Kultur Stockholm

Bilden av krig- en fotoutställning i Bonniers konsthall

31 oktober, 2017

”Bilden av krig” är en fotoutställning som nu pågår i Bonniers konsthall i Stockholm. Det är en utställning om att se våld i bilder. Tanken är att bilder där våld på olika sätt framgår och förklaras ska få besökarna att reflektera. ”Och bilder som dessa verkar kunna göra ont och gott på samma gång.” I bilderna påminns man om en verklighet som finns och där det finns ett politiskt system som gör våldet möjligt. ”Bilden av krig”  kretsar kring  hur bilder av krig påverkar människan.

Tydliga kontraster. Det mer lyxiga livet i USA och kriget i Vietnam blir påtagligt när bilder sammanfogas.  Bilder av Martha Rosler.

Bonniers konsthall

Jeanette Bonnier, dotter till Albert Bonnier Junior , (som bl.a. annat grundade Expressen 1946 och Veckorevyn1935)  öppnades 2006 . Tanken var att den samtida konsten från både från Sverige, Europa och övriga världen skall vara utgångspunkt  för samtal med besökarna. Hur samtiden påverkar konsten och hur konsten påverkar samtiden. Jeanette Bonnier var författare, konstsamlare, företagsledare och  journalist och arbetade under många år  på Expressen. En tidning som hennes pappa grundat och som i hela hennes liv betydde mycket för henne och på olika sätt. Olika seminarier, föreläsningar och kurser erbjuds  här och på hemsidan finns ett kalendarium. Entrén är fri och har så varit från 2015 och ett besök här rekommenderas.

Albert Bonnier Jr, Jeanette Bonniers pappa,  finns på plats. Detta är en en bronsstaty gjord av Peter Linde 1987. 

Bilden av krig

Denna tavla, ”Utflykt i det gröna målades av Gerhard Nordström 1970 och efter bilder han sett i ”American Life” som var tagna under Vietnamkrigen 1955- 1975 och massakern i Song My 1968. I samband med detta bestämde han sig för att skildra detta tillsammans med den svenska sommaridyllen. Här användes en ram för att avgränsa den pittoreska svenska sommarmiljön från strider och döden i Vietnam.

Bilden av krig, en tavla målad av Gerhard nordström och som finns med i utställningen på Bonniers konsthall”Utflykt i det gröna” målad av Gerhard Nordström 1970

Den svenska sommaridyllen ramas in –

-och bredvid finns de döda och lemlästade från vietnamkriget. Tydliga kontraster. 

Berthold Brecht- 1898- 1958,  tysk författare, regissör, dramatiker m.m. var under åren 1933-1949 i exil från Nazityskland  och levde i USA och i olika länder i Europa och däribland Sverige. Han samlade under tiden olika  pressbilder och tidningsurklipp om kriget och förenade dem med korta dikter som han kallade foto-epigram. Dessa blev till collage och publicerades på tyska 1955, ”Kriegsfibel ” och långt senare, 1998 kom boken ut på engelska, ”War prime poems”.

Ett av Brechts tidningsklipp med en dikt till.

Martha Roslers serie ”House beautiful: Bringing the War home” sammanfogar bilder från lemlästade vietnamesiska medborgare  från kriget i Vietnam med bilder från förmögna amerikaners hem och deras vardag. Konstnären tanke är att få betraktaren att ompröva bildvärldens relation mellan här och där.  Martha Rosler vill även visa på hur den kollektiva upplevelsen av krig kan bli formad av mediebilden. Och Martha Rosler säge : ”Skillnaden från att se vilken annan bild som helst är att vi nu inte bara möter en bild som visar något utan görs medvetna om vad och hur det visas.”

Bilden av krig blir här påtaglig i kontrasterna.

Du Kanske Också Gillar

24 Kommentarer

  • Svara Znogge 31 oktober, 2017 | 16:00

    Det verkar vara en mycket intressant och berörande men också stark utställning. Det är nyttigt när vi som betraktare får haja till och det gör man onekligen när så starka kontraster används. Påminner mig om en bilduppgift som våra nior gjorde i våras. Naturligtvis på en annan nivå men ändå med gott resultat. Alltid var det någon som stannade till för att titta.

    Kram och god kväll!

    • Svara Ditte 31 oktober, 2017 | 17:29

      Utställningen tyckte jag var givande och kontrasterna gjorde verkligen att både jag och andra funderade extra-
      Vad spännande med er bilduppgift för niorna och jag kan tänka mig att både de som utöfrde den och andra blev fundersamma och ätnkte vidare.
      Önskar dig en fin kväll.
      Kram!

  • Svara BP 31 oktober, 2017 | 17:49

    Alltså ärligt talat så gillar jag inte sådana ”fotomontage”. ”Utflykt i det gröna” tycker jag är både tekniskt ”undermålig” – man ser ju till och med skarvarna, samt att kollaget ser ut som en avfotad målning som dessutom är förvrängd.
    Brechts tidningsklipp däremot gillar jag skarpt – redigerat och verklighetstrogen.
    Kan hända att jag har fördomar här, men krigsfoton från 1960-talet bör visas i svart/vit, så som verkligheten var på den tiden då färgfilm inte fanns .

    Sista bilden tycker jag inte heller om. Den liksom ”förminskar” och ”förlöjligar” krig . Tänker speciellt på den photoshoppade och ”förlängda” blondinen mot den muslimska kvinnan i bakgrunden. Nej, usch!!!

    Sorry, sådana utställningar får mig att må illa.

    PS. Bra att du berättade om utställningen! Det är absolut inte det som är felet. Jag ogillar bara sådana ”förvrängda” vyer – i dubbel bemärkelse. Hoppas du inte är sur på mig nu. Du kan ju alltid välja att inte publicera min kommentar. Jag tar absolut inte illa upp. DS.

    • Svara Ditte 31 oktober, 2017 | 19:07

      Att man tycker olika är berikande för mig. Och man ser och upplever ju saker och ting på så olika sätt. Du kan ju mer om det här både rent tekniskt och praktiskt och ser på den utifrån din kunskap och känsla. Jag tyckte om utställningen i sin helhet, men det fanns också det jag inte gillade.
      Bilden av kriget blev så påtaglig med dess kontraster. Mitt i allt så finns det ju alltid de som skor sig och deras liv pågår parallellt med de som darabbats av kriget. Här var det mycket från Vietnamkriget som fanns dokumenterat men även en hel del från Sydafrika och apartheidproblematiken. Tyvärr blev bilderna därifrån inte bra för belysningen blänkte i glasinramningen.
      Och man måste ju inte se utställningen.
      Klart att jag inte är ”sur”. Tvärtom Jag är en tolerant typ och uppskattar att vi tänker och ser saker olika. Det berikar. Och jag menar det.

  • Svara Susjos 31 oktober, 2017 | 19:09

    Verkligen en berörande utställning. Tack för ett nytt tips från dig.
    Kram och ha en trevlig kväll!

    • Svara Ditte 31 oktober, 2017 | 19:57

      Ja, utställningen väckte många tankar hos mig och berörde mig på olika sätt. Och här i Bonniers konsthall dyker det upp många olika utställningar. Alla är ju inte så hemska.
      Önskar dig en fin kväll-
      Kram!

  • Svara Mia 31 oktober, 2017 | 20:14

    En mycket intressant utställning i mina ögon. Det är så världen ser ut än idag. Många som lever i välstånd, lugn och ro och så omvärlden som är fansansfull med krig och elände. Vi vet om det, ändå lever vi på som om allt är frid och fröjd, vi som är i välståndet. Rika /fattiga, liv /död, mat i överflöd /Svält osv…. Sådant som verkligen får en att tänka till, att rygga bakåt osv… det går rakt in i hjärtat. Gör litet ont, men nog så viktiga tankeställare tycker jag.

    Var ligger den här konsthallen? Fotografiska brukar jag besöka, den här konsthallen tror jag inte ens jag läst om. Kanske beroende på att jag är helt fascinerad av Fotografiskas utställningar.

    • Svara Ditte 31 oktober, 2017 | 20:54

      Jag tyckte utställningen var intressant och funderade mycket under tiden jag gick där. Många bilder var svåra att se och krig gör ont. Väldigt ont.
      Bonniers konsthall ligger på Torsgatan 19 och vid St. Eriksplan på väg mot Norrra Bantorget.
      Fotografiska tycker jag mycket om och har gångavstånd dit så där blir det ganska ofta besök.
      Titta in på Bonniers konsthalls hemsida (länk i mitt inlägg) så ser du vad som pågår och planeras. Kanske är det något du är intresserad av.

  • Svara Ama de casa 31 oktober, 2017 | 20:57

    Jag tror inte att det där är en utställning för mig… Jag vill nog mest bli glad av det jag ser – som hos Seward Johnson, till exempel. Men det är säkert väldigt tankeväckande.

    • Svara Ditte 31 oktober, 2017 | 22:09

      Nej, glad blev jag inte av utställningen, men den gav mig en hel del. Bilden av krig på olika sätt har jag haft med mg från det jag var liten och även besökt länder i krig. Krig har alltid varit grymt och är det än idag.
      Många bilder var uppbyggda med kontraster i sig och då blev det grymma än mer påtagligt.

  • Svara Marja 31 oktober, 2017 | 22:55

    Säkert en intressant utställning, men även lite obehaglig. Fast jag skulle absolut ha gått och sett den om jag hade varit i Stockholm.
    Kram!

    • Svara Ditte 1 november, 2017 | 09:33

      Jag tyckte utställningen var bra men visst var den obegaglig och mycket tänkvärd. Och krig är obehagligt.

      Bonniers konsthall har många utställningar/seminarier och annat och det är lätt att slinka in där.
      Kram!

  • Svara Anki 1 november, 2017 | 06:35

    Säkert både en intressant och tankeväckande utställning, men inte någon som jag direkt känner en längtan efter att se.
    Tack ändå för tipset … det finns säkert många som uppskattar den.
    Önskar dig en fin onsdag!
    Kram

    • Svara Ditte 1 november, 2017 | 09:28

      Bonniers konsthall har många utställningar under året och när jag varit där tidigare så har det varit mer uppiggande.
      Jag förstår att du inte känner någon längtan till den här utställningen men jag tyckte den gav en hel del tankar. Jag hade ju bara med en bråkdeö i mitt inlägg och det fanns mycket annat både vad gäller film och reportage.
      Fastnade extra för ”appartheidfrågorna” i Sydafrika men bilderna därifråbn blänkte, klurig belysning, så de fick jag utelämna.
      Många besökare var dte och visningarna när jag var där var fulltecknade.

      Önskar dig också en trevlig onsdag.
      Kram!

  • Svara Lena i Wales 1 november, 2017 | 09:04

    Oj, vilken utställning! Visst inte något om denna. Bra tips!
    Vilket fint firande av 100-åringen. Betagande och känsloladdat.
    Vad äckligt att bli bestulen på detta sätt! Att någon varit så nära och gått in i ens privata sfär. Ruggigt!

    • Svara Ditte 1 november, 2017 | 09:24

      Utställningen väckte många tankar och jag blev stundtals illa berörd. Men jag är glad jag gick och såg den.

      Jag har så smått börjat hämta mig efter att strul både känslomässigt och praktiskt att bli av med plånboken, kändes så kränkande.

      Minnet av mammas 100årsdag blev en fin stund på kyrkogården. Och fina minnen har jag.
      Önskar dig en bra vecka.

  • Svara wiolettan 1 november, 2017 | 09:55

    Det var verkligen kontraster.
    Men, jag tror inte att det skulle vara en utställning i min smak.
    Det är så mycket med krig och elände på så otroligt många platser som vi hör om dagligen. Jag känner frustration och vanmakt och byter till och med kanal på TV då det blir, i mitt tycke, för otäcka bilder.
    Kan vara en påminnelse, ja visst, men jag tycker att vi påminns om den bistra verklighet som allt för många tvingas leva i, i vår tid, dagligen.
    Jag vill inte förringa konstnären på något sätt, han är säkert duktig.
    För att inte tala om dig som tar så skarpa fotografier och berättar så fängslande om det du ser.
    Men, det är inte min typ av konst.
    Hoppas att du får må bra och trevlig dag önskar jag dig.
    Varm kram.

    • Svara Ditte 1 november, 2017 | 10:44

      Jag förstår dig till fullo. Och jag håller helt med dig. Vi matas ständigt med krig och elände och att sedan frivilligt titta på det på en utställning. Men jag ville se den och den innehöll mycket mer än det jag visade här. Jag fastnade mycket för de avdelningar som fanns om Sydafrika och Apartheidtiden liksom från Vietnamkriget. Och det är illa att mänskligheten inte lärt sig något av det som varit.
      Nej, min typ av konst är det inte men jag såg utställningen från ett mer historiskt perspektiv. Spännande var det också att ta del av det Brecht skrivit om och de urklipp han samlat.

      Jag mår nu mycket bättre efter stölden av plånboken men känne rmig ändå sorgsen över att ha drabbats. Men maken och döttrarna och andra vänner både inom bloggvärlden och andra har stöttat mig- Jag är tacksam för det.

      Jag önskar dig också en fin dag och hoppas du mår ok.
      Kram!

  • Svara Ami 1 november, 2017 | 10:50

    Verkligen kontraster! Man blir illa berörd när man ser hur hemskt det är……så jag väljer att vila ögonen på de fina motiven i stället!
    Stor kram och trevlig onsdag

    • Svara Ditte 1 november, 2017 | 13:40

      Visst blir man illa berörd. Verkligen! Och kontrasterna visar ju just hur verkligenhet ofta är.
      Trevlig onsdag!
      Stor kram!

  • Svara Eva 1 november, 2017 | 11:21

    Konst som berör är den bästa konsten i mina ögon, sen ser vi olika även det är intressant men när jag ser det lilla barnet får jag rysningar ..intressant inlägg kram å fin onsdag

    • Svara Ditte 1 november, 2017 | 13:32

      Ja, här berördes jag av det mesta.Krig är grymt. Och kontrasterna melllan det glamorösa och kriget här gjorde det än mer påtagligt. Men jag förstår att en del inte tycker om utställningen, konsten och det den vill förmedla.
      Önskar dig en fin onsdag.
      Kram!

  • Svara Primrose 1 november, 2017 | 11:48

    Bra utställning, att krig finns och berör att viktigt att förmedla . vi vet ju att krig finns men det glöms ofta bort i det dagliga livet.
    Bra bilder tycker jag för de bilderna får nog de flesta att ”tänka till” på ett annorlunda sätt.
    Att sätta in glamour och hot död i samma bild var genialt, för så är ju verkligheten!
    Då blir det mer uppenbart vilken värld vi lever i!
    Hur olika liv vi har. (den sista bilden)

    Utflykt i det gröna gillade jag, den säger så mycket.

    Skrämmande värld vi lever i!
    Att människan aldrig lär sig något av historien!
    Det slutar aldrig förvåna mig.
    Intressant utställning.
    Ha det fint KRAM Primrose ,-)

    • Svara Ditte 1 november, 2017 | 13:29

      Visst är det en skrämmande värld vi lever i. Här tyckte jag om kontrasterna för det är ju så det ser ut. Känslan blev verkligen påtaglig. Men jag förstår de som inte vill se utställningen elle iinte tycker om det som visas.
      I världen går ju ständigt det onda vid sidan av det goda.Men visst lever vi olika liv beroende på var vi haft turen att födas.
      Tänkte också som du här på ”Utflykt i det gröna”. Idyllen finns och samtidigt döden som lurar.

      Stor kram till dig. UNdrade just hur helgen gick med alla barnbarn…

    Kommentera