så vill.

Dagstur över till Mariehamn på Åland. Vackert ute på Ålands hav.På väg från Kapellskär i Roslagen och ut mot Ålands hav. Inget direkt seglarväder…Kav lugnt.

Vi valde en dagstur

och tog den tidiga bussen från Cityterminalen i Stockholm upp till Kapellskär i Roslagen och med avgång redan klockan 07. En bekväm bussresa på drygt en timme. Eftersom vi inte har bil så är ju det inget alternativ men man kan boka plats för bilen på båten om man vill ta med den. Åland är ganska litet och under en dag där hinner man se en hel del. Utan bil är det även fint att stanna i Mariehamn och se sig om där. Och vill man inte gå iland i Mariehamn kan man resa tillbaka med vändande fartyg. (Man byter inte båt) Enkel resa tar det ca två timmar.

Olika alternativ till resvägar finns både för en dagstur och för längre varianter.

Vill man ta en heldagstur och åka genom stora delar av stockholms skärgård kan man kliva på ett fartyg i Stadsgården, Vikinglinjens Grace, med avgång 07.45 och då blir det ett båtbyte i Mariehamn eftersom fartyget fortsätter till Åbo. Tllbaka i Stockholm är man med fartyget Amorella klockan 18.55. Tilläggas kan att dessa resor både från Stockholm och Kapellskär prismässigt är  väldigt förmånliga.

Vi njöt av en skön plats på däck. Och utsikten var rogivande – 

– i många blå nyanser.

Vi har släktingar i Mariehamn

och tar oss ganska ofta en tur över hit så denna dag blev det ingen rundvandring i själva stan. Men trevlig samvaro, god lunch och en promenad längs med havet blev det.

Segeltävlingar pågick i västra hamnen.

Och fartyget Pommern som nu är under stor renovering hade flyttats från sin docka. Konstaterade att det saknade en mast just nu.  Man räknar med att fartyget ska vara klart för att ta emot besökare under nästa år.

Och vad gäller båtar så finns det en del som ligger i Mariehamns gästhamnar. En del riktigt stora-

 

Här ligger den Maltaregritrerade yachten ”Afrika 1”, vid kajen i västar hamnen i Mariehamn.

Denna yacht är privatägd och det är en mobilspelsmiljonär som stårsom ägare. Och om man skulle önska kan den gå  att chartras för behändiga 217 000 euro i veckan, allltså nästan 2.2 miljoner sek med dagens eurokurs.

En dag går fort och vår dagstur gick in i den sista fasen. Hemresa över Ålands hav och sedan buss tillbaka till Stockholm. Och när klockan var 21.30 satte vi åter nycklarna i dörrren hemma.

Och Ålands hav ligger fortfarande spegelblankt.

God middag blev det också i à la cartematsalen. Så gott! En perfekt bit oxfilé med mustig rödvinssås serverad på en bädd av broccoli och sockerärtor. Saltgrukscrème och nystekt färsk åländsk potatis smakade gott till.

 

Tips! Om man då och då vill ta sig antingen en tur till Åland, Åbo eller Helsingfors så kan det vara en idé att skaffa ett Viking Clubkort. Kortet kostar inget och man kan då när det är specialerbjudande resa gratis med buss från Stockholm  till Kapellskär och vidare med båten tur och retur till Mariehamn. Kaffe och kaka kan också ingå- (Fera andra avreseorter, även en bra bit utanför Stockholm brukar också ingå)

Trevligheter Utflykter

Radisson Blu i Uppsala – Och en god söndagsbrunch

13 augusti, 2018

Söndagen kom med svalare väder och stundtals hängde regnmolnen tunga.  Regnet inte bara hängde – för både över Stockholm och Uppsalaslätten föll det stundtals i häftiga skurar men i kortvarig form och stundtals infann sig en liten höstkänsla. Men – För  min del väntade en ”solig” söndagsbrunch tillsammans med döttrarna på hotel Radisson Blu i Uppsala. Och denna gång skötte sig SJs tåg helt perfekt både till och från Stockholm. (Vilket inte alltid är fallet)

”Bagelavdelningen” med tillbehör var både rejäl och välsmakande. (Och ville man ha annat bröd så räknade jag till 10 olika sorter)

Söndgsbrunch vankades på hotel Radisson Blu i UppsalaHotellet, Radisson Blu, ligger alldeles vid Resecentrum i Uppsala. ( Vid tåg och busstationen)

Söndagsbrunchen på Radisson Blu

blev väldigt trevlig. Och alldeles lagom En brunch ska ju vara en kombination/sammanslagning av frukost och lunch,  breakfast & lunch och det var det också. Här fanns allt man kunde önska sig. Och visst är det en lyxig känsla att i en lugn miljö njuta av både god mat och fin samvaro. Uppskattas.

Personalen var förekommande och visade var de olika avdelningarna/stationerna fanns (var tämligen tydligt ändå) och vad de innehöll. Tydliga skyltar fanns också på allt ät och drickbart

Restaurang "Picknick" på Radison Blue erbjuder en lugn och mysig miljö. Skön och lugn miljö betyder mycket. Och här är restaurangen ”lagom” i storlek. (Ett tips är att beställa bord i förväg)

En fördel var att många av rätterna var separata och inte hopblandade. Många kalla varianter fanns. 

Yoghurt i många olika varainter med lika många tillbehör fanns, liksom charkuterier, ostar, hummus, (kikärtsröra) skagenröra och andra ”röror”. Bland de varma rätterna fanns stekta champinjoner, grillade grönsaker, pannkakor i olika varianter, äggröra, omeletter, stekt potatis, rödbetor med getost och en hel del till. Allt väldigt fräscht.

Ville man ha våfflor fanns flera järn och gott om varianter av färsk frukt till.

Även dessertbordet var välutrustat och här fanns även en chokladfontän fär man kunde glacera färsk frukt. (Jag provade den inte) Men visst blev det ett par smakbitar. Fastnade särskilt för morotskakan och blåbärspaje.

Här morotskaka och blåbärspaj med vaniljsås.

Vit chokladmousse, små runda munkar, mörk chokladmousse, cheesecake m.m.

Tack bästa döttrarna för en jättegod och väldigt trevlig söndagsbrunch. Tacksam!

 

 

Trevligheter Utflykter

Delar av Stockholms skärgård – En kryssning till Åland

6 augusti, 2018

Att ta en tur i och genom  Stockholms mellersta skärgård gör vi gärna och en kryssning är trevligt Igår eftermiddag var det dags igen. Ett spontant infall. Nere vid Stadsgårdshamnen klev vi, en halv timmen före avgångstid, på  kryssningsfartyget Birka  Paradise som under 21 timmar skulle ta oss  genom delar av Stockholms mellersta skärgård, över Ålands hav och till Mariehamn på Åland. Och hem igen. (Vi gick alltså inte i land i Mariehamn dit vi kom tidigt i morse, men morgonpigga hinner nog med en kort promenad innan fartyget vänder tillbaka till Stockholm)

Installerade i vår hytt i aktern med stort fönster och balkong utanför. Perfekt.

Delar av Stockholms mellersta skärgård

passeras och sträckan över öppet hav tar i vanliga fall inte mer än drygt en timme. Hela sträckan mellan Stockholm och Mariehamn är 75 sjömil – alltså nästan 14 mil. (1 sjömil = 1852 meter)  Vädret denna söndag eftermiddag varierade  rejält från åskskurar och åska till strålande sol. En vacker solnedgång blev det också.

Installerad på balkongen och mörka moln tornar upp sig över Stockholm vid 17 tiden när det var dags för avgång.

Stora delar av stockholms mellersta skärgård passeras på vägen till Mariehamn. Hotfulla moln med lite regn och tursamt med tak över balkongen.

En ensam seglare…

Molnen blåste vidare och den blå himlen tog mer och mer över.

Fler fartyg på väg mot Ålands hav.

Och det blev dags för en riktigt god trerättersmiddag i matsalen. Smörgåsbordet hoppar vi helst över och tycker det är skönt att bli serverade vid bordet. Men det finns flera olika alternativ ombord.  i vilken matsal man vill äta.  Vi valde restaurang Compagniet där en färdigkomponerad kryssningsmeny serverades-

Till förrätt handskalade räkor med fänkålsgravad grukra, sikrom, dillmajonnäs och rågbröd. Till varmrätt fanns det att välja på stekt fjällröding med räkor, pepparrot, syrad gurka, mandelpotatisstomp med örter och kräftsås- Eller helstekt kalvfilé med mustigt äppelsky, nypotatis, salladslökspuré och sommarsallad med äpple, babymorot och vårlök. (Vi valde båda kalvfilén, stekt till medium) Desserten var hallon och jordgubbsbakelse. Försvinnande god. En helt vegetarisk meny finns också.

En vacker augustikväll var det och med spännande molnformationer.  Vi satt ute länge och det svalkande det skönt.

 

Även dagens resa tillbaka var njutbar. Bara att luta sig tillbaka och sakta glida både över Ålands hav och genom skärgården.

Delar av Stockholms ytterskärgård

 

 

Stockholm Utflykter

Till Fjäderholmarna – En fin sjöresa och ett trevligt besök

3 augusti, 2018

Värmen här i huvudstaden, med dryga +30, har inte lockat mig med några större utsvävningar dagtid. Ja inte kvällstid heller. Balkonglivet tillsammans med kvällspromenader mot lämpliga ”vattenhål” har varit tilräckligt utsvävande och behagligt. Men igår gjorde jag verklighet av en tanke jag haft ett tag och det blev en båttur och ett besök på Fjäderholmarna, några öar alldeles vid Stockholms inlopp. Inspiration till besöket fick jag efter att ha läst Towe Ahlins blogg, ”Come fly with me” där hon nyligen gjort en tur just till Fjäderholmarna.

Till fjäderholmarna . En halvtimmes båtresa från Slussen i Stockholm Snart på väg med Fjäderholmslinjen från Slussen

 Till Fjäderholmarna

går Fjäderholmslinjen från Stockholm varje hel timme och från piren ca 500 meter norr om Slussen, vid Gamla stan (Man kan även ta sig till Fjäderholmarna från Nybroplan, Nacka strand eller Ropsten på Lidingö.Exakta tidtabeller och priser via länkarna) Resan tar en halvtimme och jag valde att stå i fören och blev skönt svalkad både av vågor som slog in och av blåsten. Och fin utsikt var det också.

Fjäderholmslinjen utgår från Gamla och  Fjäderholmarna syns längst till höger

Nästan framme vid Fjäderholmarna möter vi Cinderella, Vikinglinjens Ålandskryssningfartyg. Och många fritidsbåtar var det också.

Snart framme och här skymtar restaurang ”Röda villan” mellan träden.

 

Fjäderholmarna

är i sig fyra öar som tillhör Lidingö kommun och är Stockholms ”närmaste skärgårdsöar” och lockar många besökare. Jag har förr om åren varit här ganska ofta men har de senaste åren glämt bort dem. Men det ändrade jag ju på.

Öarna har en gammal historia och finns omtalade redan på 1300-talet, då med annat namn. Det nuvarande namnet lär ha uppstått från att holmarna redan på 1300-talet omnämdes som ”holmarna på fjärden”.

Stora bryggan på Fjäderholmarna. Här finns också en fritidsbåtshamn.

Här ute finns idag flera rastauranger, barer badklippor, hantverkare och en museieverksamhet med gamla bruksbåtar och föremål från gamla skärgårdsfartyg. Är man intresserad av whiskey kan det vara av intressa att veta att det svenska whiskeyföretaget Mackmyra har ett lager i det bergutrymme som förr tillhörde militären.

Jag styrde stegen mot restaurang Röda villan och denna var för mig en helt ny bekantskap. En väldigt trevlig sådan. (Towe hade berättat om den) Många avskilda platser möblerade med hängmattor, hamockar, parasoller och trädgårdsmöbler fanns utplacerade på klipporna och i bergsskrevorna.  Väldigt mysigt. Och visst hittade jag mig en plats som både gav skugga, svalka och sjöutsikt.

Utsikt mot Stockholms inlopp och mot Nacka strand. Åskmolnen tornade upp sig, men bara några få knallar hördes. Här i bergsskrevan slog jag mig ner.

”Röda villans” beställningsdiskar. Man kan beställa både inomhus och utomhus i luckan. För mig blev det räksallad och ett glas vitt vin. 

Verkligt mysiga omgivningar.

Ön är inte stor och att promenera runt den tar 20 minuter i långsam takt. Att man sedan stannar till vid ytterligare vattenhål är lätt hänt och det finns flera. Alla med sjönära läge.

Det blev en behaglig njutflykt, en utflykt som innehåller det där ”lilla extra.  Nära stan men ändå med skön skärgårdskänsla. Och njutflykter som inkluderar båtresor gilllas extra.

 

Och idag är det lite svalare .Så skönt! Kanske väntar också lite trevligheter även idag.

Trevligheter Utflykter

Favorit i repris – Med färg, form och grönska i fokus

30 juli, 2018

Jag trotsade värmen igår och gav mig ut på vift. Och via Stockholms central, där jag mötte bloggvännen /vännen Tove  tog vi oss vidare med tunnelbana och buss ut till Ekerö några mil väster om Stockholm där lantliga omgivningar väntade. Det skulle bli en favorit i repris, ett besök hos vår konstnärsvän Elaine.

Favorit i repris ett besök bland färg , form och grönskaVi möttes av en färgspraknade altan där både färg form och grönska gav en härlig inramning.

Färgsprakande repris av en favorit

blev det och att slå sig ner på altanen mitt i härligheten. Förra året blev det också ett besök här ute, då i augusti. Och att komma hit  är som att komma till en kontrasternas oas där färg och form är viktiga inslag, både utomhus och inne.  Lugnet och tystnaden är påtaglig och i den lilla skogen hörs fåglarnas sång. Och runt om på tomten finns spännande saker att fästa ögonen på.

Vi hamnade på den grönskande altanen och där blev vi sittandes till en bra bit efter midnatt.  Mycket att prata i kapp var det efter det dryga  år som passerat sedan vi sågs, då i Skellefteå och då i samband med att Tove skulle ha vernissage.  Och nu var det alltså dags igen. Nya planer formas och nästa träff planeras till nästa sommar då det blir ett besök i Arvika, i Toves nya residens. En utställning i Arvika planeras och jag är inbjuden att vara med som ”allt i allo” . Vad det sedan innebär är en mycket öppen fråga.

Mängder av grönskande växter ramar in altanen.

Blått i olika nyanser tilsamman med det gröna och de vackra orange blommorna, ”svartöga”, är fint att vila ögonen på. 

Det grönskar även på baksidan av huset.

En lillstuga/gäststuga finns också på tomten och Elaines odlingar av bönor ser ut att ta sig.

Uteplats i trädgården finns och hit tar man med sig dynorna och slår sig gärna ner.

Tove och Eliane i väntan på maten –

Och även middagen sprakade av färg; fetaost, potatis, mängder av grönsaker, tunt skivat och marinerat kött. Så gott!