Search results for

costa blanca

Spanien Torrevieja

Sol och hav är det gott om på Costa Blanca

22 november, 2017

Sol och hav samt viss behaglig värme, dagstemperaturer på +20, gör dagarna fortsatt njutbara.  Det vackra vädret består och jag kan inte påstå att jag just nu längtar hem till Stockholm och efter november månads väder. Stockholm i sig kan jag alltid sakna och även döttrar och barnbarnen. Men å andra sidan finns Stockholm alltid kvar.

Här i Torrevieja är det olika nyanser av blått som gäller och det är njutbara dagar. Dagarna försvinner i rask takt och många timmar tillbringas utomhus och gärna på gående föttter. (Stegräknaren visade igår på  15 200 steg, ca en mil.) Även en och annan cykeltur har det  blivit under veckan vi varit här.

Sol och hav är alltid nära till hands i TorreviejaSolen fortsätter att lysa på oss och havet skiftar vackert i olika blå nyanser.

Sol och hav

Vår sommarstuga ligger i Torrevieja, i en del av östra Spanien som heter Costa Blanca, den vita kusten. Detta är en ca 20 mil låmg kuststräcka som går från Denia i norr till Pilar de Horadada i söder. Området tillhör provinsen Alicante och regionen Valencia.  Vi har i omgångar rest längs kusten och jag har tidigare skrivit om bl.a Altea, Denia, Alicanteoch Benidorm. Om Benidorm finns också mycket  härlig läsning att hos bloggvännen BP.

Costa Blanca ståtar med dryga 320 soldagar /år och en genomsnittstemperatur på +20 så det är fullt förståligt att många kustremsam är populär inte bara för spanjorer utan även för frusna nordbor och andra nationaliteter.

Costa Blanca sträcker sig från Denia i norr till Pilar da Horadada i söder.

Spanien karta och på denna, där ”mindre städer” inte är utsatta blir Costa Blancas sträckning i norr ungefär mellan Valencia och Alicante och söderut till kusten utanför staden Murcia.

Träff

I Torrevieja liksom i de andra orterna längs Costa Blanca är det aldrig långt till havet. Jag går dagligen  långa promenader längs havet och gårdagen var inget undantag. Jag mötte väninnan Ami för en pirpromenad och bara att gå den fram och tillbaka är en sträcka på 2700 meter. Piren, ”Dique de Levante” är gåvänlig med trätrall och är omgärdad av metallräcken. Tanken är att man ska få en känsla av att befinna sig på ett fartyg. Och omgiven av hav är man. Under själva piren finns en cykelbana om en cykeltur känns aktuell. Piren var förfallen i många år med gjordes i ordning och nyinvigdes åe 2000.  Skulle det vara aktuellt med en vätskepaus finns i mitten av piren en trappa ner och där finns några mindre barer/restauranger.

Sol och hav möts på piren i TorreviejaBehaglig pirpromenad  och sol och hav möts. 

Fiskare finns på plats. Vi stannar till och förundras över det klara vattnets olika skiftningar.

En bit ut på piren möter vi den evigt väntande fiskarhustrun.

För oss blev det inget stopp ute på piren utan vi fortsatte längs strandpromenaden för att så småningom dra oss upp i stan. här hade vi bestämt lunchträff med andra vänner.

Gott om människor på strandpromenaden och även på stranden.

Och det fanns de som badade. Väl kyligt för mig med +18 i havet.

Dags för både lite mat och dryck. Njutbart i solen. Här träffar Ami och jag de goda vännerna Preciosa, Jeanette och Peter (Peter tar bilden) Och vi blir sittandes länge bland god mat, dryck och skratt.

Jättetrevligt att ses! Här jag, Ami och Jeanette.

 

Skyltar Spanien Torrevieja

Skyltning- Dags igen för Skyltsöndag. Idag i blandad form

17 december, 2017

Söndag, tredje advent, strålande sol – men ännu lite kyligt i luften. Bara +14 garder. Men det blir varmare under dagen. Söndag innebär också ”Skyltsöndag” som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar. I skyltningen är vi många som deltar och det går ut på att hitta olika skyltar.  Friheten är stor och en skyltning kan helt klart ha stor variation och det är ”högt i tak”. Mina första skyltar, innan jag riktigt anammat det hela, är från Thailand,  december 2016 och sedan januari 2017  har jag ”skyltat.” Med stor glädje har jag också uder året läst och tittat på övriga deltagares söndagsskyltningar.

Eftersom vi pendlar till  den spanska sommarstugan i Torrevieja på Costa Blanca (ligger strax söder om Alicante och nästan i mitten av den spanska ostkusten) så får en Medelhavsbild inleda.

En havsnära bild i Trrevieja på Medelhavet får inleda veckans skyltning.

 Veckans skyltning i bild och ord. Blandad form.

Den blandade skyltformen innebär att ett par skyltar är hämtade från Sverige och de övriga har jag i veckan stött på i Torrevieja. Vad gäller tråden i skyltningen är den inte röd.  Ett tips! Titta efter lite blått-

En inbjudan till en ”finansfrukost” såg jag för ett par veckor sedan på stadshotellet i Karlstad. Tyvärr passade inte tid och datum men jag ska återkomma för nog verkade det hela intressant. Dock behövdes ett förstoringsglad för att se  texten på det finstilta.

Kanske  kan denna frukost bli aktuell nästa gång jag kommer till Karlstad. Men kanske inte, för då är det nyår…

Kanske skulle frukosten gett vissa tips om det nu vore dags för ett nytt bilinköp. En Tesla i denna modell betingar ett pris på mellan 750 -800 000 kronor, beroende på utrustning. Men kanske är det bilens miljövänligheten som betingar det höga priset. Bara en tanke…

Regskylten men noll koldioxid verkar lovande.

 I Torrevieja kan en del  skyltar/skyltningar och parkeringar vara av det mer kreativa slaget .

En skyltning som är klurig att förstå är denna med olika vägmärken. Enkelriktat och svängpilar i en kreativ kombo. Hur kör en här?

Vad gäller handikapparkeringar så är det just de fordon som har sådana skyltar som ska parkera där dessa skyltar finns. Men när en sådan skylt ligger ner och tar upp hela platsen blir det genast lite klurigare. Kanske får man göra som skylten anvisar. Svänga till höger.

En vecka kvar till julafton och om man nu skulle behöva ett extra helgon så finns de också till salu. För egen del tycker jag det känns lite i överkant så jag nöjde mig med en snabb titt. Torreviejas skyddshelgon, Virgen Inmaculada fanns också på plats.

Kanske ett helgon? Och det finns olika att välja på.

Och även idag gäller – ännu en dag i solen.

 

Fler ”Söndagsskyltare” finns här. Titta gärna in!

 

Allmänt Resor utomlands Spanien Torrevieja

Dags igen för en flygtur. Alicante väntar.

8 december, 2017

Dags igen att befinna sig på flygande fot. Känns som om jag har klippkort eller pendlarbiljett på sträckan Stockholm Alicante tur och retur.

En vecka hemma i Stockholm försvann i raskt takt och tidigt i går morse satt jag åter på planet från Arlanda till Alicante. Känns som om jag har klippkort. Flygtaxin, ”Door to Gate”, som vi ofta använder oss av (ägs av flygbussarna) var ute i god tid och det är skönt att inte ha bråttom på Arlanda. Det är ju fler än jag som är på resande fot… Personalen på Norwegian önskade mig välkommen ombord med bubbel och tilltugg. Stort tack! Uppskattades verkligen. (Börjar så smått bli igenkänd. I alla fall till namnet. Och efter en bekväm resa på under fyra timmar var det dags för landning i Alicante.

Dags igen att återse de schweiziska alpernaTrots en del moln skymtade de schweiziska alperna.

Gränsen mellan Frankrike och Spanien.

Snart dags igen för landning i AlicanteCosta Blanca och snart dags för landning i Alicante.

Dags igen

Dags igen att invänta flygbussen och bekvämt nog går den i princip varje timme från flygplatsen i Alicante och direkt till Torrevieja och tvärt om, en resa på ca 55 minuter och utan stopp. Tidtabell finns här.  Ett krux kan vara att det är många resenärer och det finns bara en buss. Inget bagage mer än små väskor och ryggsäckar tillåts i bussen så att både få in sin väska i bagageutrymmet och sedan komma på bussen kan kräva lite framförhållning. Särskilt om man inte har sällskap. Jag brukar alliera mig med någon/ några och gå ombord och köpa biljett och sedan ta plats under det att den andra personen tar in väskan. Tvärtom går förstås lika bra. Igår blev vi en liten grupp på åtta personer som spontant samarbetade. Men det hade fungerat bra även utan samarbtete, men pontana samtal kan vara både roliga och trevliga.  Alla resenärer kom med bussen och ingen behövde vänta på nästa buss.

Resten av gårdagen

En smidig och bekväm resa, även om den är tidig, gör i alla fall att jag har orken hyfsat i behåll. Och det kom jag att behöva. Lunch i solen på terrassen i +18 grader var behagligt men jag gruvade mig för eftermiddagens tandläkarbesök. Något jag gjorde helt i onödan. Hemma bet jag häromdagen av en halv tand, på ”höjden”. Den liksom delade sig. Och nu skulle den snarast, alltså igår, byggas upp på nytt. Att gå till tandläkaren är inte det bästa jag vet, men vår tandläkare ”Bengan” här från Skellefteå är en tålmodig och väldigt skicklig tandläkare som vet hur ”stenen” ska dras. Han vet att jag kräver rejäl bedövning för att ens öppna munnen och nu blev det två sprutor för säkerhets skull. Tanden byggdes upp så fint och efter 35 minuter var jag i skick som ny igen. En duktig och förstående tandläkare betyder mycket…

En promenad längs havet och lite tapas tillsammans med vänner blev en bra avslutning på gårdagen.

 

Spanien Torrevieja

Ton i ton – från blått mot grått. Temporärt

29 november, 2017

Ton i ton, från blått mot grått. Men bara temporärt.  Vi har under ett par veckors tid, när vi varit på plats här i Torrevieja, njutit av en förlängd sommar. Alltså i princip svensk sommar med dagstemperaturer på  +20 och mer och en vackert blå himml. Och det i mitten/slutet av november. Att solen dessutom är vaken längre tid gör inte det hela sämre. Tittade i min almanacka och vid en hastig blick såg jag att det i stort sett från mars till nu varit sommar. Mer eller mindre. I varje fall ”lätt sommar” om man räknar med att det är runt +20 under dagen och att det går bra att gå i sandaler eller ”flippisar” och sitta utomhus och äta lunch.

Ton i ton, här olika nyanser av blått. Längs strandpromenaden i Torrevieja. Olika nyanser av blått blandat med lite grå/brun lavasten.

Ton i ton

Havets och himlens olika blå nyanser ger ett mäktigt intryck med sina skiftningar men havets blå färg är mest en synvilla. Våra ögon luras. Och inte gör det något.

Solen är på väg västerut och vill snart dra sig tillbaka och speglar sig en stund längs piren.

En av stränderna inne i Torrevieja, Playa del Cura, har denna eftetrmiddag gott om plats. Sommartid, då många spanjorer kommer hit till sina sommarhus/lägenheter är det knappast ståplats här. Men denna strand, liksom många andra både i Torrrevieja och längs Costa Blanca, har fått  utmärkelser just för sitt rena badvatten och rena stränder.

Himmel och hav - ton i ton. Här i lite gråskala.Gott om plats denna dag, igår,  på stranden –

-och de som fanns på plats var väl påpälsade.

Än senare på eftermiddagen har de blå tonerna bytts mot de grå. Men att sitta vid havet gör man gärna. Och min favoritbänk är upptagen. Men det finns ju fler bänkar att sitta på.

Olika nyanser av grått är vackert det också.

Även idag, onsdag, så är det just nu vid lunchtid så att det blå tränger sig på. Regnet som varit under natten har dragit vidare. Hoppas jag….

 

Spanien Torrevieja

Omväxling förnöjer – Stockholm byts mot Torrevieja

15 november, 2017

Omväxling förnöjer. Så vi växlade igår från frost och” kortare dagar” hemma i Stockholm till ”längre dagar” och varmare utomhustemperaturer i Torrevieja. Dags igen för ett besök i den spanska sommarstugan. Just nu är den snarare en höst/vinterstuga. Men det lilla huset på Solskensgatan kan användas till mycket och är alltså tämligen flexibelt.

Omväxling förnöjer. Från Arlanda och frost till Spanien och mer värme.Tidig tisdag morgon på Arlanda. Minusgrader och frost. Flygplansvingarna avisas innan vi kan lyfta. 

Dags igen för omväxling

Dags för landning i Alicante efter en smidig resa på dryga tre timma i medvind. Jag försökte fundera ut hur många landningar jag gjortv här de senaste fyra åren och kunde ungefärligen uppskatta dem till 5-6/år alltså totalt en bit över 20. Och följaktligen lika många avgångar från Alicante. Trots att vi varit här så mycket blir det ändå en omväxling att komma tillbaka. Det mesta i stan är förstås välbekant och det gör att det känns lite som att komma hem att komma hit. Man vet var allt ”gammalt” finns men hittar även nya saker och platser att besöka och växla om med.

Snart dags för landning i Alicante på Costa Blanca.

Sol från en klarblå himmel välkomnade oss och +17 grader kändes behagligt. Skönt också att dagarna här är ett par timmar ljusare  än hemma i Stockholm.  Solen går upp ungefär samtidigt, vid 07.40, men i Stockholm blir den trött redan vid 15.30. Här orkar den med nästan fram till klockan 18 just nu. Och så är det ju betydligt varmare. Mysigt är det  att sitta ute och äta frukost och fint med luncher utomhus. Vad gäller middagar så kan det nog vara väl kyligt för att njuta av dem utomhus ocm man inte har någon värmekälla. (Det har vi ännu inte)

Solskensgatan igår. Den är sig lik.

Välkänt

Att ta med oss ”dramaten” och fylla på förråden behövs och vi har gott om butiker i närheten så det tar ett tag. Vi köper oftast olika saker i olika butiker. På Lidl handlar vi bl.a. gott bröd och där ifrån kan även lite vin få följa med. Tyvärr är deras grönsaksutbud i vår närmsta butik inte det bästa och de har heller ingen manuell fisk/ost/ kött eller delikatessdisk så för de inköpen besöker vi gärna ”Consum”, Carrefour  (fransk kedja) eller Mercadona. (Flera lokala slaktare finns och där det alltid roligt att handla. Frukt och grönsaker  från någon marknad/grönsaksbutik piggar är både prisvärda och väldigt färska.

Gårdagens besök på Lidl fick mig att haja till. Jag hade på bloggen Sol  som Solläst om trattkantareller  på Lidl och trodde att det kanske var lokalt där i södra Spanien. Men icke. Jag hittade internationella svampar och de fick alla följa med hem för att bli ingredienser i både såser, paj och på en smörgås.

Omväxling även på svampfronten; kantareller, trattkantarelle roch trumpetsvampKantareller från Polen, trattkantarellerna (till höger) är svenska och den svarta trumpetsvampen från Bosnien.

Efter avslutad handling, med besök i tre butiker, gick på en dryg timme inklusive förflyttningar, så var vi tillbaka hemma på Solskensgatan och stannade till vid den vackra bouganvillean. Lite mindre blommor just nu, men väldigt vacker.

Att efter avslutad handling slå sig ner på terrassen i kortärmad t-shirt och shorts med ett glas bubbel gav en behaglig sommarkänsla och en fin kontrast till novemberkylan hemma. Spanade samtidigt in grannarnas citronträd som har en hel del frukter på gång. Men än så länge har de samma färg som bladen så vi får vänta ett tag med att skörda dem. (Jodå, vi har tillåtelse att plocka) Och i den sköna eftermiddagssolen blev sittandes länge.

Citroner finns men är ännu inte klara för skörd.

 

 

Foto Resor i Sverige Resor utomlands

Resa i blått

16 maj, 2017

Och färgen är blå…Ibland görs en resa i det blå, kanske i fantasin och andra gånger är det en mer verklig resa som är blå. Jag är en blå person,  tycker om färgen blå färg i olika nyanser och ibland har jag även i  min karaktär trott att jag är en blå person med blå egenskaper. Men det verkar växla.

Jag läste just nu om hur en ”blå person” kan vara och på några punkter kände jag igen mig själv men inte på andra. Hur känner man då igen en blå person? Jo, efter att ha letat lite så hittade jag lite olika tankar om det. En blå persona kan ha lite lägre tempo än andra, (tycker nog själv att jag har ett bra tempo i det mesta) men är  omsorgsfull person vilket resulterar i att när jobbet är klart behöver det inte göras om. (Tveksamt…) Inte heller går det att stressa den blå personen med deadlines, för sådant tas ingen hänsyn till.  (Tveksamt igen)

En ”blå person” tycker om att planera och även fullfölja det som påbörjats. Kan ta ett tag, men färdigt blir det. (Stämmer bra.) Faktakoll? Den blå person letar gärna fakta, säger oftast sin mening, kan ha avvikande åsikter och ibland  ha svårt för att komma fram till vad de tycker för alternativen är så många.  (Stämmer hyfsat bra)  En blå person är oftast envis, välvillig, generös och en genuin vän.  Temprament saknas inte. (Stämmer också bra på mig som person)

Temat för veckans fotutmaning hos Sanna i Gemsweeklyphotochallenge” är  ”blå” och här blir det en resa i det blå.  Åtminstone färgmässigt.

Ålands hav.

Vidare mot Spanien och Torrevieja på Costa Blanca.

En sjöfågel tar oss med långt bort över haven.

Stora Barriärrevet på Australiens östkust blir nästa stopp och efter dykning och snorkling passade det bra med en helicoptertur för att få en  bra övrblick.

Filippinerna och den härliga ön Boracay gav oss många fina upplevelser.

Ön Koh Samui i Thailand blev ytterligare en blå bekanstskap som övergick till att bli vän. Lätt hänt!

Den blå resan hade kunnat fortsätta ett bra tag till men det mesta har ett slut och så även denna tur. Hemma igen.

Segling i Stockholms ytterskärgård är en speciell upplevelse. Så vackert! Och väldigt blått det också. 

 

 

 

 

Spanien

Mot stad i sol- Altea

28 april, 2017

Matpauser är alltid trevliga och i byn Monte Pedreguer blev det lunchstopp på en väldigt trevlig brittisk restaurant, Monroes Carvery. (En restaurangkedja som förutom här finns i Benidorm och en bit norrut längs Costa Blanca, i Moriara. )

Med tanke att vi som reste runt i bussen var ett 40-tal så kunde det ju inte riktigt bli tal om en liten restaurang. Med skottar, britter, waelsare och irländare och så vi två svenskar är det full förståligt att ett ”carvery” valdes.  Här bjöds vi på god mat i form av dels en mör och saftig rosbiff och en lika fin kalvstek som skars upp i skivor efter önskemål, diverse tillbehör i potatisväg och en fräschsalladsbar. (Vegetariska alternativ fanns också.) Dessertutbudet var rikligt och det blev svårt att välja men jag slog till sist till på en ”peach melba” med glass. Valfri dryck ingick dessutom.

Monroes restaurant är byggd i spansk stil och påminner om en ”finca” och det var mysigt att sitta utomhus på gården och dricka kaffet för det vackra vädret var med oss.

Några ”bord” i taget gick fram till disken där köttet skars upp efter önskemål.

Restaurangen har fått sitt namn efter skådespelerskan Marlyn Monroe och hennes foton förekom i mängder på restaurangens väggar så att ägarna är ett fan av Marlyn Monroe går inte att missa.

Ett foto från filmen ”Flickan ovanpå” berömt för att kjolen blåste upp. Just denna klänning såldes för några år sedan på auktion för motsvarande 31 miljoner kronor. Marlyn dog 1962 i Los Angeles, endast 36 år gammal,och för att hedra henne sattes det för några år sedan upp en staty på åttta meter i Chicago, ”Forever Marlyn” och hit har det vallfärdat besökare. (Många ville se vad som fanns under kjolen och kröp under öfr att fotografera. Men ett par rejält tilltagna underbyxor blev vad de fick se.)

Resan fortsatte mot den vackra kuststaden Altea, ingringadpå kartan. Altea är en en gammal stad som precis som många andra spanska städer påverkats av de folkgrupper som bott här. Greker, romare och fenicier ägnade sig åt handel och fiske och morerna hade mer fokus på att utveckla jordbruket och vinodlingarna. (Morerna fanns i Spanien från ca 700- talet till 1300-talet, lite olika för olika delar av landet.) Altea har haft stadsprivilegier sedan slutet av 1200- talet men hade redan 1244 återerövrats från morerna av James den I av Aragonien .

Att ta reda på varifrån städer/platsers namn kommer tycker ja är intressant och likaså om ett namn kan betyda något.  Vad gäller Altea kommer det troligen från det grekiska ordet ”althaia” som betyder ”jag botar”.  I stan finns floden Algar och det namnet anses betyda häsa och välmående. Så hälsosamt lär det var i Altea. Även mikroklimatet i de omigvande bergsområdena ansågs och anses som bra för just välmåendet och särskilt bra för lindring av lungsjukdomar.

En promenad i vackra Altea blev det och jag tycker om när den gamla stadskärnan finns bevarad. Altea är en liten stad med ca 26 000 invånare men som mer än fördubblas under turistsäsongen.  Men staden lever hela året och är populär bland konstnärer, författare och musiker. Livet och tillvaron här är enkelt enligt några infödda Alteabor vi träffade på.

Ett kännetecken i den gamla stadsdelen är den vackra församlingskyrkan med två kupoler, ursprungligen morisk, Nuestra Senora Del Consuelo. Just här i gamla stan finns många restauranger, gallerier, bostadshus, mysiga gränder så det är lätt att stanna här ett tag.

I många av gränderna samsades både bilar, växter, gående och gäster på barer.

Vackert och rofyllt i gamla stadsdelen, ”fornet”.

Vi drar oss ner mot havet och hamnar vid fritidsbåtshamnen där vi ser mängder av ”bryggseglare” – mest ganska vanliga fritidsbåtar. De riktigt stora yachterna är ännu inte på plats.

Vi stannar till en stund och fnderar om vi ska ge oss ut på en vandring i Alteas omgivningar men inser att tiden blir knapp. Men förslag till vandringar finns det på lite olika platser i stan. Och man kan lika gärna cykla.

Kustremsan i Altea är caåtta km lång men ma har inte någon riktig strand, om man med det menar en lång sandstrand. Nu har man till en viss sträcka kört hit sand, till den övre delen av starnden, men längre ner mot havet ligger stora, vackra stenar men dessa förutsätter att man har solstol eller solsäng med sig. Men dessa finns också att hyra vid den bortre delen av stranden inne i stan.

Altea är en lugn stad och vill man ha lite mer fart kan man promenera ca 30 minuter söderut till grannstaden Albir där stranden är lite mer sandig. Önskar man än mer fart och fläkt, mer sand och strandliv så ligger Benidorm inte mer än en kvarts tågresa söderut.

Visst kan det stämma att ljuset gör så att det blå verkar mer blått, det vita mer vitt och det grönare än grönare- i varje fall om jag ser på mina bilder.

 

 

Spanien Torrevieja

Casino

5 april, 2017

Solen fortsätter att skina på oss och efter att ha ansat lite växter som frodats fint blev det vår vana trogen en långpromenad. Promenader blir det för oss vare sig vi är hemma i Stockholm eller ute och reser och även här i den spanska ”sommar/vinterstugan hör de liksom till. Och efter att ha avverkat piren och en del till infinner sig ofta tapaslängtan. Idag inget undantag. Vi har en handfull favoritställen, strategiskt utplacerade i stan och idag tog vi en repris av gårdagens tapasställe, Calabrio. Dock ingen spontan samling av vänner här vid ”pumpen” idag. Men som vanligt var det många gäster-

På Calbrio kostar dryck lite drygt en euro och då ingår en tapa som väljs av ägarna. Idag fick vi ett perfekt stekt ägg med en bit bröd.

Lagom stärkta av denna lilla lunch fortsatte vi promenaden till Casinot i Torrevieja och här ville vi se en fotoutställning med bilder tagna den 18/1-2017, den dagen då det snöade här. Snö har  inte kommit här  sedan 1927, alltså på 90 år. Bilderna från den snöiga dagen har lämnats in av allmänheten och sedan har de sammanställts till utställningen.

Casinot i Torrevieja är den plats, byggnad, som bäst kan sammanfatta det sociala livet som varit här sedan sekelskifter 1800-1900 talet. Torrevieja har i princip ingen gammal stadskärna eftersom den jordbävning som ägde rum 1829 förstärde i stort sett allt och så även längs stora delar av Costa Blanca.  (Kusten här)

Entrén till Casinot.

Ordet casino kommer från latin och betyder liten byggnad för njutning och nöje och på italienska betyder ordet litet hus. Första tanken på en social samlingsplats här i stan kom 1867 och då byggdes ett hus nära stranden som kallades för Numanica efter en amiral i den spanska flottan. Byggnaden som finns nu invigdes 1896 och kom att heta ”Sociedad Cultural Casino de Torrevieja” , en markering att detta skulle vara ett slags kulturhus. Byggnaden blev så vacker att den kallades för ”Pequeña Corte” lilla hovet. I början av 1900-talet inköptes fastigheterna bredvid och byggnaden fick sitt nuvarande utseende, där den moriska stilen är påtaglig.

Inbördeskriget i Spanien kom och Casinot användes för militära ändamål och men kunde efetr upprustning igen tas i bruk 1944.

Casinot är  fotfarande populärt och välbesökt med café, restaurang, bar och bibliotek. Utställningar  av olika slag, musikaftnar och allehanda kulturevenemang förekommer också. Och att ta en titt in här är att som at komma till en annan värld.

Här är det moriska rummet där det går fint att slå sig ner med en kopp kaffe eller något annat.

Vackra salonger och vackert utsirade innertak.

Cirka ett par hundra foton fanns att beskåda fråm snödagen.

Så här såg det under ett dygn på Playa de La Mata, några kilometer norr om stan. Och i stan försvann snön på några minuter.

Betydligt mindre snö fanns det hemma hos oss, men enen fick lite vitt på sig.

 

 

Spanien Utflykter

Längs kusten – En njutflykt

18 februari, 2017

Att utflykta, ibland ”njutflykta” (ett uttryck jag kommit på när det handlar om en utflykt som är innehåller det lilla extra)  i omgivningarna är trevligt och vi gör det gärna och då både till fots, per cykel, ibland med mer organiserade turer och även lokalbussarna är suveräna. (För mig blir det inte lokalbussar så långa sträckor eftersom jag blir lätt blir åksjuk om jag inte har fri sikt framåt över färdvägen. Ofta är det är många rondeller och sikten framåt från sätena är ofta begränsad. ) Häromdagen blev det i alla fall en tur  norrut längs kusten, till grannstaden Guardamar del Segura som ligger ca 13 km norr om Torrevieja och en bussresa dit tar ca 20 minuter. Förra sommaren cyklade nästan fram hit och då längs  vackra vägar längs havet,  men ”nära skjuter ingen hare”.

Från stora busstationen i Torrevieja, Estación de Autobuses, i korsningen Avenida de las Habaneras och Patricio Zammit,  utgår bussarna som kör utanför stadsgränsen och härifrån utgår också flygbussarna till Alicantes flygplats. Turlistor kan hämtas på turistbyrån i Torrevieja eller kan bl.a hämtas här   och även hos Costa Azul som kör bussarna.

Tjugo minuters bussresa till en kostnad av 1.35 euro enkelbiljett tog oss till Guardamar. För min del var detta lagom eftersom tretton rondeller passerades på vägen, illamåendet gjorde sig påmint och jag var nära att få stiga av innan vi var framme.

Busstationen i Guardamar del Segura är bemannad och har ”bekvämlighetsinrättningar”  och här köper man också sin returbiljett i en lucka. Skulle man hellre vilja ta taxi hem så finns det gott om bilar.  Från busstationen är det bara att gå rakt ner för att nå havet men vi valde att först ta vägen genom de båda parkerna som finns mitt i stan.

Guardamar del Segura är en liten trevlig stad med ca 18 000 invånare som är skrivna där men här som i de flesta städer längs de spanska kusterna ökar invånarantalet kraftigt under högsäsongerna då både spanjorer och andra med sommarbostäder kommer hit.

Efter en kort promenad från busstationen kom vi till den fina parken Reina Sofia och som invigdes 1991. Här i parken finns dammar där sjöfåglar trivs, lekplatser och mängder av träd, uppskattningsvis  600 000, har planterats både här och i den angränsande parken Alfonso XIII.  

Träden brjade planterades i början av 1900- talet och man höll på i drygt 30 år och detta gjordes för att förhindra att sanddynerna skulle flytta sig och förstöra omgivningarna som de höll på att göra i slutet av 1800-talet.  Man räknade med att sanddynerna flyttade sig mellan två och åtta meter/år.

Genom parken Reina Sofia (drottning Sofias park) –

-mot Parque Alfonso XIII

Olika ekosystem ger Guardamar del Segura ett unikt landskap och i här i Parque Alfonso XIII har ca 800 ha skog planterats och främst cypresser, tallar, plamer och eucalyptusträd, träd som klara av att växa i sanddynerna.

Guardamar del Segura drabbades 1829, precis som Torrrevieja och många andra orter längs Costa Blanca av en jordbävning där allt förstördes. Ingenjören-militären-arkitekten Larramelli, som ritat om flera andra jordbävningsförstörda städer fick även här uppdraget att göra den nya stadsplanen och han utgick från mottot att Guardamar del Segura skulle bli Spaniens vackraste stad.

Strandremsan här är drygt 11 km så det är gott om plats på stranden även i högsäsong.

Vi gick länge längs havet och såg på en av stränderna, Playa Babilonia att de små strandnära husen tycktes vara övergivna och i ett bedrövligt skick samtidigt som de såg ut att vara på väg ut i havet.  Husen är byggda innanför strandzoonen på 100 meter och staten vill nu riva husen eftersom de anses osäkra. Uppskov har getts till 2018 för husägarna har protesterat .  Vi träffade några som höll på att restaurera sina hus och de berättade för oss att vinterns hårda väder varit så extremt att det krävs mycket arbetet och mycket pengar för att få husen beboliga igen. Den spanska staten vill inte gå in med ekonomiskt stöd, vilket är bekymmersamt för många eftersom det krävs pengar för att få husen i ordning.  I ”Spaniaposten”, en norsk gratistidning, läste jag också att  det är oklart om det fanns byggnadstillstånd för husen. Det finns en spansk kustlag som säger att byggnationerna så nära stränderna inte är tillåtet eftersom man vill skydda den ömtåliga kusten.

Med tanke på stadens namn, Guardamar del Segura, kan kanske översättas med ”vaktar havet säkert” eller ”säker vaktning av hav ” så känns det  nu ganska osäkert.

Ett av många förstörda hus längs strandlinjen i Guardamar. (Bild lånad från Spaniaposten)

God lunch vid havet och med trevlig havsutsikt.

Tack Anna Carin och Krister som kom med förslaget att ta en njutflykt hit.

 

 

 

Spanien Torrevieja

Vandra vidare i Torrevieja

11 februari, 2017

I gårdagens inlägg om stadsvandringen i Torrevieja  hoppade texten omkring och ändrade storlek och jag vet inte varför. Kanske har den nu hoppat färdigt och  hoppas kan man alltid.

I Torrevieja är närheten till havet påtaglig och det är lätt att hitta i stan eftersom gatorna är lagda efter ett ”rutmönster”.

Namnet Torrevieja betyder gammalt torn och förr fanns gott om fyrtorn/bevakningstorn längs kusten eftersom man ville skydda staden från inkräktare men numer är de flesta är borta, några finns dock kvar. En jordbävning  i Torrevieja och i stora delar av området längs Costa Blanca ägde rum 1829 och förstörde det mesta så det finns i princip inget gammalt kvar. Militären och ingenjören Larramendi ritade stadsplanen både  för det nya Torrevieja som skulle byggas upp och för flera städer runt om som förstörts och de har alla ett likande rustsytem av gator och detta ansågs vara nyskapande.

På stadsvandringen i lämnade vi för ett tag strandpromenaden och gick upp till teatern, stadsteatern. En teater som stod färdig 2006 och som är byggd i form av ett  saltblock vilket passar bra i saltstaden. Teatern har använts flitigt men är nu stängd för att säkerheten (nödutgångar vid brand t. ex.) är inte är tillfylles och brister även inom andra områden och dettta måste åtgärdas innan den kan tas i bruk igen  Adressen är Plaza de Miguel Hernandez . Mitt på torget, som omringas av några trevliga barer och restauranger ligger  en biljettkiosk där biljetter till olika evenemang i stan kan köpas. Öppettiderna är tämligen ojämna så det kan löna sig att köpa evenemangsbiljetter  via Torrevieja.com i stället. (Eller där få veta var de kan köpas.)

Stadsteatern

Alldeles i närheten av teatern, på gatan Patricio Pèrez, ligger det lilla saltmuseet och där tittade vi in. Ett museum som genom olika små modeller med texter visar saltets viktiga betydelse för Torrevieja. Gratis entré och väl värt ett besök.

Nästa stopp på stadsvandringen blev stans centrala punkt, Plaza de la Constitution, där också stora kyrkan ligger. Den ursprungliga kyrkan byggdes i slutet av 1700- talet men den, som allt annat, rasade i jordbävningen och en ny byggdes upp. I byggnaderna runt torget ligger stans adminsitrativa centrum med bl.a. kommunkontoret.

Stor kyrkan som är central i Torreviejas stadsbild.

Efter gamla kyrkan fortsatte vandringen till det lilla konstmuseet i korsningen mellan gatorna Calle Concepción och Vista Alegre. (Strax ovanför Club Nautico, på andra sidan gatan) Just nu pågår en fotoutställning där dans och rörelse är i fokus.

Fotoutställningen visas till den 26/2-2017.

Kasinot i Torrevieja är alltid värt ett besök och här finns restauranger både utomhus och inne. Miljön är inspirerad av morerna och detta syns tydligt  både vad gäller tak, golv, mosaiker och inredning. Ett besök här, om inte annat än för att titta, är att rekommendera.  Ofta förekommer olika utställningar av målningar eller foton.  Men att bara titta in och låta sig förflyttas till en svunnen tid är lika trevligt det.  Kasionot är en social och kulturell träffpunkt och inget spelkasino och ordet kasino betyder i detta sammanhang mer nöjesetablissemang.

Ikväll är det stor baluns här och man firar kasinots 150 års jubileum. Evenemanget börjar 21.30 och är gratis men antalet platser är begränsat. Många är nog hugade att komma och musik från 60, 70 och 80- talet kommer att spelas.

Torreviejas kasino, adress Vista Alegre nr.14, längs strandpromenaden.

En saluhall, La Plasa, finns förstås i stan.

 

”Vattenfallen” och de blå och vita mosaikbänkarna vid Plaza Castellar är en bra träffpunkt i stan. Vi passerade och gick vidare mot den 1355 meter långa piren och där statyn ”Hombre del Mar” står, en hyllning till alla på sjön.

Piren och ”Hombre del Mar”.

Piren- att gå längs den känns som om man befinner sig på en oändlig landgång beredd att gå ombord eller av ett fartyg.

Stadsvandringen i centrum börjar närma sig slutet och vi stannar till vid, Plaza Oriente och den ”vita kyrkan” eller nya kyrkan, ”Jesu heliga hjärta” som stod färdig 2005. Här låg tidigare en annan kyrka men den förföll och kommunen tyckte inte det var idé att renovera den. Är kyrkan öppen är man alltid välkommen att titta in.

Vita kyrkan.

Sista stoppet på stadsvandringen var på Torreviejas kulturcentrum. Här visas teaterföreställningar för vuxna och barn, allehanda kurser ges,  musikevenemang, utställningar och föredrag av skilda slag äger rum så  detta är ett kulturcentrum i ordets rätta bemärkelse. Adressen är korsningen Calle del Mar och Pedro Lorca. Gratis wifi finns också. Sedan en tid tillbaka är  stadens kulturcentrum också en filial till universitete i Elche.