Det här med att tiden på något sätt verkar gå fortare med åren konstaterar jag med jämna mellanrum. Men jag är väl medveten om att dygnet under min livstid haft 24 timmar. Och även om jag gärna blickar framåt blir det ibland också en och annan tillbakablick. För det man på olika sätt upplevt, sett och erfarit påverkar en på olika sätt och lämnar avtryck.
Början av januari 2007. Jag är för första gången är på väg till skolbussen för att åka till min nya arbetsplats, Svenska Skolan i Peking. Och till Peking har jag återvänt flera gånger. Senast i mars 2018
Ett stort avtryck
lämnade Peking och Kina kvar hos mig efter de nästan fyra år då vi bodde där och jag arbetade på Svenska skolan i Peking. Att jag, i princip, skulle avsluta min yrkesbana i Peking var inget jag ens tänkte på när jag fick jobberbjudandet. Jodå, jag hade sökt ett jobb här och fick det. Friskt vågat! Och att testa utmaningar gör jag gärna. Nu också.
Minns såväl mötet med Peking i januari. Kallt och blåsigt. Mycket folk, många bilar och ett språk jag inte förstod. Nytt jobb, nya kollegor och precis allt kändes ovant i början. Vi bodde på hotell de första 10 dagarna och förutom att sätta mig in i det nya på jobbet så ägnades kvällarna åt att leta bostad och nätterna till att planera undervisningen i den klass i blandade åldrar jag övertagit, en 3-4-5a med 10 elever. Entusiasmen och energin var stor.
Planeringsjobb hemma på hotellrummet i den sena kvällen.
Lägenhetsletandet
blev ganska intensivt. Och trots Pekings storlek ( 2007 säkert ca 8 miljoner i centrala stan plus 10 miljoner till i stadsområdet) var utbudet av lägenheter att hyra i andra hand gott. (Här är det bostadsrätter som gäller i de nyare husen och som hyrs ut.) Vi hade hjälp av en svensk mäklare och ägnade kvällarna att gå på visningar. Viktigt var också att bo med gångavstånd till skolbussen. Svenska skolan låg (den finns inte kvar) ett par mil utanför stan och under gynnsamma trafikförhållande kunde det ta 45 minuter att köras dit. Detta i sin tur innebar att bussen avgick strax efter klockan sju. Dyra lägenheter (ca 15 kr 000/månad) och stora (150 m2 och större) med passande läge fanns att tillgå. Helt klart mer ont om de mindre och billigare. Men så en kväll, hittade vi ett alternativ och hade då säkert tittat på ett 20-tal.
I huset rakt fram, 11 våningar upp, kom vi att bo i sex månader, från januari till juni 2007.
Inom området fanns fina grönområden, (märktes inte direkt i januari) uppbyggda stenpartier, gott om bänkar, broar och små vattenfall. Här i området ”MOMA”, i centrala Peking, hyrde vi en modern och fullt möblerad lägenhet för ca 5000 kr/månad.
Jobbet på
”Swedish School Beijing” kändes som en fullträff redan från början. Svensk läroplan men med kinesiska som extra tillägg i timplanen. Det enda jag hade lite svårt att vänja mig vid var förekomsten av husdjur i klassrummet. Kackerlackor. De trivdes väldigt bra i skåpen där materialet förvarades. Och när jag kom i i klassrummet på morgonen och tände lyset så störde jag deras framfart på klassrumsgolvet. Men detta tog en elev hand om. Han kom lite tidigare på mornarna, tände lyset och såg till att husdjuren hade återgått till skåpen när jag kom. Men djuren utrotades efter att vår rektor frågat om inte jag också hade dessa djur hos mig. Det visade sig att de fanns i de flesta klassrum men jag hade inte klagat… Skolan växte, nya lokaler behövdes och hösten 2008 blev det aktuellt med en flytt. En invigning som var både högtidlig och rolig och som lämnat sina avtryck. På olika sätt. Och en idag känd partiledare, då utbildningsminister, var med. Mer finns här .
Min elevgrupp på skolan, 3 – 4 – 5a (Två saknas)
Temadag med hantverk och god hjälp av kunniga kinesiska keramiker. Och eleverna ser både nöjda och glada ut.
Här testar vi samma dag kalligrafi. Kan inte påstå att jag gjorde så stora framsteg. Tyckte mina kinesiska tecken blev ”fransiga” i kanterna.
Många utflykter gjorde vi och viktigt var det att lära oss mer om kultur och den stad och det land vi gästade.
Besök i en park för att ta del av morgongymnastiken som är vanlig i Pekings parker.
Många utflykter
lägerskolor och studiebesök blev det. Och vid ett par tillfällen hade vi lägerskola på/vid kinesiska muren. Och då på platser dit inte den vanliga turismen når. Här är det kunskap och erfarenhet som både vuxna som var med och elever säkert minns än idag. (Eleverna som varit med här är nog idag mellan 20 och 25 år.) Och som det regnade! Men att vandra på och uppleva ett underverk som kinesiska muren på nära håll är mäktigt och helt fantastiskt.
Tänk! Dit upp vandrade vi. Och regnet vräkte ner. Kinesiska muren har lämnat avtryck av många slag.
Visst minns vi! Och det var våren 2007. Här ett blött gäng i en 3-4-5a från Svenska skolan Beijing, (Peking heter Beijing på kinesiska)
Kinesiska muren är mäktigt och ger som så mycket annat här i landet -avtryck, intryck, erfarenhet och kunskap
Vilken erfarenhet och upplevelser som du har varit med om. Det är inte många som har möjlighet och kan bo i Kina som du har gjort. Dessutom att jobbat som lärare. Jag är väl tacksam att delar med dig av dina erfarenheter och vad du lyckats samlat ihop i din kappsäck. Ha en riktigt mysig dag// kram
En del erfarenheter och rikedom har jag sparat i kappsäcken och att spendera nästan fyra år här påverkar på många sätt. Många har frågat hur jag och maken vågade ge oss iväg men vi såg liksom inga hinder. Sex månader var det tänkt men det blev så mycket längre. Dock var vi hemma både till jul och under sommaren och lägenheten hade vi ju kvar. Du har ju också mycket med dig i din kappsäck efter alla år utomlands och det är alltid roligt att läsa om det och även hur du har det nu.
Kram och trevlig kväll.
Så trevligt att få ta del av dina år i Kina och Peking. En del har jag ju redan läst men det var trevligt med en tillbakablick. Det måste verkligen ha varit en härlig erfarenhet att kunna bo och arbeta fyra år i Peking.
Kram och ha en härlig torsdag!
Jag har rensat upp bland bilder och samlat ihop dem och då kom många tankar och minnen tillbaka. Konstaterade än en gång att tiden rusar iväg.
Kram och trevlig torsdag.
Vilket annorlunda liv som du hade där i Kina. Att jobba, vara med i vardagen, bo i lägenhet, åka buss. Ja, din rubrik säger väldigt mycket.
Man återkommer till sina minnen, det bara funkar så. Många har tagit fram sina foton från 10 år tillbaka och jämför med dagens men här är du 12 år tillbaks.
Intressant.
Det var snorhalt ute idag. Jag har varit en runda och är hel och hållen tillbaka hemma.
Stor kram!
Mycket var annorlunda och vi trivdes väldigt bra. Ja, annars hade vi ju inte stannat i nästan fyra år. Visst påverkas man av upplevelser, resor och intryck. Hela tolv år har gått sedan vi kom till Peking och allt vi var med om har verkligen berikat oss på många sätt.
Här var det också ishalka så min tänkta långpromenad blev bara knappa 3 km. Och nu har jag träningsvärk för att jag spänt mig så…Men helskinnad kom jag hem-Skönt att du också gjorde det.
Stor kram!
Åh, vilka härliga minnen! Vi pratade om Beijing igår. Maken kommer ihåg resan när ditt första barnbarn flög med samma flyg! Och nu har mina barn besökt staden många gånger efter att jag flyttade därifrån och vår äldsta son bor nu i Hongkong. Kram
Ja, verkligen! Och så mycket roligt vi hade trots mycket jobb. Minns också när H kom och Max som tremånaders baby kom med samma plan. Idag en fin kille på nio år. Roligt att dina barn fortsatt att resa hit och förstås extra roligt med en son i Hongkong. Ett par gånger efter det att vi flyttat hem kom vi tillbaka med Livfamiljen och Max. Men William, fem år, har ännu inte varit där. I mars 2018 var B och jag tillbaka. Väldigt trevligt
Hälsa H!
Kram från oss.
Ja, Kina är ju inte direkt första landet man tänker på när man söker jobb. Mycket vågat och modigt av dig och självklart är dina minnen ovärderliga. Vilket äventyr du gav dig in på! Å det bästa är ju att du bara har positiva erfarenheter från dina år i Kina. Med andra ord så gjorde du rätt val. Jättekul att du delar med dig, tack:-)
Nej, det var det inte heller. Utan det var maken som tyckte jag kunde söka jobbet. Han had ei och för sig tänkt sig att jag kunde arbeta i ett varmare land men just då fanns det inte så mycket av just de skolorna. Men Peking hade en tjänst. Jag sökte och fick den. Så glad att jag fick chansen och jag vet att både ”skolan”, elever och föräldrar var nöjda med min insats. Jag har bara positiva erfarenheter från åren i Kina men nu har ju det politiska läget stramats åt och det kan vara skillnad. Men diktaturen finns ju även i Thailand, Saudi och många länder och jag tror ändå det är bra med att ta del av annat än det svenska.
Äventyr var det på många sätt och det krävs att man är ganska öppen som person för att trivas och inse att ”allt inte är som hemma” för vill man ha det så får man nog stanna hemma.
Roligt att få ta del av dina minnen.
Peking har jag aldrig varit till. Vi anmälde oss till en resa dit för cirka 10 år sedan, men något kom emellan och det blev inget av planerna. Jag har ju alltid varit nyfiken på den Kinesiska muren. Sedan är det ju en helt annorlunda stad och landet Kina än det jag känner till.
Intressant att vara med om dina minnen genom foton och det du skriver. Så modigt av dig, tycke jag, att så helt byta arbetsmiljö och land för ett tag.
Den där morgongymnastiken är ju kineserna kända för. Vi hade i många år en dam i Tornparken här bredvid som varje morgon, ungefär samma tid, stod i parken och gjorde sina övningar, efter musik ifrån en radio.
Tack för intressant läsning och varm kram till dig.
En hel del finns i denna kappsäck och har påverkat mig en hel del och gör det fortfarande. Synd att ni aldrig kom iväg men nu har du varit på plats med mig. Och trevligt är det att ha dig med. Att hålla igång är kineserna bra på och parker och gräsytor används ofta.
Roligt med damen i Tornparken och hennes övningar. DEtta ser man ofta både i Peking och många andra kinesiska städer-
Varm kram och trevlig kväll.
Återigen ett intressant och spännande inlägg, så väl beskrivet att jag t.om. lade fötterna högre upp på snurrstolen än jag hade dem tidigare, när jag läste om kackerlackorna i skolklassen. 🙂
Det måste ha varit väldigt inspirerande att vara lärare i Svenska skolan i Peking. Säkert annorlunda och lärorikt även för din del. Fyr a år i Peking måste betyda att du har lämnat en stor bit kvar av ditt hjärta där.
hälsar Karin från ett vitt och kyligt Åland.
Stort tack för fina ord. Jag log också idag när jag påminde mig om husdjuren och den elev som kom tidigare på morgonen för att tända i klassrummet så att kackisarna skulle dra sig tillbaka. Men så småningom så sanerades lokalerna och husdjuren försvann.Att jobba här var inspirerande och jag kunde varje dag vara just lärare och hade otroligt intresserade och roliga elever och med föräldrar som stöttade på alla sätt. Jag lärde mig mycket för på skolan arbetade vi tillsammans med kinesisk personal och det gav väldigt mycket på många sätt. Jag tog med mig mycket hem och lämnade, just som du skriver, en stor del av mitt hjärta där-
Kyligt även här idag och ishalt med stor risk för ben och armbrott.
Ha det gott!
Vilken underbar tillbakablick du bjuder på idag! Ja det mesta iaf. I första bilden hade jag aldrig anat att du fotade i Kina, förutom ett par personer som syntes o som såg asiatiska ut. Men jag förstår fullt ut vilket äventyr hela denna vistelse måste ha blivit. Och så mycket ni fick uppleva, kanske lite oväntat! Jag anser fortfarande att man ångrar det man inte gjorde, sällan det man vågade genomföra! Har du kontakt med några föräldrar idag? Har några flyttat hem till Sverige? Kackerlackor, det hade vi på Norrmalmstorg på 80-talet när jag jobbade på Okobanken. Vägg i vägg hade vi en restaurang och därifrån fick vi gäster. På morgonen kunde man hitta dem på skrivbord och längs väggar. Anticimex var ofta där och försökte få dem utrotade men det var inte enkelt! Kram
Jag har samlat ihop bilder igår och idag från vårt första år i Peking och sorterat och redigerat. och då hamnade jag här även i tankarna. Vi upplevde så mycket i princip dagligen och det var en av anledningarna att jag i september 2007 startade min blogg hos Blogg.se. – akker.blogg.se – ”Mitt i Beijing”. Det var den bloggportal som fungerade och då utan reklam. Här finns det mestat kvar av det jag skrev under åren i Peoing och om resor vi gjorde både inom och utom Kina. Jodå, jag har kontakt med flera föräldrar och ”gamla ” elever än idag. Så roligt! De flesta är hemflyttade till Sverige men en några arbetar kvar i Kina eller i andra länder. Flera elever har senare också studerat utomlands och även i Kina.
Kackerlackor! Ja, då vet du. Och ett besvär att få bort dem hade ni också. Och de finns ju även här hos oss….Ja, alltså i Sverige. Här hemma har jag dock inte sett några men de finns i en del restaurangkök.
Kram!
Vilka upplevelser du har varit med om, fantastiskt! Tänkte just fråga om du har kontakt med eleverna, och läser nu att du har det.
Kram och trevlig helg!
Ja, en del upplevelser har det blivit och jag hoppas på många fler.Jodå, jag har kontakt med flera ”gamla” elever och även en del föräldrar. Så roligt och jag är glad över det.
Önskar dig en fin fredag och en bra helg.
Kram!
En härlig tillbakablick … tänk så otroligt mycket du har hunnit med – och så mycket du sett och upplevt! Ett fantastiskt liv, långt mer intressant än de flestas – ja, i alla fall mitt liv 🙂 Det är så roligt att läsa dina intressanta inlägg och jag har lärt mig massor genom att följa din härliga blogg!
Kram
Jag satt och rensade och redigerade bilder och hamnade då i minnen och stora av och intryck från tiden i Peking. En tid som påverkat mig och maken mycket och på olika sätt. Mycket av det som blir i livet handlar om tillfällen som kommer och vad gäller våra år i Kina så kom de till mest av tur och en slump från början.
Just ”Blogglandia” ger så mycket och på olika sätt och du ska veta att jag har lärt mig och hela tiden lär mig när jag läser din blogg. Våra liv har nog sett lite olika ut och det är just både olikheter och likheter som berikar oss.
Kram och trevlig fredag.
Vilka härliga och spännande minnen! Måste ha varit helt fantastiska år där i Peking 🙂 Och ni fortsätter ju träffa vänner som ni träffade där – det bevisar ju att ni hade det himla bra socialt också 🙂
Ha en fin fredag!
Helt fantastiska år på alla sätt och som verkligen berikat oss på så många sätt.Jag fick en chans och tog den och är väldigt glad för det.
Och visst bidrog det sociala livet mycket till att förgylla tillvaron. Helt klart! Och jobbet också. Väldigt mycket.
Önskar er också en fin fredag.
Hej Ditte!
Sååå intressant inlägg från din tid i Kina! Roligt att se!
Fast du har alltid intressanta inlägg 😀
Kram P ♥♥
Hej P!
Tack! Ja,jag rensade bland bilder och fastnade i dessa från vårt första år i Peking. Så givande,intressant och roligt. Alla åren gav så mycket och på många olika sätt.
Kram!
Vi ses!
Mäktig upplevelse! Du har inte kontakt med någon elev längre? Var det precis som i Spanien att vissa är bara där i skolan en kort tid?
Ha en underbar fredag, Ditte!
Jodå, jag har fortfarande kontakt med många elever, idag mellan 17 och 24 år och även med många föräldrar. Några få elever var här på ett år men de flesta på två eller flera år.
Önskar dig också en jättefin fredag.
Sol men rejält halt i Stockholm.
Så kul att läsa! Du har varit en modig kvinna låter det som. Att börja arbeta i ett annat land med så annorlunda språk måste ha varit en utmaning. Även om det var med svenska elever och svensk undervisning.
Visst var det en utmaning och en väldigt rolig och givande sådan.Fantastiska år hade vi. Givande på så många olika sätt. Och friskt vågat är hälften (eller mer vunnet) Jodå det var en svensk skola men här fanns också kinesisk personal och även elever från andra nordiska länder och en del elever som hade en av föräldrarna som var kines. (Ibland båda)