Browsing Category

Trevligheter

Stockholm Trevligheter

Stockholms kulturfestival – väl värd besök

18 augusti, 2017

Stockholms kulturfestival 2017 är i gång.  Detta är en festival som har ordnats av Stockholm stad sedan 2009 och pågår mellan den 15 och 20/8. Tema för årets festival är Indien och festivalen har ett varierat program och något för alla åldrar. Mer än 600 programpunkter finns på programmet under de sex dagarna festivalen pågår.  Målsättningen är att Stockholmarnas och tillresta resenärers tillgång och intresse för till  kultur ska öka och en fördel är att alla evenemang under kulturfestivalen är kostnadsfria. Finska inslag finns med, nog så passande, för det är i år Finlands 100- års jubileum.

Kinesisk början på kvällen. Visserligen är Indien årets festivaltema men ett besök på en kinesisk restaurang gjorde att vi höll oss, i alla fall matmässigt, i Asien. Vi, väninnan Eva och jag, startade med en helt annan kulturupplevelse,nämligen en riktigt god kinesisk middag på restaurang Waipoo, på Dottninggatan. ”Riktig” kinesisk mat, ingen försvenskad variant, är en favorit och på kinesiskt manér beställde vi ett antal rätter av varierande styrka att dela. (All mat är märkt med olika antal chilifrukter så man vet styrkan.) Men det finns också fler rätter som är inte starka .

Samtal blev det förstås om Peking  om staden och hutongerna och våra gemensamma upplevelser där. (Vill du läsa mer om det så klicka på länken om Peking) Och vi log åt hur vi på Evas fyra dagars besök i Peking hann uppleva och se så mycket. Jag hade ju för egen del fyra år på mig  till detta. Uppiggade,  mätta och belåtna fortsatte vi senare ut i den vackra kvällen.

Dumplings med räkfyllning och koriander,  stekt ankbröst med chili, sesamfrön och glasnudlar, pilgrimsmusslor med mango, och en ”järnpanna” med fräsande kött i stark sås.

 Vid Gustav Adolfs torg (GAT) är  en stor scen är uppbyggd framför Kungliga Operan och  olika musikevenemang och festligheter äger rum varje kväll. På Skeppsbron är det indisk marknad och Kulturhuset bjuder på  filmvisningar, bokprat och olika seminarier m.m.  Vid Karl XIIs torg finns en dansbana där finsk tango, varvas med yoga och en hel del annat.

Här finns mer att läsa om  Stockholms kulturfestival.

Väntan på konsertens början framför operan på GAT och publiken strömmar till.

Kungliga operan i Stockholm

Skeppsholmen, NationalmuseumVacker augustikväll i Stockholm.

En av kvällens programpunkter vid GAT  var ”Bowie in Berlin”. Här tolkade Sveriges Radios Symfoniorkester, tillsammans med Magnus Carlsson, Moto Boy och Jennie Abrahamsson David Bowies Berlin -triologi. Helt klart njutbar underhållning!

Magnus Carlsson, Sveriges Radios SymfoniorkesterMagnus Carlsson tillsammans med Sveriges Radios Symfoniker intar scenen vid GAT.

Stockholms kulturfestival, Magnus Carlsson, Jennie AbrahamssonMagnus Carlsson och Jennie Abrahamsson.

Stora skärmar fanns uppsatta så att de som inte hade fått plats mitt framför scensn också kunde följa konserten. Vi hade parkerat oss på ett räcke vid Norrbro  med delvis skymd sikt. Turligt nog  gav skärmarna oss en god bild över scenen och artisterna.

Kulturfestivalen pågår över helgen och är ett lovvärt arrangemang som lockar många besökare  så kanske blir det fler besök.

”GAT” fylldes snabbt och många stannade kvar för att senare under kvällen ”rocka loss ”till Icona Pop.

 

 

Trevligheter

Färg och form

16 augusti, 2017

Jag träffar bloggvännen Tove på Stockholms Central och vi tar oss med tunnelbana till Brommaplan och vidare med buss en bra bit ut på Ekerö. Den sista biten till dagens och nattens mål får vi åka bil. Vi befinner oss tre mil väster om Stockholms City men det känns som om vi är på landet. Tystnaden blir påtaglig, behagligt och en väldigt vacker grönska möter oss. Här ute bor konstnärsvännen Elaine och  nu och ett dygn framöver är det två konstnärer och jag som ska tillbringa tiden tillsammans. Helt klart inspirerande och uppiggande.

trädgård, altan, färg och formFrån altanen ser jag trädgården där färg och form fint förenas.

Under tiden jag fastnade här ute har Elaine hängt upp en tavla som hon valde i samband med Toves utställning i  Skellefteå i  juni. En utställning där jag medverkade som praktisk ”allt i allao.”

Jag möts  av ett hus och en trädgård som verkligen sprakar av färg och form. Allt i läckra kombinationer. Att gå runt här är som att vara på en konstutställning, färgerna sprakar. Ute och inne flyter samman. Elaine  (Elaine Olsson) målar i olja och har haft flera utställningar både i Stockholm och runt om i landet. Och i september väntar en utställning i Oslo där ett femtontal av hennes tavlor ska vara med.

”Det finns alltid en orm i Paradiset” (En av mina favoriter och spännande med de ansikten som syns till höger på tavlan.)

”Gycklarnas Hamlet”

”Spelemannen”

En del av trädgården och den ”rostiga ” möblen känns väl genomtänkt där den står.

Dags för middag och lite foton måste ju tas. Tove i fototagen och Elaine pryder sin plats i fåtöljen.

 Här blev det en god och färgglad middag, vad annars i detta konstnärshem, och vi blev sittandes tills kvällen övergick i natt. Tack för ett härligt dygn!

 

 

Trevligheter

Uppsala

29 juni, 2017

Till Uppsala åker jag då och då, dotter Liv och barnbarn lockar och även Uppsala i sig. En bekväm tågresa  på 40 minuter från Stockholm central och jag är framme. Alltså om tågen går….

Uppsala känns som en småstad, i positiv bemärkelse. Alllt i centrum är nåbart till fots och med med sina dryga 350 000 invånare (många studenter tillkommer dessutom som inte är skrivna här)  är Uppsala Sveriges fjärde största stad där Stockholm, Göteborg och Malmö ligger i täten och med Västerås, Örebro och Linköping en bit efter.

Uppsala är ju en riktig studentstad och det sätter givetvis son prägel på stan och i Uppsala cyklas det. Här är jag inte alls orolig för bilarna, uatn mer cyklisterna för de har verkligen företräde här och vanliga trafikregler gäller inte Uppsalas cyklister. Att cykla på gångbanor, på övergångsställen, och på trottoarer i full fart hör till vanligheterna så man får verkligen passa sig. Men cyklisterna är också en del av charmen med Uppsala.

Uppsala hette Östra Aros fram till 1200-talet och östra lades till för att skilja staden från Västra Aros, Västerås. Själva ordet Aros betyder åmynning och syftar för Uppsalas del på Fyrisåns utlopp i Mälaren. Att namnet senare kom att bli Uppsala berodde på att det fanns en by, Ub Salum, som låg norr om Östra Aros och när ärkebiskopssätet flyttade därifrån och till Östra Aros i slutet av 1200-talet följde namnet med. (Flytten  av ärkebiskopssätet berodde på landhöjningen och att fartyg inte längre kunde segla upp till Ub Salum och kontakten med omvärlden därför blev knepigare.)

Fyrisån rinner genom Uppsala.

Fyrisån hette tidigare Salaån (efter byn norr om Uppsala) och är Upplands längsta å, 80 km. Fyrisån har sitt källflöde (börjar) i trakten kring Dannemora i Uppland och har sitt utlopp i Mälaren. Och Namnet Fyrisån kom till i slutet av 1600-talet genom att Olof Rudbeck döpte den till det. (Olof Rudbeck bodde i Uppsala och var bl.a.  historiker, arkitekt, tekniker, mekaniker, naturvetare och medicinskt kunnig och han ville sätta både Uppsala och Sverige på världskartan.) Namnet Fyrisån är inte helt belagt men enligt sägnen skedde ett slag på 900- talet ute på Fyrisvallen i Gamla Uppsala och det kan vara därifrån namnet kommit. En annan teori är att namnet kommit från de  två sjöar som finns söder om Uppsala – Företsjöarna och ordet föret i sin tur betyder vada eller fara (resa) . I alla avseenden har Fyris blivit ett signum för Uppsala och förekommer i olika sammanhang.

Vi tog en tur genom stan på väg mot dagens lunch och passerade Stora torget och Rådhuset. Stora torget kom till i mitten av 1600-talet när en ny stadsplan kom till. En stadsplan som förvandlade det medeltida Uppsala med sina smala, slingrande gränder till en modern stad med raka gator och regelbundna kvarter som var idealet på 1600- talet.

Stora torget är ett s.k. ”hörnslutet torg,” ett fyrkantigt torg som omsluts av byggnader och med två korsande huvudgator. Idag är det bara Uppsala och Rådhustorget i Piteå som har kvar dessa hörnslutna torg.

Rådhuset är idag en  mindre shoppinggalleria med tonvikt på lite ”finare butiker” men mellan 1710 och 1974 fungerade byggnaden som stadens rådhus.

Dagens lunch en god räkmacka inmundigades på restaurang Magnussons och med utsikt över Fyrisån.

Tiden går fort och visst ville jag följa med och hämta barnbarnen på skola och förskola och att gå i de gamla kvarteren i Uppsala,  där jag delvis bodde som ung, plockade fram nostalgikänslorna och tanken på studenttiden här. Så roligt! Och jätteroligt var det förstås att träffa barnbarnen!

Max ville visa sina  gymnastiska talanger bland lekredskapen i Frodeparken –

-och William ville leka i Ångloksparken. Tur att båda parkerna ligger nära.

 

 

Stockholm Trevligheter

”Minh mat”

9 juni, 2017

”Minh mat” är en vietnamesisk restaurang i Stockholm, i Vasastan,  som erbjuder en helhetupplevelse i mat, miljö och service. Och eftersom genuin asiatisk mat är en stor favorit både  hos mig och vämninnan Eva och vi försöker att då och då hitta bra asiatiska restauranger och helst vill vi inte ha något ”fusionkök”, alltså en restaurang där man blandar och ger lite hur som helst för detta blir sällan det genuina. Ett undantag här tycker jag är Berns asiatiska som väldigt bra lyckats behålla det ursprungliga från olika asiatiska kök.

(En annan vietnamsesik favorit i stan  är Bun Bo Hue som också drivs av en vietnamesisk familj och där mat, miljö och service är viktigt.)

Redan när vi kom in på ”Minh mat” kändes det välkomnande och den lilla lokalen var fylld av glada matgäster . (Bordsbeställning görs på internet och är här ett ”måste” även en vardagkväll. )

Det vietnamesiska köket  skiljer sig en del från de övriga asistiska men har tydliga influenser från både Kina och Frankrike och det är traditionellt men samtidigt öppet för nya influenser. (De franska influenserna komer från kolonialtiden. ) Maten byggs upp på balans mellan  de olika smakerna surt, sött, salt, syrligt och umami (buljongsmak) och till det kommer färska råvaror samt det kryddiga genom färska örter som bl.a. koriander, thaibasilika, mynta, dill och perilla. Färska råvaror är   (Örtkrydda som är släkt med mynta och kan se ut som sallad.) Viktigt i matlagningen är också  en kryddblandning av fänkål, stjärnanis, kanel, nejlika, ingefära, olika pepparsorter, vildbetelblad och perilla.

Vi ägnade lång tid åt att välja i menyn som är bra uppdelad i olika avdelningar och där utbudet av vegetariska och veganska rätter också är stort. Tydliga beskrivningar av alla rätters innehåll finns angivet. Till sist hade vi så bestämt oss för treolika smårätter och så den klassiska rätten pho, nationalrätten. En soppa som är gjord på buljong och det är den som lyfter det hela. Precis som man gör i Vietnam, Kina och många andra asiatiska länder delade vi på rätterna. Restaurangen är väldigt miljömedveten så alla råvaror som är grunden till maten är valda med stor omtanke. ”En maträtt blir aldrig bättre än den råvara den är uppbyggd av”. Instämmer helt.

Kammusslor vackert upplagda i sina skal serverade med vaktelägg, vårlök, rödlök, strimlad papaya och kålrot. Försvinnande goda.

Alla rätter presenterades av någon från personalen och de berättade också om tillhörande såser och styrka på dem.

Grillade ankbröst i vildbetelblad,gröna blad som ger en aromatisk smak till grillad mat. Dessa var marinerade i apelsinsaft, ingefära, fisksås,ostronsås och honung och serverades med picklad morot, lök och jordnötter. Såsen till är srirachasås som är en stark chilisås gjord på solmogna chilifrukter, vinäger, vitlök, socker och salt. (Uppkallad efter en thailändsk kuststad, Si Racha)

”Sommarvårrullar”, färska vietnamesiska vårrullar som är gjorda av risark. Det var liknand ejag testade att göra för ett tag sedan men mina hade liksom inte den perfekta formen. Dessa rullar var fyllda med en blandning av risnudlar, räkor, mango, picklad lök, koriander, mynta,  tahibailika,mungobönor och gurka. Rullarna var vackert uppskurna och såg ut som pamler där de stod.

Den vietnamesiska nationalrätten ”pho”.

Pho har influenser fråm Kina och Frankrike, men vietnameserna tänker den enbart som vietnamesisk.  Den för soppan så viktiga buljongen ska kokas i minst 22 timmar. Inga snabbvarianter här. Buljongen blandas när den ska ätas med risnudlaroch sedan efter önskemål  med kött eller grönsaker och ofta både. Tillbehören som serveras bredvid  är lime, olika örter och såser så man kan få till sin egna styrka. (Soppan i sig är inte kryddstark) Vietnamesiska ”breadsticks” kommer med för att suga upp de sista resterna av soppan .

Eva tar gärna lite extra strak sås. (Jag också…)

Att det är vietnamesiska kockar och till stor del personal med vietnamesiskt ursprung märks så tydligt och maten smakar verkligen som den mat som både Eva och jag minns från Vietnam. Restaurangen har som slogan; – ”Minh mat är din mat” och jag instämmer helt. Hit kommer vi igen. Helt klart! En jättetrevlig lväll blev det och med härliga matminnen att ta med vidare.

 

 

 

Resor i Sverige Trevligheter

”Guldstaden”

6 juni, 2017

Jag visst inte tidigare att Skellefteå kallades ”Guldstaden” men nu vet jag och smeknamnet har kommit till bl.a. genom Bolidens AB – ett metallföretag med rötter i Bolidengruvan i norra Västerbotten, ca fem mil nordväst om Skellefteå, där koppar, zink och bly bryts även idag.  Även Skelleftefältet, ett av de mineralrikaste fälten i världen, har bidragit till namnet.  Skellefteå är en ganska ung stad och gundades i mitten av 1800- talet, men man vet att det redan 6000 f Kr. har funnits bosättningar i området. Så gamla anor finns. Själva socknen har funnits sedan 1300- talet-. Många svenska, mindre, städer drabbas ganska hårt av utflyttning med i Skellefteå har befolkningsutvecklingen varit god. 1966 bodde ca 18000 invånare i stan och 1980 fanns det 30 000 och sedan har invånarantalet ökat men i mindre omfattning och 2015 fanns ca 36 000 invånare här. Skellefteås läge mellan Luleå och Umeå  och förhållandevis goda arbetsmöjligheter i området har givetvis påverkat och där skogsindustrin och vattenkraften sysselsätter många.  Goda kommunikationer bidrar förstås också till en levande trakt. Sedan måste det kanske också nämnas att Skellefteå har ett hockeylag som tillhör stadens stoltheter.

Igår kväll lämnade vi den trevliga ”Guldstaden” för att ta flyget tillbaka till Stockholm. Smidigt och bekvämt att förflytta sig  drygt 77 mil på en timme. Både Norwegian och SAS flyger och på ungefär liknande tider, men ibland skiljer priset en del.

Vi har haft verkligt fina dagar här uppe i norr och jag har med mig hem mängder av nya upplevelser, erfarenheter och möten av skilda slag. Och visst är andan här uppe annorlunda mot den i Stockholm. Jäktet är fjärran och jag möttes flera gånger av vänliga ord både på bussar och på stan.

När vi stod  i regnet och väntade på flygbussen (avgår 75 minuter innan flygets avgång, så det är glest mellan dem) kom bil från Skellefteå och taxi stannade och frågade om vi ville åka med honom ut till flygplatsen för samma pris som bussen skulle kostat. Vi tittade på varandra, tvekade lite men hoppade in. Chauffören hade en hämtning vid flygplatsen och skulle ändå ut så varför köra tom. Men detta var alltså inte i Stockholm. Här skulle jag helt klart tvekat och varit på min vakt…

De fyra dagarna i Skellefteå gick fort och det var tavlor, konst, möten och vernissage som var i fokus men vi hann med en del annat också, t.ex. en uppiggande skogspromenad i vackra omgivningar.

Här passerar vi utkanten av en kyrkogård. Kunde konstatera att det är gott om kyrkor i stan.

Blåbär på gång.

När jag nu varit omgiven av konstnärer/esteter så vill det till att ha ögonen med sig och se vad som kan finnas och hur man kan se det och vad något kan användas till. Vissa saker var lättare att se och dit hörde denna stubbe.

En rolig tanke att göra en pall av den. Tove skrev ett inlägg på sin blogg igår, den 5/6, där hon i ord och bild visade hur Elaine och jag utforskade en liten del av skogen. 

Två konstnärer, Tove till vänster och Elaine till höger, tittar på datorn och på de bilder jag tagit under dessa dagar. Skratten har avlöst varandra och många komiska händelser har uppstått av små saker.

Toves hem sprakar av färg och en hel del tavlor är hennes egna men just den stora gula tavlan i mitten är målad av Elaine.

”I betraktarens ögon” är namnet på Toves utställning och det är ett begrepp vi andra också tagit till oss. Och visst är det roligt hur man kan se saker på olika sätt. Jag har verkligen tränat på det nu när det gäller tavlor och även annat. Jag har ju inte så mycket konstnärlig talang i mig, men konst har alltid roat mig och sent på vernissagekvällen orsakade jag viss munterhet. Elaine hade ställt fram några av de vackra blommorna Tove fått på matbordet. Jag röjde i köket och planerade middagen till dagen därpå. Vid en snabb titt i kylskåpet såg jag fem stycken sockerärter snyggt placerade av Elaine, som är estet,  i en äggkopp. Jag tyckte det var genialt, men hade för egen del inte alls kommit på detta utan möjligen lagt in dem i lite plastfolie, om jag ens sparat dem. Så sockerärterna fick förevigas tillsammans med några av blommorna.

Jodå, till frukost åt vi upp de resterande sockerärterna och de blev en fin färgkombo på en smörgås med tomater och ost och lite annat från Toves fina kryddodling på terrassen.

Blommorna och den fem sockerärtorna i enäggkopp, något som jag gärna ville föreviga.

Vackra, ljusa, sommarkvällar och nätter vill man gärna ta till vara och det var något vi verkligen gjorde och på bästa sätt-

Strax efter midnatt i lördags och ett vackert ljus är det.

 

Idag är det Sveriges nationaldag och jag önskar alla en trevlig dag! Detta om nationaldagen och dess bakgrund har jag skrivit om här, Klart- oklart, ett inlägg från 6/6-2015, om någon vill ha en repetition.

 

 

 

Trevligheter

Tack så mycket!

5 juni, 2017

”Gästinlägg”

Nu är fyra underbara dagar snart tillända! Alldeles fantastiska! Jag tillhör den skaran som kan känna mig berikad och priviligerad och med stora förmåner som har Ditte, Elaine och Annukka!

Jag vill med glad min och varmt hjärta tacka för alla peppande kommentarer som jag fått inför min utställning från alla!!

Kommer att glad fortsätta mitt målande – och vem vet – vi kanske ses nångång nånstans!

Stor kram från Tove!

Resor i Sverige Trevligheter

”I betraktarens ögon”

3 juni, 2017

Idag var det så dags för Toves vernissage, ”I betraktarens ögon”. Skellefteå mötte oss redan igår med vackert väder och idag strålade solen än mer. Inte ett moln på himlen.  Jag är ju i Västerbotten och här är det nu är ljust länge  om kvällarna och solen kommer också tidigt på morgonen. Den verkar vara uppe i stort sett hela natten och det gör att vi är pigga till sena timmen. Igår yttrade sig piggheten i att vi innan sängdags började gå igenom ännu fler av Toves tavlor som för närvarande förvaras i den gästlägenhet där vi tre ”biståndsarbetare” huserar.

Vi hittade ett fyrtiotal tavlor och tänkte att det måste bli än fler utställningar. Och här fanns många godbitar men tyvärr är galleriväggarna fyllda och något mer utrymme finns inte just nu.

Dagen V (Vernissage) började med champagnefrukost med jordgubbar och en massa annat gott på Toves terrass, som dagen till ära var omgjord till ett galleri med tavlor på väggarna och vackra föremål och blommor framställda- (Terrassen är alltid vackert smyckad om vädret så tillåter.) En perfekt start på en dag som skulle komma att bli väldigt lyckad.

Tove och jag i den vackra morgonsolen.

Skylt på plats utanför ateljén, Liljas konst och ramar, i Skellefteå.

Annukka skriver i gästboken, där många sidor kom att fyllas. 

Många besökare komoch gladdes åt Toves färgsprakande tavlor. Och just titeln på utställningen, ”I betraktarens ögon”, passar så bra eftersom tavlorna kan ses och tolkas på så många olika sätt. Det är ”vad ditt öga ser” som gäller.

Galleriet är också en konstnärsbutik, där allt material finns exponerat på ett väldigt överskådligt sätt. Och extra roligt ar att besökare till butiken också gärna tittade på Toves tavlor. Här personalen i butiken.

Vernissagen blev väldigt lyckat och så även kvällens middag hemma hos Tove med mig som matlagare. Västerbottenlax med smörslungade potatis och sockerärter, örtagårdssås, romsås och en fräsch sallad. Desserten fick bli resterna från gårdagens läckra vernissagetårta, (en läcker frukt och gelétårta) plus färska hallon och blåbär serverade  med vaniljsås.

Solen strålar fortfarande, vi också, och vi njuter av en underbar kväll och känner oss väldigt nöjda. Och Tove allra mest.  Jag är verkligen glad över att jag fått vara med om allt detta. Jag har fått nya erfarenheter och upplevelser och jag har fått tillfälle till flera olika möten.  Bara att lägga till pluskontot.

Kvällens middag.

Tove, Elaine, Aage och Anneberit (Toves kusin med man)) gjorde oss sällskap till kvällens middag.

 

Resor i Sverige Trevligheter

Färgsprakande vernissage.

1 juni, 2017

Stockholm lämnades i sol och vi möttes en timme senare av ett  Skellefteå där hagel blandat med regn kändes väl kyligt, allra helst som termometern visade +5.  Bra att ha packat med en tunnare dunjacka, vantar och halsduk. Sommaren kändes fjärran trots att det är den första juni och den första sommarmånaden inträtt. Men efter regn och hagel trädde solen fram och det kändes hoppfullt att se att all vacker grönska och fina blommor ändå ser pigga ut här uppe i norr.

Vacker vy från flygplansfönstret.

Och varför då resa till Skellefteå när det finns varmare trakter. Jo, anledningen är Tove, en mycket god bloggvän, som ska ha vernissage här i stan på galleri Lilja på lördag. Vi är några vänner som samlats redan idag för att välja ut tavlor till utställningen, umgås och ha toligt.   Av fyrtiofem tavlor  har ett tjugotal valts ut och imorgon, fredag,  är det dags för ”hängning” på galleriet.  Vi,  ”biståndsarbetare”, är Elaine erfaren konstnär, Annukka erfaren läkare som bistår med det mesta och jag som kombinerad ”husmor”,  fotograf och samtalsartner.  (Så tanlagfull vad gäller det konstnärliga är jag ju inte.) Och detta med vernissagen och välja tavlor är för mig en helt ny erfarenhet. Men väldigt rolig.

Vi har haft full upp hela dagen och har en del bestyr kvar men vi är väldigt hoppulla och entusiastiska.  Är någon i trakterna så är ni ”varmt” välkomna på en färgsprakande  vernissage.

Elaine till vänster och konstnärliga Tove.

Vi ser oss om här på Nygatan i Skellefteå, främst efter ett lämpligt lunchställe för att samla krafter inför besöket på galleri Lilja där utställningen ska äga rum.    

Galleri Lilja finns på Tjärhovsgatan 5 och här kände vi in atmosfären inför morgondagens tavelhängning.   

En snygg affisch, där Tove valt bilden, fanns förberedd på galleriet.

Många tavlor  finns det att välja bland och valen är svåra.

Tove med några av sina alster.

Några till. Och det tog lång tid att välja.  Ja eller nej?

 

 

Trevligheter Utflykter

På turné

31 maj, 2017

Under några dagar har jag befunnit mig på olika turnéer;  i Stockholmstrakten, i Västerås och i Uppsala och jag har trivts bra med det. Turnén kommer att fortsätta och idag blir det en tur till Sundbyberg för att stråla samman med Torreviejavännen Preciosa . En längre resa blir det imorgon då det i arla morgonstund med flyg bär av norrut till staden Skellefteå där nya äventyr väntar.  Här kommer jag att göra och upleva något jag aldrig gjort tidigare och nya möten av skilda slag väntar.  En klar utmaning som känns väldigt spännande och rolig. Mer om detta kommer.

Västerås och vännerna Gunilla och John besöktes häromdagen tillsammans med Helenfamiljen. (Ena dottern med familj)  Jättetrevligt på alla sätt. Gunilla och John bor på kajen med Mälaren 20 meter från huset och det innebär också att det alltid är något att titta på antingen till sjöss elle runt om.  Scenariot varierar.

Västerås mötte oss med strålande solsken och att umgås, äta och dricka gott och promenera längs vattnet var helt lagom för oss lite äldre. Helenfamiljen besökte det otroligt häftiga äventyrsbadet /actionbadet”Kokpunkten” och alla var stromförtjusta, både äldre och yngre. Troligen landets mest spännande äventrs/actionbad. Bäst är att boka biljett i förväg.

Utsikt från balkongen så man behöver inte ens promenera för att ha vattenkontakt. 

Att ha en rejäl kikare till hands för att zooma in fågellivet ute på Mälaren, båtar och allt annat är jättespännande-

Här är det ”stora” Max, äldste sonen i Helenfamiljen som undersöker kikaren och vad man kan se. Och det var mycket.

Tyvärr orkade inte det vackra vädret hålla sig kvar så när jag igår kom till Uppsala så var dte milt sagt blött. Jag var bjuden till Vakaslaskolan i Uppsala där eleverna från förskoleklassen och till klass fem på eftermiddagen bjudit in föröldrar till ”öppet hus”. Tyvärrr gjorde vädret  att det inte blev riktigt som det var tänkt med olika altiviteter men Max visade stolt runt oss i sin fina skola. Vaksalaskolan ligger mitt i Uppsala och här går elever från f-klassen till klass nio, dock i olika delar av skolan. Fördelarna med detta är många eftersom de yngre blir väl omhändertagna av de äldre.

Vaksalaskolan har anor från 1929 och mycket av den gamla charmen finns kvar. (Dock är klassrummen och övriga lokaler varsamt moderniserade. Men gott om utrymme finns det på skolan. Inga små kassrum här inte. )

Vackra smidda järnräcken i trapphallarna.

Som ”gammal” lärare tycker jag att skolans vision är bra. Här har man inte tappat bort vare sig kunskap, relationer eller framtid. Allt viktigt.

Max slutar nu i förskoleklassen och börjar i höst klass ett. En stor kille som stolt visade sin skola.

Och för att fira att förskoletiden är slut och att det varit mors dag blev det besök på konditori där jag fick en present, en vacker ljuslykta.  Stort tack!

Vet att dessa lyktor kallas för ”Maja lyktor” och jag har bara sett dem på bild tidigare men nu är jag ägare till en.  (En del av vinsten, 50% av privatförsäljningen,  går till Barncancerfonden och det tycker jag känns bra. Maja är dotter till kvnnan som designar lyktorna.  När Maja så föddes hade flera vänner till familjen mist sina barn i cancer och tanken kom att även Maja kunde drabbas. Och cancer kräver resurser, som i sin tur är beroende av pengar….)

Min fina lykta.

 

 

 

 

 

 

 

Stockholm Trevligheter

Asiatisk överraskning

28 maj, 2017

Ännu en strålande dag i Stockholm och tillika är det ”mors dag”. Jag har haft en jättefin dag men visst inte när den började riktigt var och hur den skulle sluta. Överraskningar och upplevelser gillas högt. Och för min del sprids de ut eftersom jag har ena dottern på resande fot så där överraskas jag i veckan som kommer.  Idag var det yngsta dotter Helen (en kvart yngre än sin syster Liv) som höll i trådarna och  instruktionerna var att  jag skulle vara på Nybroplan strax efter klockan 11 och vara hungrig. Bådade gott!

Söndag är det och givetvis Skyltsöndag som förvaltas av bästa  BP  och där  andra ”skyltares” bidrag finn smed.  Dagens skyltning hos mig  kommer att gå i den asiatiska matens tecken och där maten och bilderna i sig är skyltarna.

Nybrojajen. Skönt sommarväder i Stockholm och termometern visade resdan på förmiddagen +23.

Helen mötte mig och berättade att vi skulle gå till Berzeli Park och till Berns Asiatiska restaurang där vi skulle äta brunch. Överraskad och väldans glad blev jag dels över valet av restaurang och dels över att det var asiatisk mat som gällde. (Desserterna undantagna)

Berns var den första kinesiska restaurangen i 1940-talets Sverige och var ett exotiskt inslag bland Stockholms krogar. Och att det blev en kinesisk restaurang här berodde på att en man vid namn Jens Folcker som var restautangchef på Berns stötte på två kinesiska jonglörer som uppträtt på Chinateatern, som ligger alldeles bredvid. Deras kontrakt där gick ut och p.g.a andra världskriget kunde de inte återvända till Kina så de fick bli kockar och laga kinesisk mat. Efter kriget återvände de och nya kinesiska kockar behövdes och de rekryterades fån Berlin men trassel uppstod och de försvann. I det läger förbarmade sig den kinesiska ambassaden över Berns och lär restaurangen ta över deras kockar- Så småningom kom namnet att ändras från Berns kinesiska till Berns asiatiska som restaurangen heter idag.

Berzeli park anlades 1852 men innan dess var detta område ”Katthavet”, ett illaluktande avfallsdike längs in i Nybroviken där dränkta katter, sopor och fiskavfall kastades.

Berns  öppnades 1863 när konditor Heinrich Berns slår upp portarna till till sina salonger och det här blev ett nöjescentrum. Några år senare satt Stockholms kulturelit med August Strindberg i spetsen på Berns och diskuterade politik och livets gåtor i ”Röda rummet” på Berns  och  boken med samma titel ges ut 1879.  Berns blev också ett varitécentrum i slutet på 1800- talet och kom så att förbli under många år. Jag minns att jag 1963, som fjortonåring, tillsammans med mina föräldrar var på Berns två gåner dels för att  se/höra sångerskan Marlene Dietrich och dels för att se Hasse&Tages revy , ”Håll i gång”,  där också  bl.a. Monica Z var med . Några år senare, 1968, var jag där igen  och då med vänner,  för att se och höra ”The Supremes” .

Åren gick och 1988 renoverades Berns och det byggdes ett nytt hotell bakom restaurangbyggnaden och ett år senare var Nya Berns färdigt.

Chinateatern mitt emot Berns och det var härifrån de två första kinesiska kockarna rekryterades till Berns.

Berns salonger.  Interiören har helt klart en ”touch” av en svunnen tid.

Bord var beställt men i och med det fina vädret valde vi att sitta utomhus i skuggan. Perfekt. Brunchen var uppdukad på fyra stationer; Sushi -där kockarna hela tiden såg till att inget saknades och här fann även lax och tonfisk. Jag räknade till 14 olika sorters sushi.  Fräscht och väldans gott. Nästa station var asiatisk kall mat där mycket var kinesiskt. Här fanns även ostron. Mycket gott! Station nymmer tre bestod av varma rätter och här fanns inslag mest från Kina men även från Japan och Thailand. Den fjärde och sista stationen var ett fantastiskt dessertbord och vid ett snabbt överslag räknade jag till ett tjogotal varianter. Men man kan ju inte mer än att äta sig mätt. Och det gjorde vi.Dessutom tog vi mycket god tid på oss. En fördel med asiatisk mat är att den är så mycket ”lättare” och även om man äter mycket så blir det ändå en lagom mättnadskänsla. Att äta med pinnar gör ju också att måltiden tar längre tid.

Smakprov från dessertborden, sushi av skilda slag. Och till min lycka hittad ejag inte mindre än åtta olika sorters dumplings.

Dotter Helen som överraskar mig denna morsdagssöndag. Så tacksam och glad! 

Tycker man om sushi så gör man. Fräsch och helt nylagad.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Min tallrik från de kalla rätternas bord och till vänster två ostron.  (Jag mår fortfarande bra…)

Visst blev det några desserter också. Men det var svårt att välja…