Browsing Category

Stockholm

Stockholm Trevligheter

Vikingaliv i Stockholm – En resa långt tillbaka i tiden

1 november, 2018

Vikingaliv är ett ett ganska nytt upplevelsemuseum i Stockholm, ute på Djurgården. Här möter vi vikingatiden genom en interaktiv utställning och där man som besökare är aktiv. Och ett sant äventyr är det att ta sig runt här.  En spännande resa. Man får ta del av hur livet kunde te sig på vikingatiden. Hur det var till vardags på gårdarna, hu barnen hade det och vad som kunde hända på vikingarnas plundringsresor runt om i världen. Jag besökte museet tillsammans med barnbarnet Max, åtta år och det var en upplevelse i sig. Bra info om museet i sig, öppettider, guidade visningar, priser, adress  och hur man tar sig hit finns här  på museets hemsida.

Vikingaliv i Stockholm ärett interaktivt museum på Djurgården i Stockholm spm ärväl värt att besöka både för vuxna och barn. Och gärna tillsammans. Vikingaliv – ett interaktivt museum som ligger ute på Djurgården i Stockholm,  nästan granne med ABBA museet och Gröna  Lund.

Vikingaliv –

själva utställningen, berättar om Vikingatiden. Alltså den tid som arkeologer brukar kalla yngre järnåldern och som sträcktte sig från andra halvan av 700-talet till andra hälften av 1000-talet.  De allra flesta människor på vikingatiden var bönder och inte ute och rövade eller plundrade på haven eller i andra länder. Vikingarna hade sina gårdar och hur de såg ut varierade både beroende på social status och var de låg. Tillhörde de en by såg den ut på ett sätt och låg gården mer ensligt på ett annat. Under vikingatiden var ett hushåll stort och utöver den närmaste familjen bodde även andra släktingar, tälar och anställda under samma tak.

Detta är en tidstypisk gård för en tämligen rik familj. Här finns ett stort långhus som rymmer både verkstad, bostad, kök och plats för djuren.

Maten som åts kom från gården.Fat skålar och dryckeskärl var i huvudsak gjorda av trä men för finare bruk fanns också de som var gjorda av keramik.Gaffel fanns inte utan fingrar,  sked och kniv användes.

En vardagsfrukost,  kunde bestå av havregrynsgröt med en smörklick, surmjölk, hasselnötter och kornbröd. Och drycken var öl. Och gröt åts ofta. Men till fest kunde kokt griskött, blodkorv, skinka, tunnbröd med smör, rökt ost med kummin och ost av getmjölk serveras. Och som dryck var det öl som gällde.

Ett urval av mat som åts hos vikingarna.

Här har Max intagit hövdingastolen i väntan på vår guidade barnvisning. 

Vi gick med

på en guidad barnvisning (jodå vuxna var välkomna) där en av museets arkeologer berättade om vikingarnas liv och deras färder och plundringar runt om i världen. Men var vikingarna så våldsamma. Kontakten mellan Norden och omvärlden hade funnits långt tidigare. Då pågick ett utbyte med romarriket vars lyxvaror och stridskonster nordborna tog med sig hem.Men utöver de mer fredliga resorna började nordborna på 700-talet dra ut i ”viking”- alltså ägna sig åt sjöröveri.  Här var det engelska kloster, som var rika och låg oskyddade längs kusterna som råkade illa ut.

Dagen guidade barnvisning var verkligt givande. Även för stora. Här dagens guide.

Vi gick på en väldigt bra guidad visning och fick lära om massor om vikingaliv.Visst fanns det våldsamma vikingar.

Vikingaskepp med sitt drakhuvud. Här i skeppet satt barnen en stund under visningen och fick en genomgång av vikingarnas liv till sjöss.

Max dokumenterade flitigt och var otroligt intresserad . Han har tidigare varit på Historiska museets vikingautställning, men här är det mer av och anpassat för barn. (Historiska museet har också periodvis mer ”barnvänliga” visningar. )

Ragnfrids saga

är en berättelse i form av en resa som tar dryga elva minuter. Resan börjar år 963 hemma på gården Frösala hos Ragnfrid och hennes man Harald och deras dotter. Detta är en resa genom landskap och länder som gör vikingarnas liv både verkligt, spännande och lite kusligt. (Barnen rekommenderas vara sju år, men det är ju så olika på barn…)Under resan är man med på plundringar i både väst och öst, trälhandel och mycket annat. Med ljud och ljus färdas man genom sagan som berättas av Ragnfrid själv.

Turen går hela tiden så man kan bestämma när man vill åka den. Och sagan berättas på sju olika språk. Givetvis kan man åka turen flera gånger under besöket.

Korgarna/vagnarna som man åker runt i. Dessa är sponsrade av just ”Viking” linjen. Passar bra här på Vikingaliv.

Max filmade hela vår resa, mycket koncentrerat och gjorde det väldans bra. Han missade inte vare sig på film eller i minnet en endaste detalj. Mörkt var det stundtals svårt att filma.

Vad vi tyckte om besöket?

Jättebra!  Lagom i storlek, roligt att testa olika saker, åskådligt, bra skyltat och förklarat, vänlig personal och en väldigt bra guidad tur för barn. Lunch åt vi på restaurang Glöd inne på museet och även här var vi väldigt nöjda med både mat, miljö och service.

Stockholm har många museer och jag tror jag besökt de flesta och även Max har varit på flera. Han påminde mig om att jag för något år sedan tog med honom och lillebror William till Wasamuseet och trodde vi var på Junibacken. Men då blev det dubbelt upp. Vi tog båda.

Ofta är museerna så stora och omfattande att mindre barn, kanske mellan fem och nio år inte riktigt ”orkar” utan man får begränsa sig rejält. Här var det precis ”lagom”. Och vi kommer hit till Vikingaliv igen. Helt klart.

En glad och väldigt nöjd Max efter besöket. Sen blev det spårvagn nummer 7 till Centralen och fortsatta äventyr.

Stockholm

Tvärs genom stan – Från Solna till Södermalm

29 oktober, 2018

Att promenera gör jag ofta och gärna. Både här hemma i Stockholm och när jag är på andra platser. Tänk så mycket man upptäcker och ser  på och längs vägen. Igår gick jag tvärs genom stan och hem till Söder, med start i grannstaden Solna. En sträcka på ca. 9 km, inklusive lite kringelkrokar. ( Sträckan kan också  vara ca 7- 8 km om man tar närmaste vägen)

Tvärs genom stan. Från Solna kyrkogård till Södermalm.Solna kyrkogård. I dagarna skulle min mamma fyllt 101 år, en ansenlig ålder. Men hon blev 85. Och tänk, det har redan gått ett år sedan vi firade hennes 100-årsdag här. Och firade gjorde vi. Precis som hon troligen önskat.

Tvärs genom stan

promenerade jag denna vackra och kyliga oktoberdag. Passerade Nya Karolinska sjukhuset, delar av den nybyggda Hagastaden och kom fram till St. Eriksplan. Här kändes det lagom med lite grönska efter all asfalt så jag valde vägen genom Vasaparken och lite grönska. Fortsatte sedan till mina gamla trakter, Odenplan, Upplandsgatan och Tegnérlunden innan jag svängde ner på Drottninggatan och gick vidare tvärs genom Gamla stan. Jag tråcklade mig förbi Slussen och kom upp till Söder och Götgatan. Nästan hemma.

Promenaden från från Solna kyrkogård och hem till Söder.

St. Eriksplan och ”Atlasområdet”.

Bland de grekiska gudarna

var Atlas en urstark jätte som bar himlavalvet. Just här där husen ligger, på Torsgatan, låg från slutet av 1800-talet  till 1925 AB Atlas. Ett företag bildat för att ”tillverka eller inköpa samt försälja all slags material för järnvägars byggande och trafikerande samt för sådana ändamål anlägga behövliga verkstäder”.  Företaget flyttade 1925 till Nacka och nya verkstäder och blev då Atlas Copco . Här på marken byggdes då ett av Stockholms mest tättbebygda områden.

Vasaparken.

Vasaparken

började anläggas i slutet av 1800-talet men här låg innan dess en malmgård. Det var förmögna stockholmare som lät bygga gårdar, sommarhus, på malmarna som låg utanför själva staden som var Gamla stan. Parken var också en träningsarena inför sommar OS i Stockholm 2012.

Vasaparken är välbesökt och med ytor både för yngre och äldre.

Alldeles i slutet av parken (eller början, beror hur man ser det) ligger Dalagatan och här, mitt bland ett par restauranger, ligger nummer 46, och den uppgång där Astrid Lindgren bodde .

Dalagatan 46, Astrid Lindgrens hem-

 

Mina gamla trakter

finns också här i kvarteren. Stannar upp och minns. Jag flyttade hit till Upplandsgatan 2002  och hade då restaurang Tennstopet som ett förlängt vardagsrum. Och den ser ut att fortfarande vara i god form.

 

Odenplan! Så mycket som hänt här. Det känns både kalt och kallt här numer.

Jag går upp  Upplandsgatan och passerar huset där jag bodde några år . Tittar in i porten och ser att den person som köpte min lägenhet 2004 fortfarande bor kvar.  Ett gammalt hus med stor charm byggt i slutet av 1800-talet.

Huset där jag bott. Närmast i bild. Här hade jag en lägenhet med stor balkong mot en vacker innergård.

Jag fortsätter och och gatan fram och kommer till  i Tegnérlunden. Riktigt gamla ”hoods”. Här ligger skolan, Wallin Åhlinska kvar. Idag med annat namn. Skolan där jag gick i gymnasiet och där jag tog studenten 1968.

Tegnérlunden och min gamla skola syns till höger. Då hette den Wallin Åhlinska gymnasiet och numer heter den Enskilda gymnasiet.

Och i lunden finns Strindbergsmonumenetet. Ett minne av August Strindberg, 1849- 1912. Rest 1942 och gjort av Carl Eldh. 

Alldeles nära Tegnérlunden ligger Drottninggatan och jag är plötsligt mitt i myllret av människor.  Raka spåret är det nu hem till Söder. Bara några kilometer kvar.

 

Skyltar Stockholm

Lokal skyltning från Södermalm i Stockholm

28 oktober, 2018

Söndag! Dags igen för en trevliga och rolig ”Skyltsöndag” som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar. I Skyltsöndag är det skyltar” av olika slag gäller och tolkningen här är väldigt fri.Veckans skyltning är lokal och Söderbaserad med bilder tagna under en av veckans promenader.

Spöklika bakverk finns det många av  på Gunnarssons konditori på Götgatan. Här ett axplock.

Lokal skyltning

passar bra idag för en hel del hel promenader på Söder har det blivit under veckan. Ja, inte bara denna vecka utan promenader är dagliga inslag i tillvaron var jag än är. Dagens skyltpromenad  tar er med på en runda längs västra Södermalm och med några stopp längs vägen.

Västra Södermalm – till vänster om siffran 1.

I Akademibokhandeln i ”Skrapan”, gamla skattehuset, på Götgatan, tittade jag in för några bokinköp och såg att de här ordnat med bokbyte. Gott initiativ.

 

Och härifrån tog jag mig ner i källarvåningen för att besöka Södermalms konsthall. Ett trevligt möte som jag skrev om i gårdagens blogginlägg.

Lokal konsthall. Trevligt möte med Södermalms konsthall i Skrapan. Färgglatt i Södermalms konsthall.

Att julen tränger sig på redan nu, och har så gjort ett tag ,är inte något jag tycker om. Men betryggande kan det vara att man kan få en snaps på restaurang ”Snaps” julbord om man skulle önska. Jag önskar inget julbord. Är inte ens särskilt förtjust i den svenska julmaten. Och vad gäller julmat är det få saker som äts då som man inte äter året om. Kanske lutfisken då…

 

Hittade en affisch med ett budskap jag inte riktigt visst vad det var.  Men nu vet jag. Det är den svenska musikgruppen LES BIG BYRD som gör reklam för en ny skiva. Intressant namn. Undrade över sambandet mellan de tre I-na.

 

I trakterna finns det gott om ”pitstop”.  Detta hade dock inte öppnat ännu.

 

Men öppet var det på ”Hela Sveriges Julvarhus” – Ö&B. Jag blev matt bara jag såg skylten.

 

Men mattheten försvann ganska raskt. En sen lunch på lokal, på  Kalf & Hansen på Hornsgatan, vid Mariatorget, gjorde susen.

Men vad skulle vi äta. Menyn bjuder på olika rätter med namn från olika städer. Gott om varianter av köttbullar. Men det blev en ”Köpenhamn” och en ”Nuuk”.

 

Stärkta av lunchen

fortsatte vi en bit till och passerade västra ingången till Stockholm södra station. Med farten upp korsade vi sedan Södermalm, via Medborgarplatsen och gick vidare österut tills vi kom ner till vattnet och gick hem längs kajerna. Totalt en sträcka på 11 kilometer.

 

Och uppmaningen på bänken ”VILA EN LITEN STUND”  kändes helt rätt. Visst gjorde vi det.

 

Fler ”söndagsskyltare”  finns här!  Titta gärna in!

Ett tips om promenader på Söder finns här, ”Nytt möter gammalt” och den fina promenaden längs Monteliusvägen rekommenderas också-

 

Stockholm

Färg piggar upp – Konst i mina kvarter på Söder

27 oktober, 2018

Visst kan färg pigga upp! Helt klart! Och vad gäller Södermalm, den stadsdel där jag bor i Stockholm, är det gott om färgglada inslag. Mindre och större konstgallerier, restauranger/barer/konditorier, konsthantverksbutiker/verkstäder och designbutiker av skilda slag bidrar till färgen. Och förstås de boende som sätter sin färg och prägel på stadsdelen. Söder är en verkligt levande stadsdel, som en småstad i huvudstaden, där varje del  i sig har sin personlighet och karaktär.

Visst piggar färg upp. Här tavlor från Södermalms konsthall i "Skrapan" på SöderMycket färg  är det i Södermalms konsthall i ”Skrapan” – ett shoppinghus på Götgatan.

Visst piggar färg upp?

Av en slump hamnade jag igår på Södermalms konsthall, en för mig helt ny bekantskap. Akademibokhandeln var målet men när jag såg skylten om konsthallen gick jag nyfiken nerför trapporna. Här finns Stockholms ”största utbud ” (sägs det) av grafik och konst på en yta av 400 m2, så gott om plats var det. Och  mycket färg var det. Här finns tusentals litografier (bilder framställda genom avtryck) och original framställda både av mindre ”kända” och kända svenska konstnärer bl.a. Ulf Lundell, Lasse Åberg, Pete Dahl, Karl Höglund, och Mikael Persbrandt.

Av Lasse Åberg; filmproducent, skådespelare, konstnär m.m.

En av konstnärerna, Robert Emanuel Fredriksson, är en ”Hammarbyfantast” sedan barnsben och har alltid haft klubben i sitt hjärta. Det märks på många av hans målningar.Han har även sin ateljé i anslutning till konsthallen där det förutom ”Hammarbymålningar/tavlor också produceras konst av blandade material och starka färger. Stockholms skärgård, New York och andra storstäder finns bland de många motiven.

Södermalms konsthall

drivs sedan 2015 av Emanuel och är förutom konsthall ett grafiskt tryckeri med ramverkstad. Han berättar själv att inredningskonsten till moderna bostäder är den konstnärliga inriktningen. ”Mycket collage görs med prylar siffror och bokstäver. Konst som sticker ut både bildligt och bokstavligt. Att arbeta med tredimensionella bilder ligger mig varmt om hjärtat. Därför blandar jag ofta material som trä, metall och textil.  Ett marint tema samt USA och New York inspirerade motiv starka färger återkommer ständigt i mitt måleri”.

Tänkte genast när jag såg Hammarbymålningarna på bloggvännen BP.

Mycket färg är det i denna New Yorkmålning av Emanuel Fredriksson. Finns i Södermalms konsthall i "Skrapan"New York inspirerad tavla av Emanuel.

Hittade en litografi av Mikael Persbrandt. Kändes lite läskig…

På hemvägen

tar jag en sväng i angränsade kvarter och ser mer konst. Nu i en konstbokhandel, Konst-ig, som ligger på Åsögatan 124. Här finns det mesta av det mesta inom all sorts konst. (Jodå, handarbeten också) Så många spännande böcker!

Konstigt blev det också med speglingarna i fönstret.

Efter  besöket i bokhandeln vek jag in på Södermannagatan. Här blandas gammalt med nytt. Som att befinna sig i en småstad.

I detta gamla hus från 1700-talet finns både krukmakeri och en silversmedja.

Krukmakeriet var öppet så visst tittade jag in.

Här på gatan finns också en rejäl ”muralmålning”. Det är konstnären/modellen /fotografen m.m. Arvida Byström som i samarbete med ”Urnbanears” (högtalare m.m.) är avbildad av konstnären Andreas Englund. Även här blandas det gamla med det nya. För egen del hade jag inte sett målningen tidigare och inte heller hört namnet Arvida Byström. Men nu vet jag…

Vill man se fler muralmålningar på Södermalm finns även karaktären, Lisbet Salander, från Stieg Larssons böcker avbildad uppe på Fiskargatan, vid Mosebacke. Just i det hus där hon i en av filmerna köpte en lägenhet.

 

Stockholm

Hösten pågår för fullt – Och full fart är det.

26 oktober, 2018

Hösten pågår för fullt här i Stockholm En del roliga jobb av skiftande slag, gott om tid för att läsa, umgås med vänner och förstås de dagliga promenaderna. Ofta spontana. Ibland med ett eller flera mål och ibland helt utan. Alltid hamnar man någonstans och ”pitstop” finns det gott om. Här är man aldrig långt från vattnet, Mälaren eller Saltsjön, och man kan i princip vara mitt i stan men ändå ha naturen helt inpå.

Hösten pågår för fullt. Vackra höstblommor att köpa på Mariatorget. Mariatorget vid Hornsgatans östra del blommar för fullt.

Hösten

i år har varit helt fantastisk, så här långt. Och även jag, som inte är någon höstmänniska, har njutit av både det vackra vädret, naturens fina färger,långpromenader och att sitta på uteserveringar i oktober månad. Visserligen gjorde jag en avstickare till den ”spanska sommarstugan under några veckor i september och början av oktober, där sommaren då var kvar. Men det var den å andra sidan här hemma också.

 

Gårdagens runda

startade vid Eriksdalslunden.Vidare rakt norrut längs Söders smågator och fram till Hornsgatan. Följde den västerut hela vägen och sedan längs vattnet tillbaka till Eriksdalslunden. Nästan hemma. Sträckan? Cirka 8 km.

 

Nästan framme vid Mariatorget tittade jag in på Maria Magdalenas kyrkogård. Här har det sedan 1300-talet legat en kyrka. Den första som kom till var ett litet kapell som påven gav tillstånd till att bygga. Och i samband med detta bildades också den första församlingen här. Södermalm är gammal stadsdel och precis som så mycket annat så är det en hel del här som förändras. På både gott och lite ont tycker jag.

Den nuvarande Maria Magdalenas kyrka är från början av 1600-talet. Här på kyrkogården finns bl.a. Evert och Astri Taubes grav. 

Vad gäller kyrkan här så har det den senaste tiden skrivits en del i de lokala tidningarna om att kyrkklockorna här stör folks nattsömn när de slår. En ”bulleranmälan” är gjord och klockringningarna nattetid är under utredning och för tillfället stoppade.  Klockringningarna pågått i flera hundra år utan att folk klagat. Men nu så…Även Klara kyrka i Stockholm och Kungsholms kyrka är under ”bullerutredning”.  Men de som vill ha kvar klockringningarna dygnet runt är många….Så det återstår att se vad som händer. En kampanj finns också för att ta bort klockringningarna vid begravningar, dop och bröllop. Verkar inte direkt framgångsrik-

Hornsgatan, en dryga två km. lång genomfartsgata med en hel del mindre butiker och många restauranger och barer.

”Bysis” – Bysättningshäktet

har jag passerat många gånger men inte riktigt stannat upp för att titta närmare. Byggnaden är från 1700-talet och 1781 inrättades den till bysättningshäkte. Här sattes folk som hade obetalda skulder. Ordet bysättning kommer från det tyska ordet ”bisetten” som betyder sätta åt sidan. Här burades de bysatta in och släpptes inte ut förrän skulden på något sätt reglerats. DEt var fordringsägarna som krävde ”bysättningen” och som också fick betala för de skuldsattas uppehälle. I byggnaden fanns sex snå rum för män och ett för kvinnor.

”Bysis” ligger på Hornsgatan 82.

I början av 1800-talet iordningställdes också en arbetsinrättning här så att de skuldsatta kunde arbeta för att betala av sina skulder till fabrikörerna. De skuldsatta var många så huset fick utökas med inköp av granntomten.

I lokalern ligger idag bl.a.restaurang/bar, Häktet.

Här på bilden finns tillbyggnaden och bakom den låg också en rastgård för de intagna.

Hemma igen

sätter jag mig en stund på balkongen och hinner lagom se solen försvinna i väster under Skanstullsbron. Klockan är bara 17 men hösten pågår för fullt. Jag sitter kvar ett tag till men det tar inte många minuter förrän solen skyndar sig ner bakom Årstaskogens trädtoppar. Jag hämtar en jacka och sitter kvar ännu ett tag. Mörkret lägger sig snabbt. Och visst är det hösten som är här. Lätt att glömma.

Hösten innnebär att solen går till sängs allt tidigare om dagarna.

De sista solstrålarna kämpar sig kvar över trädtopparna innan de försvinner bakom träden i Årstaskogen.

 

Stockholm

Mötesplats och vardagsrum i Stockholms innerstad

25 oktober, 2018

Förra veckan gjorde jag en ny bekantskap här i Stockholm och vi träffades ett par gånger i olika sammanhang. Även denna vecka har det blivit ett par möten, ett lite mer planerat och ett helt spontant. Tänk en mötesplats, som är ett hotell, mitt i Stockholm City. Ett hotell där alla är välkomna. Vare sig man bor där eller inte. Bortre delen av lobbyn blir till ett stort ”vardagsrum.”  Skönt att slå sig ner, vila fötterna och bara pusta en stund.  Och toaletter finns. Vill man ha något att äta eller dricka går det också bra. Antingen här nere i lobbyn eller också i takbaren, nio trappor upp och med utsikt över Stockholm.

Hotel Downtown Camper - en fin mötesplats i Stockholm. Vare sig man bor där eller bara tittar in. Den stora lobbyn på hotell Downtown Camper välkomnar alla. Här till vänster finns också en stor restaurang,”Campfire”  som serverar mat från världens alla hörn.

En mötesplats som känns som ett vardagsrum

är en av tankarna i hotellets koncept. Här vill man främja olika möten, gemenskap, kreativitet, nyfikenhet och upptäckarglädje. Och det gäller både besökare och de som bor på hotellet. Man vill blanda känslan av natur och storstad, lite som en upptäcktsresa. Cyklar, longboard, skateboard och kajaker finns att låna. (Hyra??)  Och dagligen erbjuds olika aktiviteter. Det finns t.o.m. flera ”lifestyle consierges” -alltså ”aktivitetspersonal” som har som uppgift, att skapa möten,förde som vill, mellan hotellgäster och andra som tittar in. Bland aktiviteterna, som är öppna för alla, finns bl.a. stadsvandringar, yoga, avslappningsövningar, joggingturer, ”origami”, (japansk konst att vika papper) after work, filmkvällar och cykelturer. För egen del vill jag gärna testa promenaden ”Stockholm by Camera.”. Lördagar mellan  11 och 12.30.  Till några aktiviteter måste man anmäla sig i förväg och det kan göras via hotellets hemsida där alla aktiviteter finns listade.

 

Downtown Camper ligger ungefär i  mitten av kartan.

En del av lobbyn. Och nätet ovanför går det fint att slå sig ner i om man vill vila sina trötta fötter.

”The Nest”- Takbaren

når man med hissarna. Och för att ta sig hit krävs inget ”nyckelkort.” Hit upp kom jag i tisdags efter det att jag sett utställningen ”Witnesses” i Kulturhuset. En fotoutställning om 97 svenskar som överlevde Förintelsen och som porträtterats av fotografen Mikael Jansson. Och de är fortfarande i livet.

Här var det väldigt lugnt när jag kom vid 17-tiden. Jag slog mig ner vid fönstret och blickade ut över ett grått Stockholm och samlade tankarna från utställningen.

Förutom baren finns här uppe en stor relaxavdelning och med  en helårsuppvärmd pool utomhus ( Avgift för både boende och besökare) Och om man önskar går det fint att även äta frukost här, ta  en eftermiddagsfika eller något gott att dricka.

En väldigt mysig och inbjudande bar.

Min utsikt från platsen vid fönstret med Gamla stan, Södermalm och Globen.

Strax efter sex var det nästan fullsatt här uppe i takbaren. Ljudnivån ökade en del- Dags för mig att gå vidare mot nya möten i kvällen.  Men jag kommer snart tillbaka. Och vare sig man väljer takbaren eller lobbyn som mötesplats, eller en plats för sig själv, så är det lyckat.


 

Förra veckan när jag var här på en pressvisning med sport, friluftsliv och äventyrskaraktär var jag med i en tävling som Mitsubishi anordnade och där man skulle gissa vikten på äventyraren Renata Chlumskas ryggsäck. Vinsten var en vecka med hybridbilen Outlander. Tyvärr vann jag inte. Men jag gjorde mitt bästa. Tog till för mycket och missade på nästan tre kg.

Foto Stockholm

Vittnen – ”Witnesses”. De överlevde Förintelsen.

24 oktober, 2018

”Witnesses”– Vittnen är en stark och gripande fotoutställning. En fotoutställning om de sista överlevande från Förintelsen, de som ännu är vid liv i Sverige. De lyckades fly, ta sig hit och kan vittna om det hemska som ägde rum. Fotografen Mikael Jansson har sökt upp dem i olika svenska städer, lyssnat på deras berättelser och mött deras ansikten och blickar. Utställningen finns att kostnadsfritt ses på på Kulturhuset i Stockholm fram till den 16/12. En utställning som verkligen berör på alla plan. Och bor man i Stockholmstrakten så se den!

Fakta har inhämtats från utställningen och fler bilder än så här blir det inte. (Fotoförbud råder- och det är  fullt förståligt)

Vittnen till allt det hemska under Förintelsetiden.Idag gamla men med ärrade själar. Judiska barn i Auschwitz.

Vittnen – Witnesses

Det är med tunga steg jag förflyttar mig med rulltrapporna upp till översta våningen i Kulturhuset där utställningen pågår. Men detta är ett stycke verkligt levande historia. Förintelsen får vi aldrig glömma. Mikael Jansson har intervjuat 97 personer runt om i Sverige som alla överlevt Förintelsen och fortfarande är vid liv. De är idag väldigt gamla och alla bär de sina minnen med sig. Det finns 97 porträtt med i utställningen. Fantastiska porträtt i svartvitt där vart och ett av dem bär på sin tunga historia. Vittnen som överlevt.  I övrigt  finns mycket information och bilder från olika koncentrationsläger med  på utställningen. Även ett par gripande filmer.

Jag har besökt flera olika koncentrationsläger under olika perioder i livet. Alltid starka upplevelser. Förra året i mars gjorde vi en resa till Auschwitz- Birkenau. En återresa som jag skrivit om här; En resa i resan och Tankeväckande. 

Jag gjorde denna  första gången som 10-åring, då tillsammans med min pappa och några vänner till honom. Vänner som också var vittnen till Förintelsen, men som idag inte lever.

Auschwitz. Minns själv så tydligt denna grusade gång där jag också gick. Med höga elförsedda taggtrådsstaket

Judar

är ett folk som bott i Europa i över 2000 år. Och i Sverige har det funnits en judisk minoritet sedan 1700-talet Den judiska historien har kantats av antisemitism – judeförföljelse och under 1800-talet började man tala om ”ras”. Ett begrepp som blev centralt. Och enligt den nazistiska rasideologin hade judar inget existensberättigande. Under andra världskriget mördades ca. sex miljoner judar i systematiska folkmord. Förintelsen räknas som en av historiens värsta förbrytelser mot mänskliga rättigheter. Även andra grupper som t.ex. romer, homosexuella och polacker utsattes för massmord och systematiska förföljelser.

Judar från Ukraina som just anlänt till Auschwitz- Birkenau. (Bilden finns också i Auschwitz där jag också sett den)

De judiska offren var barn, män och kvinnor och de kom till koncentrationslägren från olika länder i Europa. De kom från länder som var allierade med eller ockuperade av Nazityskland och utgjorde en mångfald av kulturer, språk, ålder och utbildningsnivå. Och det var nazisterna som bestämde vem som var jude. Närmare hälften (tre miljoner) av de judar som mördades kom från den tidens Polen men även judar från Danmark och Norge hamnade i dessa förintelseläger. Många kom aldrig tillbaka.

På våren 1945

räddades mellan 3000 och 5000 judar till Sverige med de ”Vita bussarna”, svenska Röda Korsets bussar.  Siffrorna är osäkra eftersom man inte registrerade etnicitet.Då hade omkring en miljon judiska barn under Förintelsen. De  flesta gasades ihjäl- PÅ sommaren 1945 kom ytterligare omkring 10 000 judar till Sverige med båt genom olika internationella flyktingorgan. många av de som räddades till Sverige 1945 hade inget hem att återvända till utan reste vidare till Palestina (blivande Israel) eller till USA.

Ett väldigt viktigt budskap. 

Jag stannar länge

vid de olika porträtten och deras berättelser  tar jag till mig innan jag tar rulltrapporna ner igen. Jag sätter mig i en lugn vrå inne på Kulturhuset och gör ett försök att samla tankarna. Det är svårt. Jag går ut på ett Sergels torg som är grått och här stämmer både känslor och verklighet. Men plötsligt tänds glaspelaren och lyser fint i lila. Kanske viss symbolik.

 

 

Foto Stockholm

Vy – Ordet att tolka i Gems Weekly Photo Challenge

23 oktober, 2018

Vy är ordet att tolka i Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Utmaningen i sig är att med bild /och/eller/ text – tolka det angivna ordet. Här är det fritt fram för egna funderingar och alla är välkomna att vara med. Bilderna, utom den sista, är tagna från vår balkong ett par dagar i slutet av förra veckan .

Vacker vy en tidig morgon mot Hammarbykanalen, Skansbron och Skanstullsbron. I söndags morse klockan 07.20 – Vy från balkongen mot Hammarbyslussen, Hammarbykanalen, Skansbron (längst ner) och Skanstullsbron ovanför.  

Vy i variation

Förra veckan bjöd på flera vackra dagar med strålande sol och behaglig värme så balkongen här hemma på Södermalm blev ett skönt tillhåll. Och nere på kajen och i kanalen är det alltid något som händer.

Tidig söndag morgon och solen har inte riktigt vaknat ännu. Utsikt över till andra sidan kanalen mot mot Hammarby Sjöstad/Södra Hammarbyhamnen.

Liknande utsikt som på första bilden. Men det har gått några timmar. Lugnt på båtfronten idag.

Sen eftermiddag. Solen speglar sig i vattnet.

Klockan är strax efter 17 och solen har flyttat sig västerut. Snart dags för den att gå ner

Klockan har hunnit bli 17.15 och solen försvinner bakom Skanstullsbron.

Globen, rejält inzoomad lyser vackert blå. Klockan är 19 och något evenemang är på gång här.  (Denna ”Glob” ligger ca 800 meter fågelvägen från oss. )

Några timmar går. Strax före klockan 22 tar jag de sista bilderna .

Sjöstaden och Luma, det gamla  industriområdet, är vackert upplyst.

Avslutar med en av mina favoritbilder som är tagen under en resa till Tibet. Här är det också vyer som gäller. Vidgade vyer. På olika sätt. Yttre och inre. (Bilden har varit med förr)

Tibet. En fantastisk vy och lika fantastisk resa. En favoritbild. Och favorit är även resan till Tibet/Lhasa med tåg från Peking. En tågresa på 48  timmar. Och vistelsen här är helt oförglömlig.

 

Titta gärna in här för att läsa och se fler av veckans olika ”vyer”.

Stockholm

Sightseeing i Stockholm city med amfibiebuss

22 oktober, 2018

I helgen blev det repris på sightseeing i Stockholm city med amfibiebussen Estelle. Jag gjorde denna jättetrevliga tur i början av september och redan då tyckte jag att det skulle vara rolig att göra om den tillsammans med barnbarnen. Och nu blev den av.

Sightseeing i Stockholm city med amfibiebussen "Estelle".Amfibiebussen ”Estelle”. En buss som blir båt och som blir buss igen. En ”Oceanbus”. Observera att bussen är upphöjd framtill för att lättare kunna ta sig i och upp ur vattnet.

 

Att vara turist

i  ”egen stad”, Stockholm, är jag ofta och gärna.  Här finns mängder av guldkorn. En del mer synliga, andra mer dolda. Variationen är stor. Jag började, som nybakad student, jobba som guide i Stockholm  i maj 1968. Guidekurs och test hade klarats av och några provrundor med bedömning skulle utföras innan jobb väntade.  Här gällde det sightseeing i både buss och båt i Stockholm och mycket av det mesta av vad huvudstaden innehöll i ”attraktioner” skulle presenteras på våra turer och på olika språk. Oftast engelska. Men ibland fanns en ”språkvariant” där tyska, franska och svenska varvades. Något hektiskt.  Och vad gäller resesektorn så  har den på olika sätt återkommit i mitt liv. Att följa med på denna sightseeing i Stockholm city med amfibiebussen var roligt dels för att uppleva känslan av att åka i en buss som blir båt och blir buss igen och roligt att själv bli guidad i Stockholm.

Mer fakta, priser, tidtabeller och annat finns på Oceanbus hemsida.

 

Liv, Max och William är förväntansfulla på vad som komma ska- ”Oceanbus” avgår från Södra delen av Kungsträdgården, snett emot Operan.

 

Karta som visar hur amfibiebussen ”Estelle” kör. Döpt efter pronsessan Estelle.  (Hon har med sina föräldrar, lillebror  och mormor, drottning Silvia, också testat  denna sightseeingtur)

Dags för avgång – Sightseeing i Stockholm city.

Det finns plats för dryga 40 passagerare och den tur vi tog, klockan 14 var utsåld. Biljetter, till ett pris av 280 kronor, beställs via hemsidan och betalas på plats. (Barn under tre år som sitter i knät åker med kostnadsfritt) Turerna är ofta utsålda så att komma utan att ha bokat kan innebära att man inte får plats. Alla barn får sittkuddar så att de kommer upp en bit och kan titta ut. Jag gjorde denna sightseeingtur i början av september och skrev då om tanken bakom ”Oceanbus” tillkomst och om de tekniska lösningarna.

Klart för avgång som buss. Plastrutorna rullades upp och sikten blev bättre. Men visst blåste det lite kallt.

Resenärerna är blandade. Utländska och svenska turister och så de stockholmare som just vill vara turist i egen stad. Guidning sker på engelska och svenska och tar upp i stora drag det vi passerar och lite anekdoter.  Och där det passar så spelas svensk musik. Det hela är lättsamt. Från Operan går bussen till Nybroviken, passerar ”Dramaten” och Stureplan, stans ”nöjescentrum. Vi fortsätter längs Karlavägen på Östermalm.  En gata som fram till 1800-talet var landsväg i det fattiga område som Östermalm var fram till en bit in på 1800 -talet.

Vi fortsatte

genom Diplomatstaden med sina ambassader och ut på Djurgården.  Och det är här, vid Källhagens värdshus, som bussen blir till båt . Passande musik blir ledmotivet från Filmen ”Titanic”.  Det skumpar rejält när den 12 meter långa  och 3,5 meter höga bussen med sin vikt på dryga 10 ton tar sig ner i vattnet och blir båt. Chauffören har bytt till kaptensmössa.

Här på Djurgården blir bussen till båt. Tvärs över vattnet syns Skansen och tornet Bredablick.

Djurgårdsbron i bakgrunden.

Strandvägen, idag ”Stockholms paradgata”, byggd efter inspiration av stora boulevarder i Paris till världsutställningen i Stockholm 1897. Före dess en svårframkomlig väg som kantades av skjul och ruckel.

Strandvägen och här har husbåtarna ett bra läge. (Alla måste vara flyttbara och besiktigade.)

Nordiska museet, Junibacken, Wasamuseet, Spritmuseum och Gröna Lund såg vi från vattnet, liksom Södermalm som vinkade till oss.

Hälsade gjorde även ”Staden”- Gamla stan

Det var här Stockholm grundades på 1200-talet. Fram till 1980 var det officiella namnet ”Staden mellan broarna” det namnet  fick stadsdelen i mitten på 1800-talet.  Stockholm slott har legat här sedan 1200-talet men det gamla slottet ”Tre kronor” brann ner 1697.  Ett nytt slott stod färdigt 1754 och den svenska kungen Adolf Fredrik kunde flytta in med drottning Lovisa Ulrika.  Att det tog så lång tid innan det nya slottet blev klart berodde bl.a. på de Nordiska krigen.

Gamla stan och Skeppsbron ligger framför oss och det högsta kyrktornet  är Tyska kyrkan.

Kungliga slottet

 

Äldsta barnbarnet Max, åtta år. 

Vi tar oss tillbaka

till Källhagens värdshus och ”Estelle” kör upp på land och blir på nytt buss. Längs Strandvägen kör vi tillbaka till platsen där vi startade och vår 75 minuter långa sightseeing är slut. Jag var lika nöjd med turen denna gång och även Liv, Max och William tyckte det var en jätteroligt. Och vetskapen om att denna buss blir till båt som blir till buss – och att det fungerar- är en speciell känsla. En sightseeingtur att rekommendera.

 

Kaknästornet med sina 155 meter syns över nejden.

 

Skyltar Stockholm

Veckan som varit – Händelser och upplevelser i skyltform

21 oktober, 2018

Söndag! Dags igen för den trevliga och roliga ”Skyltsöndagen” som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar. ”Skyltar” av olika slag gäller och tolkningen är väldigt fri. Veckan som varit har bjudit på mycket av det mesta och här kommer  ett axplock i skyltad form.

Skyltar från veckan

En del promenader har det blivit både inne i Stockholm och längs vattnet och koloniområdena Årstaviken/Mälaren på Södermalm.

Veckan som varit har bjudit på vackra promenader på Södermalm både längs Årstaviken och bland koloniträdgårdarna.Gott om äpplen finns det. Och om man nu inte tar hand om dem själv så finns andra alternativ.

Hotell Clarion Stockholm tar gärna hand om överbliven frukt. Gott initiativ! Och personal från hotellet kommer och plockar och tar hand om frukten.

Liknande skyltar finns uppsatta i flera olika koloniområden här på Söder.

Ett par dagar under veckan har jag i olika sammanhang besökt hotell Downtown Camper.

Hotell Downtown Camper har jag besökt ett par gånger i veckan i olika sammanhang.

Välkomna in hit! Och så även om man inte är hotellgäst. Bara att slå sig ner i den stora lobbyn som är tänkt som ett vardagsrum.

I tisdags var det ett event på hotellet som det handlade om sport, friluftsliv och äventyr.

Och i torsdags var det den Andalusiska turistbyrån tillsammans med resenätverket Travel Massive som bjöd in till en kväll där den spanska Costa Tropical presenterades med workshops, presentation av området och goda tapas.

Jag testade olika skor och dessa färgglada varianter kommer i vår.

Och har man köpt nya skor kanske de gamla kan återanvändas. Behållaren finns på hotell Downtown Campet

I lobbyn på hotellet finns en tunna där man kan lämna skor och med skylten ”Let someone else adopt your shoes”

Några till…

Under torsdagens jobbresa i Stockholm blev det lunchstopp på restaurang Hasselbacken på Djurgården. Och alldeles bredvid ligger ”Cirkus”. Idag ingen cirkus som det var förr utan olika scener för konserter och föreställningar. Gamla Cirkus, till höger, byggdes i slutet av 1800-talet och var till just för cirkusföreställningar.  Nya Cirkus, ”Skandiascenen”,  till vänster, invigdes 2015. Hela Cirkusetablissemanget ägs idag av Björn Ulwaeus med bolag.

Peter Jöback är nu aktuell på Cirkus med sin show. Absolut sevärd sägs det. Har ännu inte varit där.

I Kungsträdgården pågår en utställning om rymden som jag tittade på under gårdagen.

Såg under gårdagen också en stor demonstration med start i Humlegården. Mot slaveriet i världen.

 

En händelserik och rolig vecka på alla sätt.  Och hit hörde också att på Stockholm Central bli bjuden på en kopp kaffe. Dessutom var det extra pris på Nespressobryggarna.

 

 

Fler ”söndagsskyltare”  finns här!  Titta gärna in!