Monthly Archives

juni 2018

Resor i Sverige Skyltar

Kommunikation på olika sätt via skyltar

24 juni, 2018

Söndag igen! Och dags för ännu en trevlig och rolig ”Skyltsöndag” som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar. Här är det skyltar av olika slag som gäller och tolkningen är väldigt fri. Om man nu kan kalla det en ”röd tråd” (vet inte varför den ska vara just röd)  så är det  kommunikation i olika varianter som går igen dagens skyltar. Skyltar fångade under min resa i och från Bohuslän. Håll till godo

Undrar vad ”tyst trafik innebär.” Skylten stod vid  Gustafsberg, strax utanför Uddevalla.

Kommunikation

har flera synonymer bl.a en förbindelse -trafikförbindelse, en dialog, kontakt på olika sätt, informationsöverföring och informationsutbyte. Kommunikation är även ett äldre namn på tidtabell för tåg och bussar. Telekommunikation, kommunikation mellan människa och dator hör också hit. Ibland fungerar kommunikationerna riktigt bra men då och då kör det ihop sig med både de verbala och de mer fysiska kommunikationerna. De fungerar liksom inte och kommunikationsproblem uppstår.

Och visst kan kommunikationerna vara mer eller mindre tydliga.

Kommunikation är viktigt. Och bra att få veta hur man läser en turlista. Ett gott exempel på dett förtydligande är hur en turlista ska läsas. Här vid Gustavsbergs havsbad utanför Uddevalla.

Här lämnar vår grupp hotell Bohusgården. Bra där med tydlig skyltning både på buss och hotell.

I Lysekil blev de förutom ett besök i ”Havets hus” också en titt på stan och ett besök i Lysekils vackra kyrka uppe på berget. Här i kyrkan slogs jag av att den är både enkel och vacker och extra mycket tyckte jag om cafét som är inrymt i kyrkan. En fin mötesplats.

Lysekils vackra kyrka

Kommunikation var bestå av en dialog. Här ett gott förslag i Lysekils kyrka. Ett sätt till kommunikation i kyrkan –

-och ett annat.Här är det sandaler gjorda av gamla bildäck som säljs och pengarna går till välgörande ändamål i Tanzania.

I Smögen hittade jag en liten kombinerad livsmedelsbutik, bageri och konditor. Tydligt buskap på anslagstavlan.

 

Fjällbacka nästa!

Här på bryggan var det inte svenska som gällde denna dag. Vet inte hur det är övriga dagar.. I varje fall inte om man ville ta en båttur. Men det var filminspelning på gång och jag blev tilldelad en liten statistroll. Jag skullle gå av och på båten. Flera gånger.

 

Men uppmaningen till handlande öbor var de fick förtöja sin båt var skriven på svenska.

Sjöräddningen har 68 stationer längs de svenska kusterna och i de stora sjöarna. Och en av sjöräddningsstationerna finns i Fjällbacka. Drygt 2100 sjöräddare har jour dygnet runt för att finnas till hand vid tillbud till sjöss.

Tydlig kommunikation. Nu bor jag inte i Fjällbacka men intresserad är jag. Kanske lite i äldsta laget även om jag är pigg för min ålder.

Budskap som är lättförståligt

I Karlstad

stannade vi på Sandgrund och Lars Lerins permanenta konsthall, skrev om det besöket i gårdagens inlägg. Förutom Lars Lerins egna alster så finns en utställning av hans ”lärjungar” och en fotoutställning av ”Junior”, Manoel Marques, Lars Lerins make. Han har skildrat barn i Mocambique  och till dessa bilder behövs inga ord. Bilderna talar och budskapet når fram.

Ordlös kommunikation. Barn i Mocambique. En fotoutställning på Sandgrund av "Junior" Manoell Marques.

 

Fler ”söndagsskyltare” finns här!  Titta gärna in!

16 kommentarer
Resor i Sverige

Repris på Lars Lerin, Sandgrund och Karlstad

23 juni, 2018

Dags igen för en favorit i repris. Tillbaka till Värmland, Karlstad, Sandgrund och konstnären Lars Lerin. Många fantastiska repriser har det blivit de senaste åren och för 2018  är det andra gången jag är här.  Att komma hit och se tavlorna, som ofta byts ut eller hängs om, är att varje gång få en ny upplevelse. En skildring av en värld som fyllls av kontraster och ett magiskt ljus.  (Jag har utförligt i ett blogginlägg från 2016 skrivit om både Lars Lerins bakgrund och Sandgrund så vill ni läsa så finns det via länken här. )

Lars Lerin och Sandgrund en fin favorit i reprisEn av alla målningar från norska Lofoten där Lars Lerin levde i många år. Och visst är kjuset med trots mörkret.

En trevlig repris

blev det att komma tillbaka till Lars Lerins permanenta konsthall, inrymd i det gamla danspalatset Sandgrund, i Karlstad. Och det blir även denna gång en resa i tid, ljus, färg, natur och rymd. En resa genom livet där både glädje och sorg finns med i bagaget.

Jag såg för ett par veckor sedan Lars Lerins utställning på Liljevalchs konsthall i Stockholm och den var, i mitt tycke, inte så omväxlande och tilltalade som de målningar jag sett på Sandgrund. Men Liljevalchs chef, Mårten Castenfors, har valt ut tavlorna som ställs ut där och har givetvis en tanke bakom sina val. För mig kändes Liljevalchs lokaler trånga och mörka/dystra och så även många målningar. Jag tyckte utställningen var  bra men den på Sandgrund ger en betydligt större inblick i Lars Lerins otroligt varierande måleri. Sen kan man ju undra om dygnet hos Lerin har fler timmar äm vad vi anra har. För produktionen är stor både vad gäller böcker och målninga.

Vår  jätteduktiga guide Karin, och god vän med Lars Lerin, inleder med att berätta om hur arbetet med  tavlor och böcker växer fram från skiss till färdiga alster. Även Karin var en fin repris.

Under dryga 30 år har Lars Lerin gestaltat det nordiska landskapet och dess ljus och detta med ljuset har blivit någor av hans signum. Ett ljus  som finns med även i målningarna från besökta platser runt om i världen och där tillvaron inte är direkt ljus.

Följ med på en rundtur på Sandgrund. Starkt förkortad.

Många av målningarna har inga ramar utan ”nubbas” fast på väggen.

 

Dessa silverskålar var modeller för en målning.

”Modeller” –

Det målade resultatet. Och ljuset är med.

Lerins lärlingar

var namnet på ett tv program som sändes under våren och just nu ställer dessa lärlingar ut sina alster i gästutställarlokalen på Sandgrund.  Och detta var inte bara ett tv-program bara därför att utan lärlingarna och Lars har fortsatt att träffas under våren. Jag följde programmet med stort intresse och fängslades över lärlingarnas utveckling både som personer och i sitt sätt att uttrycka sig.

Lars Lerin i repris och det kan få bli många sådana.

 

Ett par av lärlingarnas målningar har jag med här och det fanns många. Alla lärlingar var rikt representerade på Sandgrund och några mer än andra. Roligt att se dem här och inte bara på tv. Och har någom missat programmen så ligger de på SVT play. Själv ska jag se en repris eller två..

 

 

 

 

20 kommentarer
Resor i Sverige

Trevliga stopp på vägen mot Stockholm

22 juni, 2018

Vi lämnade Uddevalla och Bohuslän och tog oss mot Stockholm via Vänerns västra sidan upp mot  den norra delen. Och under vägs passerade vi delar av Västergötlad, Dalsland, Värmland, Västmanland och Södermanland passerade  innan vi åter var tillbaka i Stockholm. Några trevliga stopp  av skilda slag blev det också under vägs.

Vi lämnade fina Uddervalla och vår fantastiska chaufför, Bengt, lostade oss genom sommarvackra landskap.

Hemresan inritad med blått.

Några trevliga stopp

var inplanerade och det första tog vi i Säffle i Värmland (strax norr om siffran 2) Och en kopp kaffe här är ju klassiskt efter Hasse &Tages sketch ”På jobbet” från ”88 öres revyn”. Här diskuteras det semesterplaner av stora mått. Och på slutet frågar Tage vart Hasse själv ska åka på semester och han svarar då ”Säffle, kan man få en kopp kaffe”.  För vår del blev det en snabb kopp kaffe innan vi fortsatte till Karlstad. Här väntade lunch på Sandgrund, Lars Lerins permanenta konsthall och senare en jättefin visning  av hans målningar. Och här fanns nya verk  på plats. En del har ju åkt på utställning till Liljevalchs i Stockholm.  (Får ett eget inlägg)

DEt finns många trevliga caféer bara man kommer bort från de större vägarna. Här Arboga och "Två Skator"

Numer, när man oftast kör de större vägarna, passerar man sällan genom städer/orter utan ser bara namnskyltarna. Men vill man hitta de lite trevligare platserna att pausa på så är en liten omväg in i mindre städer oftast ett bra val. Vi hade ett inplanerat kaffe och smörgåsstopp i Arboga på det mysiga caféet ”Två Skator” som kan har anor från 1700-talet. Men här i huvudbyggnaden fanns också i slutet av 1800-talet  huvudentrén till Arboga margarinfabrik. (Tyvärr vet jag  inte varifrån namnet Två Skator härstammar.)

Mycket gott fanns det. Men för vår del var det rejäla ostmackor på färskt bröd som gällde.

”Två Skator” finns också omnämnd i ”White guide” som ett mycket besöksvärt café och det är väl värt en liten omväg. Plats dinns att sitta både inomhus och ute i den lummiga trädgården. 

 

Arboga i sig

är värt ett besök och är en gammal stad där det fanns bebyggelse redan på 900-talet och på 1200-talet blev Arboga stad. Men inte förrän i slutet av 1400-talet fick Arboga stadsrättigheter. (Innebar viss självstyrelse, egen borgmästare, tillstånd att bedriva handel och i viss mån fick de boende is stan färdas utom och inom riket) Rent historiskt hölls också Sveriges första riksdag i Arboga, Arboga riksmöte 1435 och landet kunde nu besluta om sina egna angelägenheter. Och mycket mer historia finns vad gäller Arboga.

Efter en skön paus här fortsatte vi mot Stockholm och vår resa var slut för denna gång. För mig blir det än fler trevliga resor av skilda slag i Sommarsverige.  Något jag verkligen ser fram emot. Jodå, jobbresor också,

 

Och nu är det midsommar! Önskar alla läsare en riktigt fin midsommar. Och fint kan det ju vara helt oavsett väder.

 

 

24 kommentarer
Trevligheter Utflykter

Gott och blandat och viss spänning med SJ

21 juni, 2018

Dags för ett spänningsförhöjande moment i den dagliga tillvaron. Och det kan bli absolut bli spännande att ta sig en tur till och från Uppsala med tåg. Man vet nämligen inte alls om de går, så det gäller att chansa. Och det visade sig att vår ”njutflykt” skulle komma att innehålla ingredienserna ingredienserna gott och blanda och med visst twist av spänning.

Uppsala domkyrka från  1400-talet är tillsammans med slottet ett par av stadens  ”landmärken”

Gott och blandat

skulle det bli och på olika sätt. Tågresan från Stockholm gick för vår del (min och dotter Helen) planenligt och utan stopp eller direkta förseningar. Visserligen fick tåget ta en annan väg än den planerade, över Arlanda, och det ställde till det för de som hade tänkt kliva av eller på i Märsta. Så melllan och Märsta Arlanda fick de ta ordinarie buss. Nåja. Vi kom till Uppsala och gladdes åt det.  När det gäller SJ är man glad för det lilla som fungerar. (Det är ofta trassel på linjen mellan Uppsala och Stockholm)

Här Fyrisån  med sina blomdekorerade små broar.

Jag var på jobbresa när barnbarnet Max hade sin skolavslutning i klass ett och avslutningar ska firas. Och även jag vill ju fira in sommarlovet. Det hör liksom till och så även ett restaurangbesök. Nu valde vi på Max önskemål en grekisk restaurang och eftersom den grekiska maten gillas av alla kändes valet lyckat.  Och här blev det ett antal smårätter, ”meze” som beställdes in. Verkligen gott och väldigt trevligt.

Gott och blandat med diverse mezerätter på restaurang i Uppsala, Döttrarna Helen och Liv och så finaste Max.

Och William fyra år –

– vill gärna visa sina nya skor med favoriterna ”The Paw Patrol” inköpta av mormor Ditte i Torrevieja.

Jodå, det är fotboll som visas i en hörna på restaurangen och Max följer med i spelet.

Och lite efterrätt fick det förstås bli.

William njuter av sin glass. Gott!

Sommarlovet har firats in rejält.

Dags för hemresa

Helen och jag går mot Uppsala station för att se när tågen går. I min SJ app ser jag att det inte ska gå några tåg. Alla är inställda och ingen info om när de ska börja att gå. Inget tåg ska i varje fall rulla på dryga halvtimmen så vi piggar upp oss i den läckra choklad, lakrits och pralin butiken ”Chocolat” som ligger i den lilla gallerian snett emot stationen. Några inköp gjordes och sedan var vi hoppfulla inför eventuell tågavgång.

Mycket gott i butiken Chocolat i Uppsala

 

Men hoppet förlorades raskt. Vi var på stationen första gången  klockan 16 och då var alla tåg inställda och ingen info om när de skulle tänkas kunna börja gå och ingen trafikvärd att fråga. Inte heller när vi återkom 30 minuter senare fanns någon info.  En gnutta hopp tändes när vi såg ett pendeltåg rulla in på stationen. Så vi beslöt att köpa nya biljetter och nu med SL. (SJs biljett som vi inte kunde använda nu måste man skicka in för att få pengar tillbaka)

SL s pendeltåg avgick strax före klockan 17 och då var det fortfarande ingen som visste när SJs trafik skulle starta.  Pendeltåget tar dryga 60 minuter på sig till Stockholm (mot ca 30 minuter med SJ -alltså när tågen går) Men denna timma blev längre för det var kö påspåren in till Stockholm. Och efter att ha varit på väg i dryga tre timmar inkl. väntan kändes det skönt att vara hemma igen. Och att resa med SJ innebär förvisso en del spänning.

 

 

28 kommentarer
Resor i Sverige

Uddevalla – slåttermarken och staden på udden

20 juni, 2018

Uddevalla i Bohuslän är landskapets största ort/stad med sina dryga 40 000 invånare. Staden grundades på 1400-talet som en norsk handelsplats (Bohuslän tillhörde Norge) och fick heta Oddevold på norska och Oddewall på svensk alltså ”slåttermarken på udden.” I slutet av  1400- talet när Uddevalla fick sina stadsrättigheter blev det  ”staden på udden”.

Här fanns på 1400-talet ett tiotal gårdar, en huvudgata och man levde av handel och hantverk.  ”Oddevold” var då en stad i den norska unionen med kungen i Köpenhamn och biskopen i Oslo. Och varken Bohuslän eller ”Oddevold ” blev svenskt förrän 1658 och freden i Roskilde. (Fredsfördrag  mellan Sverige- Norge- Danmark som slöts i den danska staden Roskilde och som avslutade det nordiska kriget. Freden blev dock kortvarig)

Uddevallabron som invigdes år 2000 är som ett signum för det moderna UddevallaUddevallabron. Lite av ett signum för Uddevalla. Nu på resan var det första gången jag körde över bron. Har tidigare bara sett den på avstånd.

Uddevalla

har med sitt läge vid Skagerrak och Byfjorden,  varit en handels och sjöfartsort med en stor export och importhamn och kom att växa under årens lopp. (Att det heter just Byfjorden kommer av att by på norska betyder stad. Fisket utvecklades och olika industrier kom till med bomullsspinnerier. tändsticksfabrik och Uddevallavarven. Uddevallavarvet grundades efter andra världskriget och lades ner 1986 .) Staden har brunnit ner i olika omgångar och byggts upp igen  och det har varit både svenska och norsk-danska trupper som anlagt dem. Senaste storbranden var i början av 1800-talet då en eldsvåda startade i en privatvillla. Men med ekonomisk hjälp från Norge, St. Petersburg , Hamburg och London byggdes Uddevalla upp på nytt.

Bohusläns museun i Uddevalla visar dels det gamla bIhuslän och har även samtida konstutställningar

För att veta mer om Bohusläns historia och Uddevalla rekommenderas ett besök på Bohusläns museum. Här finns olika utställningar,  temporära och permanenta,  konst med bohusländsk anknytning, samtida konst och en basutställning som visar Bohusläns historia. Fri entré och generösa öppettider. Väl värt att göra ett besök här.

En av de nu pågående temautställningarna  jag tittade på var ”Röster från kriget”och handlar om fem olika människoöden under det Nordiska sjuårskriget. Personer i olika åldrar berättar om sin vardag mitt i kriget.

Lena Cronqvist har i den samtida utställningen med ett 60-tal verk där målningar och skulpturer dominerar. Här visas nu produktion från de senaste 30 åren.

Mer att göra

Kanske en promenad längs havet på den vackra Strandpromenade,  en dryga nio km lång, gång och cykelväg, byggd av trä och stål. Strandpromenaden börjar vid det unika Skalbanksmuseet, en del av Bohusläns museum och lokaliserat till  stadsdelen Bräcke. Här finns världens största skalbankar från djur som levde för dryga 10 000 år sedan.

Vad är då en skalbank. Bohusleden,Det är en större samling av skal från i huvudsak djur  som bara delvis blivit förvandlade till fossiler. Här hittar man skelettdelar av späckhuggare, vitval, knölval och isbjörn för att nämna några. Inomhus finns en mindre avdelning men den större är bekägen utomhus. Trevligt kan det vara att gå ”Skalbanksslingan” och längs den, går paralellt med och här finns informationsskyltar som berättar.

Den vackra Strandpromenaden i Uddevalla. Den vackra Strandpromenaden.

Följer man den vackra Strandpromenaden som hela vägen går längs havet passerar man vårt boende, Bohusgården, och kommer efter ett par kilometer till Gustafsberg, nordens äldsta havskurort. Och ytterligare en bit bort ligger badplatsen Lindesnäs. Strandpromenaden kan man nå från olika platser längs vattnet och informationsskyltar finns uppsatta längs med vägen-

Kanske skulle det passa med en båttur i den Bohusländska skärgården. Möjligheterna till olika dagsturer är fler. Musikfestivaler, matmarknader och olika idrottsevenemang finns också. Och att strosa runt i stan och insupa den historiska atmosfäen är ett nöje i sig.

Bohusgården

i Uddevalla var vår hemmahamn för de dagar vi var i Bohuslän och det är bekvämt att inte behöva byta boende var natt. Man tar sig på drygt en timme till många orter längs kusten både norr och söderut och Uddevalla i sig är helt klart värt att besökas.  Hotellet har ett perfekt läge vi havet och de flesta rum har havsutsikt och många även fina, stora möblerade balkonger. Stora, rymliga och bekväma rum, bra service och god mat gjorde vistelsen än mer behaglig.

Bohusgården ligger högt upp och nedanför syns den fina Strandpromenaden. Här en vy från Gustafsbergs havsbad.

Den nyare delen av Bohusgården där vi bodde. Stora fina rum och de flesta med havsutsikt och balkonger.

Balkongutsikt sen eftermiddag åt ena hållet. Uddevallabron skymtar i bakgrunden.

Kvällsutsikt åt andra hållet. Det gamla Uddevallavarvet skymtar i bakgrunden.

 

Vill någon läsa mer om Uddevalla så finns det i länken här. Ett inlägg jag skrev vid ett besök för två år sedan.

26 kommentarer
Foto

Turkos- veckans ord i Gems Weekly Photo Challenge

19 juni, 2018

Turkos är veckans ord att fritt tolka i Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Utmaningen i sig är att med bild /och/eller/ text – tolka ordet. Här är det fritt fram för egna funderingar och alla är välkomna att vara med. Den första associationen jag fick när jag tänkte på ordet var färgen turkos, en blågrön nyans och en färg jag är väldigt förtjust i- (Överlag är jag en ganska ”blå” person.)  Men sedan slog min kreativa ådra till, något den sällan gör. Ibland händer det och då jag kan då hamna en bra bit utanför ”lådan” .

Denna ståtliga påfågel såg jag i Europaparken i Torrevieja.

Turkos i olika sammanhang

Nyligen läste jag att turkos tillsammans med ljusblått står för hav, frihet, kommmunikation och ärliga känslor.  Direkt ljusblå är jag inte, men det gör kanske mindre. Själva ordet turkos är gammalt och kommer troligen från franskans ”pierre turquoise”, alltså turkisk sten. Själva namnet lär vara en missuppfattning för stenen förekommer inte i Turkiet utan kommer från Iran och Afganistan där den kallas för ”firuze”. Men de turkiska handelsmännen  som handlade med Västeuropa förde stenen med sig och den kom att förknippas med dem.

Turkos kan vara både en färg och en sten. Här ett halsband av stenen turkos som samsas med ett silverarmbabd i turkos emalj och mitt mobilfodral.

 Turkos kan också delas upp

i flera ord t.ex turk + os eller i tur + kos. Mina tankar tog mig här vidare på en tur. En flygtur.

En flygtur –

– till Fidji, atollerna och det vackert turkosfärgade Stilla havet.

Och till ön Kos i Grekland där barnbarnen varit på semester. (Även jag har tidigare varit här i resejobbsammanhang under ett par somarar på 1970-talet)

Barnbarnet Max på Kos med turkosa badkläder. (Foto Ann-Sofie Schulz-Viberg,barnens farmor )

Yngsta barnbarnet William på semestertur till Kos. Glass är gott!  (Foto Ann-Sofie Schutz Wiberg)

Även spanska måsar kan flyga sin kos.

 

Titta gärna in här för att läsa och se fler av veckans turkosa tolkningar

46 kommentarer
Resor i Sverige

Smögen och Fjällbacka – Vi tar oss vidare i Bohuslän

18 juni, 2018

Med ”hemmahamn” i Uddevalla var det lätt att ta sig både söder och norrut längs Bohuskusten. I Marstrand, några mil söderut, tillbringade vi en he dag och en bit norr över blev det besök i Lysekil, Smögen och Fjällbacka. Och alla fyra har sin egen karaktär där både likheter och skillnader framträder.

Den långa träbryggan längs vattnet i Smögen, Smögenbryggan är 600 m lång. meter långBryggan i Smögen, ”Smögenbryggan” är en 600 meter lång träbrygga där det mesta händer i högsäsong. 

Smögen

är en ö i Sotenäs kommun i mellersta Bohuslän och har haft lite olika namn där  ”Smögit” och ”Smygesund” är ett par av dem. Dessa namn är troligen kopplade till det smala sund, Smyghålet” som ligger söder om Smögenön och troligen kommer från det fornsvenska ordet ”smugha” – smyghål. Smögen nämns första gången i slutet av 1500-talet och hundra år senare bosatte sig människor på Hasselön som växt ihop med Smögenön och har landförbindelse genom Smögenbron.

Lugnt på Smögenbryggan innan turistsäsongen börjar. Här bor utanför säsong ca 1500 människor och den siffran mångdubblas  från midsommar och fram till mitten av augusti.

Smögenbryggan var tämligen glest befolkad med båtar den dag vi var här. Turistsäsongen börjar till midsommaroch fortsätter sedan till mitten av augusti och då är det fullt här. Både av turister och båtar. Längs bryggan finns mängder av små bodar som säljer det mesta och här finns också många restauranger. Och är man på Smögen så är det perfekt att köpa färska smögenräkor. Så att den första räkmackan kom till här är fullt förståligt Dock inga extrapriser här. Snarare tvärt om. Man räknar Smögen till Sveriges skaldjursparadis där det förutom räkor finns havskräftor,  ostron,musslor, hummer och krabba.

Somartid är Smögen välbesökt och så både av de båtburna turisterna och andra oc så har det varit sedan början av 1900-talet.  Här på ön gjorde Evert Taube sitt första officiella framträdande redan 1918 och han var en flitig besökare här.

Många små gränder och stigar slingrar sig upp över berget. Och här blandas de röda och vita husen. 

 

Fjällbacka

ligger 40 km norr om Smögen och blir vårt nästa stopp. Fjällbacka omnämns i början av 1600-talet som ”Fieldbacke” efter det branta berget ,Vetteberget, 74 meter högt, som ligger mitt i fiskeläget. Namnet Vetteberget kommer från det fornnordiska ordet”viti” som betyde märke och syftar på röset på toppen. Detta märke var förr ett sjömärke, ”vedde”.

Norra  delen av Fjällbacka med kyrkan uppe på berget.

Fjällbacka växte med ”sillperioderna” alltså den tid när det fanns gott om sill. Och den kom just i perioder, de två senaste från 1747 till  1808 och  mellan 1877 och 1896. Under dessa perioder var det liv och rörelse och mycket pengar att tjäna men när sillen försvann blev det fattigt igen. I samband med de goda sillperioderna började man koka tranolja av sillen och den användes bl.a. till läderfett och bränsle. Bl.a. så eldades Paris gatlyktor med bränsle från Fjällbacka.

Idag har samhället cirka 1000 invånare åretruntboende och till det kommer en hel del som valt Fjällbacka som delårsboende. Jobbmöjligheterna är begränsade utanför turistsäsongen så många pendlar till jobb på andra orter. De stora fiskebåtarna som förr hade sin hemmahamn här är borta. Det finns inte längre stora sillstim och även annan tillgång på fisk har minskat. Däremot har antalet kustfiskare som  fiskar räkor och havskräftor från mindre båtar ökat.

Fjällbacka söderut.

Kungsklyftan i Fjällbacka

Genom Vetteberget går en stor klyfta, Kungsklyftan, som fått sitt namn efter det att kung Oscar II besökte Fjällbacka i slutet av 1800-talet. Tidigare hette klyftan ”Ravneklåvan”  efter de korpar (ravn är korp på fornsvenska) som höll till här.

En trappa leder upp till klyftan och man kan sedan ta sig vidare upp på Vetteberget och även runt det via Vetterbergsleden.

Vetteberget.  (Här på berget och i klyftan spelades en del scener in i filmen Ronja Rövardotter. )

Skådespelerskan Ingrid Bergman ( 1915- 1982)

kom till Fjällbacka i slutet av 1950-talet tillsammans med sin tredje man, den svenska regissören och teatarproducenten Lars Schmidt. Stor uppståndelse! Fjällbacka var djupt religiöst och att gifta sig tre gånger var något helt otänkbart här-  Lasse Schmidt hade köpt ön Danholm utanför Fjällbacka och där kom paret och Ingrids barn att tillbringa många somrar.

(Mer om Ingrid Bergman och Fjällbacka har jag skrivit om här.)

 

Efter Ingrid Bergmans död donerade Lars Schmidt en bronsbyst av henne som om på plats 1983. Den är placerad vid det lilla torget vid gästhamnen i Fjällbacka. Bakom statyn finns också en liten minnesutställning med personliga foton av Ingrids tid i Fjällbacka och på Danholmen.  (Finns här sommartid)

 

 

32 kommentarer
Resor i Sverige Skyltar

Genom Marstrand vandrar vi i dagens skyltsöndag

17 juni, 2018

Söndag igen! Och dags för en trevlig och rolig ”Skyltsöndag” som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar. Här är det skyltar av olika slag som gäller och tolkningen är väldigt fri. I veckan besökte jag härliga Marstrand och tar er idag med på en  skyltvandring genom stan. (Mer om Marstrand finns här, gårdagens blogginlägg)

Vi startar vår vandring genom Marstrand nere vid havet. Vi började vår vandring genom Marstrand vid havet.

Genom fina Marstrand

vandrade och fick av vår kunniga guide ta del av både öns äldre och modernare historia. Riktigt när Marstrand blev ”stad” är högst oklart men sannolikt på 1200- talet och staden tillhörde då Norge. I slutet av 1800-talet  tombildades Marstrand stad  till en stadskomun och 1971 uppgick stadskommunen i Kungälvs kommun. Men vad gäller det kyrkliga har Marstrand alltid varit en egen församling.

Havet är ständigt närvarande var man än befinner sig på Marstrand och finns det hav finns det båtar.

Många båtar finns det även här i ”lågsäsong” och även sommartid får man se upp för det finns halkrisk.

Marstrand är i princip bilfri, vilket är behövligt eftersom gatorna är trånga och husen går ut mot gatan. Men nyttotrafik är tillåten. När vi var på ön så var den verkligen påtaglig och mina resenärer undrade om jag missuppfattat det hela.

Gemom marstrand och tvärs över ön löper fina små gator kantade av vackra trähus.

Nyttotrafiken, här en varuleverans från ”Spendrups”, är rutinerad.

De flesta hus på Marstrand är byggda i trä och vitmålade. Och av färgen att döma ser de helt nymålade ut. På många hus finns också den karakteristiska ”marstrandsstjärnan” med som utsmyckning.

Vid Rådhustorget ligger byggnaden med bibliotek, rådhus och museum. Praktiskt med ”allt i ett”.

Gammal skylt och några nyare i reklamsyfte.

En helt nyuppsatt skylt med. tydligt budskap syntes utanför huset mot gatan.

Anrika Bergs konditori

på Hamngatan, alldeles vid vattnet måste besökas.  Och har man inte besökt Bergs anses man inte ha varit i Marstrand.  Så många av oss slog oss ner där efter lunchen för att inta eftermiddagskaffet. Ett konditori med anor. Här har det serverats nybakade bullar och bröd sedan 1930- talet. Huset i sig är från slutet av 1800-talet och det berättas att konditoriet gästades av många samtida svenska konstnärer och författare. Här i konditoriets trädgård lär Selma Lagerlöf ha suttit och skrivit ”Herr Arnes penningar” vars handling i huvudsak utspelas på Marstrand. (Idag fins det flera böcker om Marstrand och jag vet inte om de skrivits här på Bergs konditori, men bl.a  författarinnan Ann Rosman har skrivit deckare om Marstrand t.ex ”Porto Francos väktare”)

Gammalt och nytt

Den svenska kungen Oscar II kom till Marstrand som 14-åring och kom senare att återkomma hit varje sommar i 20 års tid. Och detta har fastighetsbyrån ”Oscars” tagit till vara. En fyndig reklamskylt.  Det gamla turisthotellet ”Oscar” med sina nöjesloklare i källaren köptes av Ernst Rosén och tanken var att riva den gamla byggnaden och bygga nya bostäder här. Men  många turer har det varit och alla är nog inte ännu helt klara. Tanken var att få fler fastboende till Marstrand. Tjugo nya lägenheter med bostadsrätt är planderade här och det är Whites arkitektkontor i samband med ”Oscar Properties” som står för det hela.

Här Marstrand, vid vattnet och kajen, där  det gamla turisthotellet Oscar, från 1899, låg ska det byggas nya bostäder.

Ett  kopass?

Är det något ni hört talas om. Jag hade det inte. Men nu har jag det. Marstrand var en del av det svenska riket men svenska förordningar gällde inte här. Det gjorde de däremot på Koön, på fastlandet, mitt emot Marstrandsön och dit skickade marstrandsborna sina kor på bete och då måste de ha pass. Ett för  varje ko.

Gustav den III införde ”Porto franco”- tullfrihetoch det var därför som Marstrand räknades som utland och detta förde med sig en hel del spännande saker. (Vill ni läsa mer så tar länken er dit)

Ett gammalt kopass  som nu finns på hembygdsmuseet.

 

 

Fler ”söndagsskyltare” finns här!  Titta gärna in!

30 kommentarer
Resor i Sverige

Marstrand i Bohuslän – En historisk ö att återkomma till

16 juni, 2018

Vi lämnade vår ”hemmahamn”, hotell Bohusgården i Uddevalla, för att köra en bit söderut (8 mil) längs kusten. Marstrand var målet och vi färdades  med vår buss i vacker och grönskande bohusländsk natur med strålande sol och blå himmel som följeslagare.

Marstrandsön ligger längst ut i väster, där skärgården tar slut och havet tar vid.  Hit kommer man med färja från Koön, på fastlandet, en tur på några minuter och där besökare betalar 40 kr för att ta sig över och återresan är kostnadsfri.

Den vackra Uddevallabron i fint morgonljus. Utsikt från min hotellbalkong på Bohusgården.

Från Uddevalla till Marstrand –  på kartan med siffran 2.

Till Marstrand

tar man sig med färja eller egen båt. Färjan Lasse Maja går från Koön, på fasttlandet, hela dygnet och  fram till midnatt varje kvart. Mellan midnatt och 05.00 är det halvtimmes trafik och då får en lampa på Koön påkalla uppmärksamheten.  (Historien om boven Lasse Maja, en man i kvinnokläder kan ni läsa här och detta plus en del till skrevs när jag var på jobbresa i Bohuslän i augusti 2016.) Marstrand är i princip bilfritt men nyttotrafik, varuleveranser och annat är tillåtet. Annars är det flakmoppe, cykel som gäller. Till vissa nyttojobb på ön används elbilar.

Färjan Lasse Maja lämnar Koön på fastlandet för att ta sig till Marstrand. Färjan Lasse Maja har lämnat Koön på fastlandet.

Carlstens fästning

och torntaket uppe på kullen syns redan vid överfarten. Fästningen är byggd i granit och omges av av vallgravar och höga murar. Det finns fyra basstationer på fästningen och här placerades kanonerna. Carlstens fästning började byggas  efter freden i Roskilde 1658, när Bohuslän och Marstrand blev svenskt. Och för att försvara ön så var det kung Karl den X  som fattade beslutet att bygga en fästning här och det var fångar som utförde arbetet. Fram till mitten av 1800-talet användes Carlsten som fängelse och i slutet av 1800-talet avfördes fästningen från rikets fasta försvar.  Fästningen är idag ett museum som man kan besöka.

Marstrand och Carrlstens fästning på höjden. Marstrand med Carrlstens fästning uppe på höjden.

Vår guide Lena, bosatt på en av öarna utanför Marstrand, tog oss med på en spännande och intressant vandring.

Rundvandring

Vi vandrade runt med vår guide både kängs de smala vackra gatorna och längs havet. De flesta hus är välbevarade och vackert vitmålade.

Mysiga kullerstensgator.

Runt det lilla Rådhustorget ansågs det väldigt fint att bo. Och om man inte hade råd med ett helt hus så kunde man bygga en gavel ut mot torget.

En enorm silverpoppel är planterad mitt på Rådhustorget.

Just det röda huset här har bara en gavel ut mot torget.

Vid södra inloppet till Marstrand låg Södra Strandverket, en försvarsanläggningsom stod färdigt 1857 och var bestyckad med 46 kanoner och dryga 170 soldater. Runt om fanns en vallgrav som numer är igenfylld. I byggnaden som är ett statligt byggnadsminne, invigdes 2012 Strandverkets konsthall, som visar samtidskonst inom fränst foto och skulptur men även tavlor. För närvrande restaureras byggnaden och muséet är stängt.

Båtar, hav och bad

omges man verkligen av.  På Marstrand finns landets största gästhamn och från midsommar och framåt ligger här båtarna tätt. Och tänker man på segling så är det Marstrand som gäller, särskilt första veckan i juli när den stora segeltävlingen Stena Match Cup går av stapeln.

1822 startade badverksamheten, kurbad,  på Koön, på fastlandet och här var det den svenska kungen Oscar II som var initiativtagare. Han vistades ofta här. Men marstrandsborna tyckte det var långt och besvärligt att ta sig dit så de startade ett badbolag på ön 1843. Och redan på 1930-talet byggdes vattenrurschbana och hoppptorn. Runt hela Marstrandsön går en vandringsled på dryga fem km och där man under vägs kan ta del av öns historia. Flera fina klippbad och ett par mindre sandstränder finns om man skulle vilja svalka sig.

 

Och till Marstrand återkommer jag gärna. Här på bloggen redan i morgon för detta är en  klar favorit.

 

34 kommentarer
Resor i Sverige

Lysekil – staden vid havet. Välkomna med hit!

15 juni, 2018

Välkomna till Lysekil! En av de platser i Sverige jag besöker nu i sommar. Och just igår blev det en tur hit från Uddevalla. Här, vid Gullmarsfjorden (Gullmarn) i Bohuslän, kan du uppleva salta bad och krabbfiske.  Du kan strosa i de smala och slingriga gatorna och besöka ”Havets Hus”. Kanske en tur upp till kyrkan högt uppe på berget  och där  passa på att blicka ut över över staden och Skagerack.  Och att ta sig hit med buss från bl.a Göteborg och Uddevalla fungerar fint med  Västtrafiks direktbussar. Tillbaka till Uddevalla kan man  tisdagar melllan 3 juli och 7 augusti ta sig med båt, m/s Byfjorden, som även den körs av Västtrafik. Båtturen måste förbokas och middag serveras ombord.

Vy ut över Skagerack och lysekil från höjden där kyrka är belägen. Vy från kyrkan och ut över Lysekil och Skagerrak.

I Lysekil

erbjuds  flera boendealternativ inne i stan eller så finns det möjligheter att ta sig vidare med båt, också Västtrafik,  till Skaftö, Grundsund eller Fiskebäckskil för att övernatta där. Inne i Lysekil erbjuder ”Strandflickorna” olika alternativ för övernattning i sekelskiftesmiljö.

Längst ut i havsbandet finns naturreservatet Stångehuvud och Pinneviksbader med fina, släta granitklippor där man kan bada och fånga krabbor. Ett besök på Havets Hus, med 40 akvarier i olika storlek och innehåller ett urval av av  de djur som lever i Gullmarn och Västerhavet. (Västerhavet – Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön, Öresund, Limfjorden, Stora o Lilla Bält)

 

Havets Hus

Akvarierna vid Havets Hus börjar med växt och djurlivet vid strandområdet, går genom Västerhavets miljöer och till de djupa bottnarna.  Vattnet som finns i akvarierna  hämtas från Gullmarsfjorden och 30 meters djup och det innebär att temperatur och salthalt följer naturens växlingar.

Gullmarsfjorden, en del av Skagerrak

En sorts sjöborre.

Småfläckig rödhaj.

Här på repet syns ägg från den småfläckiga rödhajen. Äggen har honan ”limmat fast på repet och det tar 8-9 månader innan äggen kläcks och ut kommer ca 10 cm småfläckiga rödhajar. Näring får äggen under denna tid från  gulesäcken. (En av fostersäckarna.)

Det vita på repet är ägg från småfläckig rödhaj.

Kyrkan

är byggd i nygotisk stil och  har sedan 1901, då den invigdes präglat stadsbilden i Lysekil med sin röda granit, hämtad från trakten.  Kyrkan är 63 meter hög och toppen av spiran befinner sig 95 meter ö.h. Kyrkan är stor och byggdes för att ha plats för 1500 personer. Men man har nu minskat antalet bänkar och sittplatser till 1300 och gjort utrymme för bl.a en sitthörna. Den nuvarande kyrkan är den tredje i ordningen som byggts då de andra två blev för små.  Den kyrka som nu står här  är stor så den fick inte plats i ost-västlig riktning som är  brukligt utan fick placeras  i nord-sydlig riktning.

Kyrkan i Lysekil ligger uppe på berget och den högsta punkten på kyrkan är 95 m ö.h. Vy från Havets Hus upp mot kyrkan.

Kyrkan med tornet var tänkt att bli 68 meter högt men man ritade om och bestämde att höjden på kyrkan fick bli 63 meter. Man var orolig för att tornet skulle knäckas i stormarna.  Men sänkningen hjälpte inte utan 1913 knäcktes tornets topp i en storm och året därpå blåste det ner. (Detta hade även hänt de tidigare kyrktornen.) Så tornet har levt ett riskabelt liv.

Interiör av kyrkan och med en del av caféhörnan. Den första kyrka där jag sett en caféhörna. Trevligt!

 

 

 

28 kommentarer