Monthly Archives

juni 2018

Stockholm

Variationen är stor- Likaså underhållningsvärdet

30 juni, 2018

Variationen på utsikten och på vad som händer här hemma när jag tittar ut är stor. Och det är lätt att dessa vackra dagar bli sittandes på balkongen. (Allra helst när den erbjuder skugga. ) Att följa med i det skådespel som pågår både på kajerna, i slussen och i kanalen är oftast omväxlande och av gott underhållningsvärde.

Bilderna är tagna  igår från vår balkong.

Variationen är stor vad gäller utsikten här hemma på Söder.God morgon! En mycket tidig sådan. Klockan är 04, solen lyser på taken och månen syns  svagt i mitten av bilden. 

Förmiddag i Hammarbykanalen. Husbåtarna ligger vid kajen på sina platser och andra båtar är på väg. Och på kajen finns de gamla järnvägsspåren kvar.  Varför finns dessa här? 

En Göta kanalbåt passerar

och väntar på slussning i Hammarbyslussen. M/S Juno är världens äldsta registrerade kryssningsfartyg, byggd 1874 på Motala verkstad. Här finns idag 29 hytter (pyttesmå) fördelade på tre däck. Hytterna tillsammans med salong och matsal renoveras varsamt efter hand och man vill bevara mycket av den ursprungliga atmosfären ombord.Storleksmässigt är hytterna som en mindre sovkupé på tåg och utrustade med en kommod med varmt och kallt vatten. Toaletter och duschar finns i nära anslutning till hytterna. Alla hytter är belägna utsides och ovanför vattenlinjen. Att ta en tur med en av Götakanalbåtarna från Stockholm till Göteborg tar mellan 4 och 6 dagar beroende på antalet stopp under resan. Man kan även följa med kortare sträckor som dagspassagerare. Priset ligger på mellan 12 000 och 15 000/per person (beroende på val av hytt) för fyradagarsturen och då ingår helpension, fem längre stopp och utflykter. Och kanalturerna bokas snabbt fullt. både de långa och korta. Många utländska tuister är det ombord som vill se mer av Sverige och i ett långsamt tempo.

Juno en av de båtar som går från Stockholm till Göteborg och långa sträckor  på Sveriges Blå Band, Göta kanal.

Variationen i vad som händer och att bli underhållen

utan vidare ansträngning passar mig bra just nu. Lungorna är inte helt pigga och vissa dagar gäller det att !vila sig i form”. Jag vill ju gärna vara aktiv och tycker om att ”göra saker” men när jag nu inte riktigt förmår det så har jag, i alla fall ibland,  förlikat mig med att det är så. Just nu. Området här vid Norra Hammarbyhamnen är i sig  gammalt men nya byggnader, restauranger, småbåtshamnar och annat tillkommer som gör att variationen blir än större. Här hemma är det mitt i stan men ändå med grönområden helt nära. Nu och då- gammalt blandas med nytt har jag skrivit om tidigare. (Tryck på länken om du vill läsa.)

Underhållningsbilder

Någon som kört in i stolpen? Eller?

Pizzamiddag på kajen har jag förstått är populärt. Sjönära är det ju. Och vackert väder.

Även om Sverige inte spalade match kan man ju vara klädd som om de gjorde det.

Uppe på Globen tyckt jag mig se några som var ute och gick. Ville förstås titta närmare på det.

Zoomkameran fram. Nejdå, ingen som gick här uppe. Utan bara fästen till de gondoler/glasbubblor man kan ta sig en åktur upp på Globen i. (Globen ligger fågelvägen  ca  600-700 meter bort)

Musikbåten Blidösund passerar i kvällningen och är fylld av musik och god stämning.

 

 

Stockholm Utflykter

Skärgårdstur till Vaxholm – En fin ”njutflykt”

29 juni, 2018

Gårdagens vackra sommarväder inbjöd till utevistelse, dock i skuggan. Och efter att på förmiddagen ha avlagt ett besök på Sabbatsbergs sjukhus för att närmare granska mina lungor (skiktröntgen) så var dagen till förfogande. Dessutom helt oplanerad. En sväng förbi Grand hotell och Strömkajen ledde oss vidare i tankarna. Varför inte ta en skärgårdstur. Ett par Waxholmsbåtar låg vid kajen och tursamt nog skulle en av dem strax lägga ut. Perfekt. Vi ställde in oss i kön och var snart ombord på ”Söderarm.

Vid Strömkajen, nedanför Grand hotel, avgår de flesta av Waxholmsbolagets båtar som tar en ut i skärgården.

Perfekt med en skärgårdstur till Vaxholm denna vackra sommardag.

En skärgårdstur till Vaxholm

är alltid trevligt och det brukar bli några sådana turer varje år. I övrigt blir det sommartid även bli en del längre turer ut  i Stockholm skärgård men då får man komma iväg lite tidigare på dagen om man inte tänkt sig övernatta på någon av alla de fina öar som finns. (Bra boendemöjligheter finns på många av dem, men de bör bokas i god tid)

På söndag går starten för seglingstävlingen Gotland runt, numer heter den ÅF Offshore Race, och många båtar från olika länder såg vi seglade in mot Stockholm .

Att ta sig med båt från Stockholm till Vaxholm är en skärgårdstur i den inre skärgården som tar dryga timmen, berorpå vilken båt som kör och vilka bryggor som angörs på vägen. Men här är ju själva båtresan en del av ”njutflykten” (Ett ord jag kom på för länge sedan och som innebär en utflykt som är extra njutbar) Vi slog oss ner på övre däck i skuggan och lät oss underhållas av det vi passerade.

Här möter vi Vikinglinjens Ålandsfartyg, Cinderella, som är på väg in till Stockholm.

Just närheten till vatten här i Stockholm gör att vi ganska ofta, oavsett årstid, gärna tar olika båtturer. Åland ligger nära och är också en trevlig dagstur. Eller kanske en 22 timmars kryssning från Stockhom då man passerar skärgårdens norra delar.

På gott avstånd välkomnar Waxholms hotell som ligger på kajen. Vaxholm är en skärgårdskommun med ca 70 öar och dryga 11 000 bofasta invånare. Men under sommartid ökas siffran på och det är många som just kommer hit för ett besök under dagen. Likaså är det många fritidsbåtsägare som gärna lägger till i gästhamnen.

Waxholms hotell, byggt 1903, är ett landmärke. Och vill man smaka god strömming är det hotellet här ett bra besök. Utsikten ingår. 

Vaxholm

ser man ibland är stavat med W och så skrevs det på 1600- talet. Men numer är det bara Waxholmsbolaget (båtbolaget) och Waxholms hotell som använder W. Namnet i sig kommer från Vaxön, där Vaxholm ligger, och här vid inloppet till Stockholm  lät Gustav Vasa i mitten av 1500- talet uppföra kastellet. Själva ordet ”vax” lär betyda god jord eller god grönska och här på Vaxön var det förr goda betesmarker och en hel del grödor odlades.

Vaxholms kastell. I nuvarande skick blev det klart 1864.

Vaxholm fick sina stadsrättigheter av drottning Kristina 1647 och hade då, efter det att kastellet kom till  ökat sin befolkning.  Inte bara kastellet har präglat Vaxholm utan också fisket och än idag är strömmingen här berömd. Prova den gärna och den kan både köpas och ätas på flera ställen.

Att promenera i Vaxholm, särskult en bit bort från hamnen, är att hamna en bra bit tillbaka i historien. Vackra gamla hus, stora som små, med grönskande trädgårdar och de små gatorna ger sin prägel.  Och vill man ta sig ett dopp finns flera mindre badplatser inne i stan.

Konsthantverksburiker och gallerier är det gott om och kanske vill man ta färjan äver till kastellet för en närmare titt.  Bara att sitta nere på kajen och blicka ut över vattnet, fritidsbåtar och skärgårdsbåtar är ett nöje i sig.

Fin miljö att strosa i.

Hembygdsgården

och deras café blev dit vi sökte oss för lunch. En plats i skuggan på altanen, alldeles vid vattnet, blev perfekt. Vågornas kluck i denna härliga miljö tillsammans med en god räksmörgås för min del och en strömmningsmacka för maken  blev det där ”lilla extra”.

Hembygdsgården har ett perfekt läge.

Även i den fina trädgården omges man av vatten. Och som vanligt var det många besökare. 

Gott! Men varför en tekaka. Väl mäktigt. Hade önskat grovt bröd. (Tyvärr var det slut.)

Mycket att titta på från caféet.

Även turen

tillbaka till Stockhom blev med båt. Är vi på skärgårdstur så är vi. (SL har busssar som går till Stockholm via Täby och Danderyd) Fortfarande många segelbåtar på väg in till Stockholm för att invänta starten på söndag för Gotland runt och även många Waxholmsbåtar var på väg ut i skärgården i den tidiga kvällen.  Vi njöt av turen sittandes på stolar på nedre däck och blev då och då avkylda av övriga båtars svall. Och den riktiga sjökänslan infann sig.

Västan hade många resenäerer på sin skärgårdstur.

 

 

 

 

Stockholm Trevligheter

Genuin smak av kinesisk mat i Stockholm.

28 juni, 2018

Asiatisk mat är jag väldigt förtjust i och lagar det en hel del hemma. Favoritköken är Kina, (och här finns många olika kök) Vietnam och Thailand. Och vad gäller dessa ”kök” har jag en del rätter som jag får till riktigt bra och med  genuin smak. Alltså att maten smakar som om jag åt den på plats. Men råvaror och miljöer är inte desamma i Stockholm direkt…

Mest erfarenhet har jag av Kinesisk mat och en del kinesiska rätter har jag lärt mig att laga riktigt bra . Här har   Sofia, min kinesiska vän och lärare verkligen bidragit.  Några egentliga recept finns oftast inte utan man lär sig av föräldrar och släktingar och smakar sig fram. För egen del har jag har antecknat, frågat och provlagat och kan numer vara nöjd med några rätter som jag får till riktigt bra. Men övning ger färdighet även här.

 

Genuin smak av kinesiska dumplings är så gott. Vår första rätt på avsmakningsmenyn var olika dumplings.  Så goda och smakade mer.

En mer genuin smak

av Kina och kinesisk mat fick vi för ett tag sedan när vi besökte  den kinesiska restaurangen Waipo på Drottninggatan i Stockholm. Jag är ganska kräsen när det kommer till att äta kinesisk restaurangmat i Sverige/Stockholm och det finns restauranger som lyckas bättre. I mitt tycke är Waipo en av dem . (Det finns fler…) Waipo betyder mormor på mandarin/ ny kinesika  och tanken är att det ska kännas som att äta hemma hos mormor. Där tycker jag det misstämmer lite. Restaurang Waipo är inrymd i  en väldigt modern lokal men åandra sidan kanske mormor är modern. Vad gäller maten så är mormor här modern i många avseenden men har också kvar en hel del av det gamla. En bra mix. Jag testade att blunda och smaka på några rätter och befann mig då via smaklökarna på några små ”hålet-i-väggen-ställen” i Peking. Och smaken var genuin. Som jag minns den. Alla rätterna presenterades också av personalen efter hand de kommer till bordet.

Jag har ätit här på  Waipo vid flera tillfällen, både till lunch (finns prisvärd och bra lunchmeny) och middag och tillsammans med kinesiska vänner och tycker man om den mer genuina kinesiska maten så är ett besök här både gott och trevligt.

Vi åt en avsmakningsmeny

som bestod av åtta rätter plus dessert för 368 kronor. Mycket prisvärt och vill man testa den så måste det vara två personer i ett sällskap som gör beställningen (De flesta rätter  finns även att beställla som à la carte och då kan man givetvis ta in ett mindre antal som man precis som på kinavis delar.)

Sedan  en inbakad stor räka i friterad sötpotatis med wasabikräm. Hade gärna ätit fler…

Rätt nummer tre-  anklever med syrad rödlök, granatäpple och krispig sötpotatis bytte jag ut mot  räkor men med liknande tillbehör.

Som nummer fyra i ordningen kom det in friterade små revbensspjäll som marinerats i sojaolja , vitlök och chili.

En mustig soppa soppa i svampbuljong med tryffelfyllda ”wontonknyten”, små knyten av tunn pastadeg

Vänner som funnits med mig i snart 40 år. Sven, Agneta, Ninni och Lasse. Så trevligt att ses.

Slutet började närma sig och påbordet ställdes det in,  kryddig flankstek i järnpanna med glasnudlar och färska banbuskott, wokade bönor och bakade kycklinglårfiléer.

Valfri dessert från menyn avslutade middagen och mitt val blev ”bing qi ling” – glass serverad med friterad banan, frukt och mandel. Inte direkt så kinesiskt men väldigt gott. Ville man äta något mer typiskt kinesikt så finns friterade risbolllar fyllda med glass eller en kombination av frukt och glass gjord på röda bönor och grönt te.

Stockholm

Kungsträdgården – Stockholm innnerstads gröna lunga

27 juni, 2018

Tisdagen bjöd Stockholm på fint sommarväder. Visserligen samlades stundtals några moln på himlen men en behaglig sommarvärme piggade upp. Jag bestämde mig för en tur till City och Kungsträdgården- stadens gröna lunga och en mötesplats för många. Mängden  turister var påtaglig och jag anslöt mig och för ett par timmar iklädde jag mig rollen som turist i min egen stad.

Kungsträdgården - Stockholms innerstads gröna lungaJacobs kyrka från 1600-talet lyser upp med sin röda färg och Kungsträdgården svarar med all sin grönska. 

Även några palmer har planterats bland rosor och andra vackra blomor.

Kungsträdgården

elle bara ”Kungsan” som den kallas i Stockholm lockar många besökare och så hela året. På våren vallfärdar man hit för att ta sig en titt på de vackra japanska körsbärsträden som står i blom. Sommartid är det många evenemang som äger rum här alltifrån resemässor, underhållning, ”Smaka på Stockholm” – där många restauranger visar upp sig och man just kan köpa smakprov av deras mat. Även dryckesutbudet är stort och varierat. Och vintertid finns en konstisbana här som är välbesökt. Även restaurangutbudet i parken är rejält tilltaget och när de vårens första solstrålar börja värma öppnas tidigt uteserveringarna.

Molins fontän,  från 1800-talet,namn efter formgivaren Johan Peter Molin, står centralt placerad i Kungsan. Och via länken finns en sång från ”Svea Hund” 1974 där Tommy Körberg besjunger den.

Kungsträdgårdens historia

sträcker sig tillbaka till 1400-talet då det endast var kungligheter och adeln som hade tillgång till parken. I parken fanns då betydande kålodlingar.Men redan på 1200- talet fanns här ängar som odlades upp. Stockholm växte och Stadsholmen, nuvarande Gamla stan, räckte inte till.

Från 1500-talet och i samband med Gustav Vasa och senare hans söner utökades odlingarna i Kungsträdgården och kom att omfatta lök, persilja, gurka och även plommon och körsbärsträd planterades. I slutet av 1500-talet var de franska trädgårdarna på modet med lustgårdar och orangerier och även Kungsträdgården moderniserades och odlingarna fick flytta till Humlegården. (En park någon km bort och där sedan 1800-talet även Kungliga biblioteket ligger)

Kungsträdgården har något att erbjuda under alla årstider. Många slår sig ner med picnic lite varstans i parken.

Under 1600-talet förföll Kungsträdgården men fick under 1700-talet ett uppsving och gjordes om till en barockträdgård och almar planterades i alléer. Nu blev här mer en nöjesanordning och bl.a. skalden Bellman med vänner tillbringade mycket tid här. Men det var inte förrän på 1800-talet som allmänheten fick tillgång til parken och den hade då gjorts om efter brittiskt manér och blev ljusare och många träd gallrades ut. Och intresset för att idag komma hit är stort, inte minst för Stockholms tillresta besökare.

Jag slog mig ner en stund på en av restaurangerna och att vara turist i egen stad är inte alls dumt.

Välbesökta restauranger i Kungsan. Här Friday´s där jag slog mig ner.

Och en del fick köa för att få ett bord här.

Hemåt

vandrade jag så sakteliga, nästan kö för att ta sig fram på Drottninggatan mot Gamla stan. Och  sista biten hem blev det buss.

Många turister är i stan och de verkade samlas på Drottninggatan.

En fin balkongkväll blev det och även titt på fotboll, luftballonger och den tämligen välfyllda månen

Foto Stockholm

Spel – ordet att tolka i Gems Weekly Photo Challenge

26 juni, 2018

Spel är veckans ord att fritt tolka i Sannas roliga fotoutmaning – Gems Weekly Photo Challenge. Utmaningen i sig är att med bild /och/eller/ text – tolka ordet. Här är det fritt fram för egna funderingar och alla är välkomna att vara med.

Ett vågspel kan det vara att kasta sig nerför/utför dessa attraktioner på Gröna Lund.

Spel

Vad är då det? Ja, en hel del olika betydelser ligger i ordet, beroende på hur det används och synonymerna är många. Musik, toner, instrument eller spelsätt eller så  kan det  vara en teaterpjäs, uppträdande eller rolltolkning.  Går man till naturens värld kan ett spel, ett lockrop på en partner, vara adekvat. En annan typ av spel är hasardspel, sällskapsspel, lek, idrott och tävlingar.  Inte nog med det utan bland synonymerna finns också skiftningar och ljusbrytningar. Och även tillsjöss förekommer också ordet ”spel” i olika sammanhang . För egen del blev det nu inte fotboll i tolkningen, hade varit passade utan det blev den musikaliska och midsommardagsjazz på Mosebacke, på Södermalm i Stockholm. En årlig tradition men för mig var det första gången jag var där just en midsommardag.  Vännerna Susan och järgen lockade med mig och det blev verkligen en fartfylld och svängig eftermiddag med jazzigt spel.

Här på Mosebacke spelas det både musik och tetater.

Mosebacke  uppe på Söders höjder har en vidunderlig utsikt över stan och hit är det alltid värt att komma men helst i hyfsat väder. (Annars kan uteserveringarna vara stängda men det går alltid att sitta inomhus) Om Mosebacke finns mycket skrivet och berättat och visst är detta ett stycke Stockholmshistoria.

Midsommardagen och publiken börjar bänka sig framför scenen. Musikerna riggar för sin spelning.

Midsommardagsjazz på Mosebacke. Här är det spel på hög och svängig nivå. nivå! Och Tommy Löbel, på klarinett,  och hans swingband underhåller oss i flera timmar med svängig jazzmusik. (Musiken fick mig att minnas alla rökiga diximusikklubbar som besöktes i Gamla stan under 60- talet. Roligt var det)

Även den yngre generationen stannade och lyssnade på bandet. Men de såg lite tveksamma ut.

Det gråaktiga vädret övergick i blå toner som skymtades där ovanför alla lyftkrnar. Det byggs mycket nu i Stockholm.

Behagligt här på vår första parkett denna jazzeftermiddag. Tack Susan och Jörgen för gott initiativ.

Här blandas svängigt jazzspel och medryckande sång av Jennie Löbel (Kapellmästarens dotter)

Och ju senare det blir på eftermiddagen desto mer blå blir himlen.

Utsikt över huvudstaden från Mosebacke. Och den går i blått. 

 

 

Titta gärna in här för att läsa och se fler av veckans ”spelande” tolkningar

Stockholm

God utsikt och bra underhållning med variation

25 juni, 2018

Söndagen bjöd på god båtunderhållning i Hammarbyslussen och i kanalen. Just söndagen efter midsommar är det alltid många båtar som både ska in i Mälaren från Saltsjön (Östersjön) och ut från Mälaren. Bara att slå sig ner på balkongen, på  parkettplats, och med god utsikt över ”scenen” och skådespelet nedanför

God underhållning är det att se allt som händer i HammarbykanalenÄven vattenscootrar tar sig gärna en tur in i Mälaren.

God utsikt

har jag från balkongen och det är riktigt roligt att se vad som händer nere på kajen, inne i Hammarbyslussen, i kanalen och ombord på båtarna. (Och ibland tar jag kikaren till hjälp.)  Just när kanalen fylls av båtar, fritidsbåtar, passagerarbåtar (turistbåtar) och fartyg i olika storlek som går i  i linjetrafik är underhållningsvärdet särskilt stort. Och både strax före midsommar, och så här söndagen efter, är det extra många båtar i kanalen som bidrar till detta. Området här, Norra och Södra Hammarbyhamnen, är gammalt, men under de senare åren har  en hel del nyproduktion av bostäder kommit till men slussen och kanalen är som de alltid varit.

Här ligger båtarna i Saltsjön/Hammarbykanalen och väntar på att få komma in i Hammarbyslussen och sedan ut i Mälaren.

Jag bukar inte varit hemma i Stockholm under midsommarhelgen så jag hade nästan glömt bort hur livligt det här  kan vara på båtfronten. Och med god zoom på kameran så ser man mycket.

God utsikt in i Hammarbyslussen från balkongen. Inne i Hammarbyslussen och båtarna väntar på att slussportarna ska öppnas.  (Slussen ligger ett par hundra meter bort längs kajen från där vi bor)

Klart att köra ut i Saltsjön.(Men så salt är det ju inte i Östersjön direkt)

Segelbåt på väg mot slussen.

Och fendrar – ”putt-i-från-kuddar”- ska ut. Men var är flytvästen…

Tiden går och jag sitter kvar på balkongen i den fina kvällssolen och jag tar med mig middagen ut. Och här  blir jag sittandes. Länge. Jag äger tiden.

Kvällssolen speglar sig i Globen innan den sjunker ner i väster. Och jag sitter kvar på balkongen.

 (Globen ligger ca 800 m bort fågelvägen)

 

Det var inte alls tänkt att jag sulle vara i Sverige under midsommarhelgen utan direkt efter Bohuslänsresan skulle jag rest till den spanska sommarstugan för en kortare vistelse.  Men så blev det inte utan det där med ”hälsan” kom emellan.  Något jag inte alls kunnat påverka för då hade jag genast gjort det. Och här hjälpte inte alls min envishet.

 

 

Resor i Sverige Skyltar

Kommunikation på olika sätt via skyltar

24 juni, 2018

Söndag igen! Och dags för ännu en trevlig och rolig ”Skyltsöndag” som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar. Här är det skyltar av olika slag som gäller och tolkningen är väldigt fri. Om man nu kan kalla det en ”röd tråd” (vet inte varför den ska vara just röd)  så är det  kommunikation i olika varianter som går igen dagens skyltar. Skyltar fångade under min resa i och från Bohuslän. Håll till godo

Undrar vad ”tyst trafik innebär.” Skylten stod vid  Gustafsberg, strax utanför Uddevalla.

Kommunikation

har flera synonymer bl.a en förbindelse -trafikförbindelse, en dialog, kontakt på olika sätt, informationsöverföring och informationsutbyte. Kommunikation är även ett äldre namn på tidtabell för tåg och bussar. Telekommunikation, kommunikation mellan människa och dator hör också hit. Ibland fungerar kommunikationerna riktigt bra men då och då kör det ihop sig med både de verbala och de mer fysiska kommunikationerna. De fungerar liksom inte och kommunikationsproblem uppstår.

Och visst kan kommunikationerna vara mer eller mindre tydliga.

Kommunikation är viktigt. Och bra att få veta hur man läser en turlista. Ett gott exempel på dett förtydligande är hur en turlista ska läsas. Här vid Gustavsbergs havsbad utanför Uddevalla.

Här lämnar vår grupp hotell Bohusgården. Bra där med tydlig skyltning både på buss och hotell.

I Lysekil blev de förutom ett besök i ”Havets hus” också en titt på stan och ett besök i Lysekils vackra kyrka uppe på berget. Här i kyrkan slogs jag av att den är både enkel och vacker och extra mycket tyckte jag om cafét som är inrymt i kyrkan. En fin mötesplats.

Lysekils vackra kyrka

Kommunikation var bestå av en dialog. Här ett gott förslag i Lysekils kyrka. Ett sätt till kommunikation i kyrkan –

-och ett annat.Här är det sandaler gjorda av gamla bildäck som säljs och pengarna går till välgörande ändamål i Tanzania.

I Smögen hittade jag en liten kombinerad livsmedelsbutik, bageri och konditor. Tydligt buskap på anslagstavlan.

 

Fjällbacka nästa!

Här på bryggan var det inte svenska som gällde denna dag. Vet inte hur det är övriga dagar.. I varje fall inte om man ville ta en båttur. Men det var filminspelning på gång och jag blev tilldelad en liten statistroll. Jag skullle gå av och på båten. Flera gånger.

 

Men uppmaningen till handlande öbor var de fick förtöja sin båt var skriven på svenska.

Sjöräddningen har 68 stationer längs de svenska kusterna och i de stora sjöarna. Och en av sjöräddningsstationerna finns i Fjällbacka. Drygt 2100 sjöräddare har jour dygnet runt för att finnas till hand vid tillbud till sjöss.

Tydlig kommunikation. Nu bor jag inte i Fjällbacka men intresserad är jag. Kanske lite i äldsta laget även om jag är pigg för min ålder.

Budskap som är lättförståligt

I Karlstad

stannade vi på Sandgrund och Lars Lerins permanenta konsthall, skrev om det besöket i gårdagens inlägg. Förutom Lars Lerins egna alster så finns en utställning av hans ”lärjungar” och en fotoutställning av ”Junior”, Manoel Marques, Lars Lerins make. Han har skildrat barn i Mocambique  och till dessa bilder behövs inga ord. Bilderna talar och budskapet når fram.

Ordlös kommunikation. Barn i Mocambique. En fotoutställning på Sandgrund av "Junior" Manoell Marques.

 

Fler ”söndagsskyltare” finns här!  Titta gärna in!

Resor i Sverige

Repris på Lars Lerin, Sandgrund och Karlstad

23 juni, 2018

Dags igen för en favorit i repris. Tillbaka till Värmland, Karlstad, Sandgrund och konstnären Lars Lerin. Många fantastiska repriser har det blivit de senaste åren och för 2018  är det andra gången jag är här.  Att komma hit och se tavlorna, som ofta byts ut eller hängs om, är att varje gång få en ny upplevelse. En skildring av en värld som fyllls av kontraster och ett magiskt ljus.  (Jag har utförligt i ett blogginlägg från 2016 skrivit om både Lars Lerins bakgrund och Sandgrund så vill ni läsa så finns det via länken här. )

Lars Lerin och Sandgrund en fin favorit i reprisEn av alla målningar från norska Lofoten där Lars Lerin levde i många år. Och visst är kjuset med trots mörkret.

En trevlig repris

blev det att komma tillbaka till Lars Lerins permanenta konsthall, inrymd i det gamla danspalatset Sandgrund, i Karlstad. Och det blir även denna gång en resa i tid, ljus, färg, natur och rymd. En resa genom livet där både glädje och sorg finns med i bagaget.

Jag såg för ett par veckor sedan Lars Lerins utställning på Liljevalchs konsthall i Stockholm och den var, i mitt tycke, inte så omväxlande och tilltalade som de målningar jag sett på Sandgrund. Men Liljevalchs chef, Mårten Castenfors, har valt ut tavlorna som ställs ut där och har givetvis en tanke bakom sina val. För mig kändes Liljevalchs lokaler trånga och mörka/dystra och så även många målningar. Jag tyckte utställningen var  bra men den på Sandgrund ger en betydligt större inblick i Lars Lerins otroligt varierande måleri. Sen kan man ju undra om dygnet hos Lerin har fler timmar äm vad vi anra har. För produktionen är stor både vad gäller böcker och målninga.

Vår  jätteduktiga guide Karin, och god vän med Lars Lerin, inleder med att berätta om hur arbetet med  tavlor och böcker växer fram från skiss till färdiga alster. Även Karin var en fin repris.

Under dryga 30 år har Lars Lerin gestaltat det nordiska landskapet och dess ljus och detta med ljuset har blivit någor av hans signum. Ett ljus  som finns med även i målningarna från besökta platser runt om i världen och där tillvaron inte är direkt ljus.

Följ med på en rundtur på Sandgrund. Starkt förkortad.

Många av målningarna har inga ramar utan ”nubbas” fast på väggen.

 

Dessa silverskålar var modeller för en målning.

”Modeller” –

Det målade resultatet. Och ljuset är med.

Lerins lärlingar

var namnet på ett tv program som sändes under våren och just nu ställer dessa lärlingar ut sina alster i gästutställarlokalen på Sandgrund.  Och detta var inte bara ett tv-program bara därför att utan lärlingarna och Lars har fortsatt att träffas under våren. Jag följde programmet med stort intresse och fängslades över lärlingarnas utveckling både som personer och i sitt sätt att uttrycka sig.

Lars Lerin i repris och det kan få bli många sådana.

 

Ett par av lärlingarnas målningar har jag med här och det fanns många. Alla lärlingar var rikt representerade på Sandgrund och några mer än andra. Roligt att se dem här och inte bara på tv. Och har någom missat programmen så ligger de på SVT play. Själv ska jag se en repris eller två..

 

 

 

 

Resor i Sverige

Trevliga stopp på vägen mot Stockholm

22 juni, 2018

Vi lämnade Uddevalla och Bohuslän och tog oss mot Stockholm via Vänerns västra sidan upp mot  den norra delen. Och under vägs passerade vi delar av Västergötlad, Dalsland, Värmland, Västmanland och Södermanland passerade  innan vi åter var tillbaka i Stockholm. Några trevliga stopp  av skilda slag blev det också under vägs.

Vi lämnade fina Uddervalla och vår fantastiska chaufför, Bengt, lostade oss genom sommarvackra landskap.

Hemresan inritad med blått.

Några trevliga stopp

var inplanerade och det första tog vi i Säffle i Värmland (strax norr om siffran 2) Och en kopp kaffe här är ju klassiskt efter Hasse &Tages sketch ”På jobbet” från ”88 öres revyn”. Här diskuteras det semesterplaner av stora mått. Och på slutet frågar Tage vart Hasse själv ska åka på semester och han svarar då ”Säffle, kan man få en kopp kaffe”.  För vår del blev det en snabb kopp kaffe innan vi fortsatte till Karlstad. Här väntade lunch på Sandgrund, Lars Lerins permanenta konsthall och senare en jättefin visning  av hans målningar. Och här fanns nya verk  på plats. En del har ju åkt på utställning till Liljevalchs i Stockholm.  (Får ett eget inlägg)

DEt finns många trevliga caféer bara man kommer bort från de större vägarna. Här Arboga och "Två Skator"

Numer, när man oftast kör de större vägarna, passerar man sällan genom städer/orter utan ser bara namnskyltarna. Men vill man hitta de lite trevligare platserna att pausa på så är en liten omväg in i mindre städer oftast ett bra val. Vi hade ett inplanerat kaffe och smörgåsstopp i Arboga på det mysiga caféet ”Två Skator” som kan har anor från 1700-talet. Men här i huvudbyggnaden fanns också i slutet av 1800-talet  huvudentrén till Arboga margarinfabrik. (Tyvärr vet jag  inte varifrån namnet Två Skator härstammar.)

Mycket gott fanns det. Men för vår del var det rejäla ostmackor på färskt bröd som gällde.

”Två Skator” finns också omnämnd i ”White guide” som ett mycket besöksvärt café och det är väl värt en liten omväg. Plats dinns att sitta både inomhus och ute i den lummiga trädgården. 

 

Arboga i sig

är värt ett besök och är en gammal stad där det fanns bebyggelse redan på 900-talet och på 1200-talet blev Arboga stad. Men inte förrän i slutet av 1400-talet fick Arboga stadsrättigheter. (Innebar viss självstyrelse, egen borgmästare, tillstånd att bedriva handel och i viss mån fick de boende is stan färdas utom och inom riket) Rent historiskt hölls också Sveriges första riksdag i Arboga, Arboga riksmöte 1435 och landet kunde nu besluta om sina egna angelägenheter. Och mycket mer historia finns vad gäller Arboga.

Efter en skön paus här fortsatte vi mot Stockholm och vår resa var slut för denna gång. För mig blir det än fler trevliga resor av skilda slag i Sommarsverige.  Något jag verkligen ser fram emot. Jodå, jobbresor också,

 

Och nu är det midsommar! Önskar alla läsare en riktigt fin midsommar. Och fint kan det ju vara helt oavsett väder.

 

 

Trevligheter Utflykter

Gott och blandat och viss spänning med SJ

21 juni, 2018

Dags för ett spänningsförhöjande moment i den dagliga tillvaron. Och det kan bli absolut bli spännande att ta sig en tur till och från Uppsala med tåg. Man vet nämligen inte alls om de går, så det gäller att chansa. Och det visade sig att vår ”njutflykt” skulle komma att innehålla ingredienserna ingredienserna gott och blanda och med visst twist av spänning.

Uppsala domkyrka från  1400-talet är tillsammans med slottet ett par av stadens  ”landmärken”

Gott och blandat

skulle det bli och på olika sätt. Tågresan från Stockholm gick för vår del (min och dotter Helen) planenligt och utan stopp eller direkta förseningar. Visserligen fick tåget ta en annan väg än den planerade, över Arlanda, och det ställde till det för de som hade tänkt kliva av eller på i Märsta. Så melllan och Märsta Arlanda fick de ta ordinarie buss. Nåja. Vi kom till Uppsala och gladdes åt det.  När det gäller SJ är man glad för det lilla som fungerar. (Det är ofta trassel på linjen mellan Uppsala och Stockholm)

Här Fyrisån  med sina blomdekorerade små broar.

Jag var på jobbresa när barnbarnet Max hade sin skolavslutning i klass ett och avslutningar ska firas. Och även jag vill ju fira in sommarlovet. Det hör liksom till och så även ett restaurangbesök. Nu valde vi på Max önskemål en grekisk restaurang och eftersom den grekiska maten gillas av alla kändes valet lyckat.  Och här blev det ett antal smårätter, ”meze” som beställdes in. Verkligen gott och väldigt trevligt.

Gott och blandat med diverse mezerätter på restaurang i Uppsala, Döttrarna Helen och Liv och så finaste Max.

Och William fyra år –

– vill gärna visa sina nya skor med favoriterna ”The Paw Patrol” inköpta av mormor Ditte i Torrevieja.

Jodå, det är fotboll som visas i en hörna på restaurangen och Max följer med i spelet.

Och lite efterrätt fick det förstås bli.

William njuter av sin glass. Gott!

Sommarlovet har firats in rejält.

Dags för hemresa

Helen och jag går mot Uppsala station för att se när tågen går. I min SJ app ser jag att det inte ska gå några tåg. Alla är inställda och ingen info om när de ska börja att gå. Inget tåg ska i varje fall rulla på dryga halvtimmen så vi piggar upp oss i den läckra choklad, lakrits och pralin butiken ”Chocolat” som ligger i den lilla gallerian snett emot stationen. Några inköp gjordes och sedan var vi hoppfulla inför eventuell tågavgång.

Mycket gott i butiken Chocolat i Uppsala

 

Men hoppet förlorades raskt. Vi var på stationen första gången  klockan 16 och då var alla tåg inställda och ingen info om när de skulle tänkas kunna börja gå och ingen trafikvärd att fråga. Inte heller när vi återkom 30 minuter senare fanns någon info.  En gnutta hopp tändes när vi såg ett pendeltåg rulla in på stationen. Så vi beslöt att köpa nya biljetter och nu med SL. (SJs biljett som vi inte kunde använda nu måste man skicka in för att få pengar tillbaka)

SL s pendeltåg avgick strax före klockan 17 och då var det fortfarande ingen som visste när SJs trafik skulle starta.  Pendeltåget tar dryga 60 minuter på sig till Stockholm (mot ca 30 minuter med SJ -alltså när tågen går) Men denna timma blev längre för det var kö påspåren in till Stockholm. Och efter att ha varit på väg i dryga tre timmar inkl. väntan kändes det skönt att vara hemma igen. Och att resa med SJ innebär förvisso en del spänning.