Monthly Archives

februari 2018

Skyltar Spanien

Informativa skyltar från den spanska staden Cartagena

18 februari, 2018

Redan söndag – bara att konstatera. Och söndag innebär ”Skyltsöndag” som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar.  Dessa veckofärska och tämligen informativa skyltar fångade jag i  veckan iden vackra spanska staden Cartagena  (Mer om Cartagena komer i ett eget inlägg i veckan. ) I samband med besöket i Cartagena vidgade vu vyerna ytterligare och tog tåget till den fina fiskebyn Los Nietos

Informativa skyltar uppskattas

Här kände vi oss hemma, om inte annat färmässigt. Informativa skyltar som både talar om riktning och avstånd till sevärdheter.

Upplysande och informativa skyltar i Cartagena

En skolklass var på väg  in till den romerska teatern. Tydliga skyltat  var det.

Först såg jag skylten, läster den med stort intresse och tänkte att det vore trevligt med ett besök här på kasinot i Cartagena. (Kasinon finns i många spanska städer och är mer som en klubb där man blir medlem. En sorts allaktiviteshus.)

Fin skylt satt utanpå  kasinots vägg i Cartagena.

Kasionot i Cartagena är en av alla vackra byggnader som finns. 

Tyvärr fick besöket på kasinot stanna vid en tanke. I princip. En skylt på tre språk meddelade att det bara var tillträde för medlemmar. Men min envishet tog mig i varje fall in genom dörren och förbi den första ordningsvakten, snarare en vaktmästare. Sedan blev det dock stopp när jag vid inskrivingsdisken skulle visa mitt obefintliga medlemskort. Bara att gå ut igen.

Informativ skylt på kasinot i Cartagena. Bara för medlemmar. Medlemskort behövs för att komma in på kasinot. Eller att ens namn finns med på en medlemslista och då måste id-kort visas. 

Så i stället för ett kasinobesök (hade gärna velat se mer av de vackra lokalerna)  slog vi oss ner för ett ”pitstop” alldeles utanför. Och en rejäl tapa med dryck för 2.50 (25 kr) är helt ok mitt i Cartagenas gamla stadskärna.

Tydlig skylt

Goda tapas mitt i folklivet.

Dags för tågresa mot fiskebyn Los nietos. Busstationen skyltade tydlligt med var den fanns, men vi skulle ta tåget. Och tågstationen ligger alldeles bredvid men i hastigheten måtte jag missat den skylten.

 

Man kunde välja på manuell betjäning i lucka eller den mer automatiska. Och för att testa mins spanska kunskaper blev det  biljettinköp i automat.

Tåget kom och det avgick. På utsatt tid.

Bra också med tydlig info om vad som inte är tillåtet på tåget. Och för att säkerställa att ordningen upprätthålls medföljer förutom en konduktör också en säkerhetsvakt.  (Lyckades inte få med honom på bild)

 

Fler söndagsskyltare finns här. Titta gärna in!

Spanien Utflykter

Fiskebyn Los Nietos de Pescaderia

17 februari, 2018

Vår tågresa startade i den spanska hamnstaden Cartagena och tog oss österut ett par mil och i långsam takt, till den lilla fiskebyn Los Nietos de Pescaderia- ”fiskaffärens barnbarn”. Vi har här lämnat Costa Blanca, ”den vita kusten”, dit Torrevieja hör och  nått  en del av kusten som kallas Costa Calida, ”den varma kusten”.  Vi kliver av tåget och ser redan från perrongen Medelhavet skymta i olika blå nyanser mellan de små låga husen.

Vi når stranden på ett par minuter och stannar för att blicka ut över havet som ligger helt stilla. Inte en vindpust.

Från den lilla tågstationen i fiskebyn Los Nietos skymtar vi havet och drar oss dit. Tågstationen i fiskebyn Los Nietos ligger vackert mellan bergen och Medelhavet.

Costa Cálida börjar i stort sett mellan Torrevieja och Cartagena och sträcker sig en bra bit söderut.

Fiskebyn Los Nietos de Pescaderia

Vi når havet och stranden på någon minut. De små och låga fiskehusen ligger tätt på rad och fiskeredakapen finns utanför på verandorna mot havet. Att detta är en fiskeby tar man inte miste på.  Vi slår oss ner på muren som kantar strandpromenaden och det är så tyst att jag nästan kan höra mina egna hjärtslag.

En liten del av den två kilometer långa stranden och längs den går en vacker strandpromenad som vi följer en bit.

Här ligger de små fiskarhusen tätt.

Just nu är det lågsäsong men när påsken och senare sommarmånaderna är här är också  många spanjorer på plats. I Los Nietos, precis som i många andra gamla fiskebyar,  är det många spanjorer  som valt att ha sina sommarbostäder. Och även fler och fler utlänningar söker sig till dessa mindre platser. Dock kändes det nu tämligen öde här men några få  butiker och restauranger var öppna.  Å andra sidan tar tåget till Cartagena, en stad där allt finns,  bara ca 30 minuter och till närligggande semesterorten La Manga är det också bara ett par mil.

Senare kom några barn och lekte på stranden och det ”livade upp”.

La Manga  och Mar Menor

Tvärs över vattnet skymtade vi turistorten La Manga, som ligger på en ca 20 km lång landtunga. (Själva namnet betyde ”ärm”)  Och La Manga avskiljer saltvattenlagunen Mar Menor, ”det lilla havet”, från Medelhavet, Mar Mayor – ”det stora havet” genom ett smalt sund.  Man har funderat på att brygga en bro över men det har hitintills stannat vid en tanke. La Manga är en typisk sommarort , tämligen avfolkad under lågsäsong och många butiker oh restauranger har stängt. Antalet soldagarna är ett plus och man räknar med ca 320 /år . Lika många beräknas det vara i Torrevieja på Costa Blanca och även i södra Spanien på Costa del Sol, Solkusten.

Här är  La Manga kraftigt inzoomad och landtungan syns tydligt.

En fiskande silkeshäger  poserade villigt. Och den fick napp senare…

Långt bort i fjärran, på andra sidan havet, skymtar Torrevieja

Vår resa fortsatte och vi tog oss efter ett tapas/lunchstopp tillbaka med tåget till Cartagena och var glada över vårt möte med Los Nietos.  Vad gäller Cartagena blev det dags att återuppta en  gammal bekantskap för det var nog ca 20 år sedan jag senast var där.

 

Spanien Utflykter

Vart var vi på väg? Denna gång med buss och tåg

16 februari, 2018

Vi har då och då gjort olika ”njutflykter” och utflykter under tiden vi varit i den spanska sommarstugan (En njutflykt är en utflykt som har det där ”lilla extra.  Mestadels har turerna gått norrut längs kusten och i n mot landet. Så nu var det dags att vidga vyerna söderut både en bit längs kusten och ett par mil sydost in i landet. Så vart var vi på väg?

Tåget som vi skulle åka med är på väg in till stationen.

Vart var vi på väg?

Än en gång anlitade vi ”de rosa bussarna”  -Viajes Rosa Tours. De erbjuder många olika turer/transporter och som resenär sköter man sig själv och går inte i samlad trupp. Något som vi uppskattar.  Man kan dessutom, tämligen fritt, (dock inom vissa ramar) bestämma över sin dag. Tid för avrresa och hemresa är dock alltid bestämd i förväg.  Så vart var vi nu på väg? Och med tåg.  Tågbiljetter är inköpt och vi ska ta oss från hamnstaden Cartagena och österut mot den lilla fiskebyn Los Nietos Pescaderia. (Betyder fiskarnas/fiskebutikens barnban)

Bussen, som inte alls är rosa, trots att färgen finns med i resebyråns namn, tog oss snabbt längs motorvägen från Torrevieja till Cartagena. En sträcka på ca 60 km. Och från Cartagena tog vi det lilla tåget till fiskebyn Los Nietos.

Vart är vi på väg? jo, från Cartagens till fiskebyn Los Nietos. Biljettspärren passeras och snart är vi på väg. 

 Tågresan tar ca 30 minuter och är 19 km lång.  Många stopp i  de små byar görs längs vägen och man kan kliva av och på tåget om man känner för det.  (Tågen går med ca 30 minuters mellanrum på den enspåriga rälsen)

 

Mängder av odlingar såg vi genom tågfönstret. Just här är det stora fält med kål.

Vissa områden såg inte alltför bördiga ut…

Kuperade omgivningar blandades med mer flacka.

Flera byar passerades.

Och så kom vi fram till havet och den nu vinterslumrande fiskebyn Los Nietos Pescaderia. Även nästa by, tågets ändhållplatsen heter Los Nietos. Men med tillägget Viejos.

Framme i Los Nietos Pescaderia. Mer kommer…

 

Spanien Torrevieja

Avkopplande och uppiggande – med blått som grundfärg

15 februari, 2018

Det sägs att blå nyanser ger människor en känsla av lugn, avkoppling, frid och stillhet. Och vidare anses det att människor tenderar att blir mer produktiva i rum som är målade i blått. Fokuseringen lär bli bättre. Detta i sin tur lär bero på just ett lugn som ofta infinner sig när man vistas i blå omgivningar. Hur som omges jag ofta, här i den spanska sommarstugan av blå omgivningar. Numer, som pensionär, behöver jag inte direkt vara produktiv. Men jag jobbbar lite, då och då, i den reserelaterade branschen, så  fördelarna jag kan få av den blå miljön tar jag med mig. Om detta stämmer eller ej har jag ingen aning om. Men jag vet att jag trivs här i det blå.  Har alltid gjort det och avkopplande är det.

Avkopplande blå omgivningar i Torrevieja. Avkopplande och blå omgivningar. Ofta är det blått som gäller i Torrevieja oavsett årstid.

Avkopplande

-finns det mycket som är. Något som man tycker är behagligt, vilsamt lugnt och avstressande. Jag kopplar gärna av med att läsa eller lyssna på en bok som jag tycker är bra eller en långpromenad längs havet/vattnet. Havet/vattnet med sin blå färg ger energi och jag kan länge stå eller sitta och titta på varje våg som slår upp mot land. Tiden stannar i dessa ögonblick och det är just här och just nu som gäller. Och mycket händer men ändå inte.

Att titta på och följa en silkeshäger som letar föda kan få mig att stanna upp en bra stund.

Avkopplande är det  att sitta på en bänk alldeles vid havet. Alldeles stilla.

Här är det två som sitter alldeles stilla. För även fiskarhustrun (statyn) sitter alldeles stilla och har gjort så länge. Ska mannen komma tillbaka eller inte. Långt ifrån en avkopplande väntan

Helt avkopplad var denna kvinna på stranden. Och med blå himmel, +20 i luften och blått hav är det fullt förståligt.

Visst är det trevligt och avkopplande att träffa vänner och här är det så enkelt. Inget behöver liksom bokas in och tiden finns och lusten också.  Och många spontana möten blir det. ”Pitstop” är alltid trevliga och vi har våra favoriter där tapasstället Ruta al Sur  är ett av dem. (Där en rejäl och jätttegod nylagad tapa kostarr ca 9 sek)

Ama, Bosse, Fia. Lasse och Anders –  valde samma pitstop. Trevligt och avkopplande och med många skratt. 

 Vädermässigt ser det idag väldigt lovande ut, inte ett moln på himlen och nu vid åttatiden visar termometern hela +15.  För vår del väntar ännu en avkopplande dag och en uppiggande heldagstur söderut längs kusten.

 

 

Spanien

Djävulens grotta – Cueva del Diablo i Alcalá del Júcar

14 februari, 2018

Idag är blir det ett besök i ”Djävulens grotta”, på spanska, Cueva del Diablo. Ett av alla de grotthus som finns i den lilla spanska byn Alcalá del Júcar.

Grotthusen här i byn klättrar uppför bersväggen och de finns i Spanien på många platser. Från början var de finurligt dolda gömställen, bostäder,uthuggna i kalkberggrunden och hade då inte dessa vita fasader utanför ingånarna.

I byn Alcalá del Júcar klättrar grotthusen uppför bergsväggen och här ligger också djävulens grotta.Den vackra byn Alcalá del Júcar klättrar uppför berget

Djävulens grotta – Cueva del Diablo

I byn finns många olika grotthus av olika storlekar som är uthuggna i kalkstensberget.  En hel del av dem är privatbostäder och andra har blivit hotell, andra har köpts upp och omvandlats till restauranger/barer/nattklubbar. Även olika kulturevenemang i byn äger rum i några av grotthusen.

Djävulens grotta, eller snarare  ”djävulens grottor” för det är många. Mer om dem finns här.

Här är det alltså fler grottor det är frågan om. Djävulsgrottan/grottorna är från början av 1900-talet men var då kanske inte mer än 70 m2 men har idag byggts ut rejält. Just detta grotthus köptes av en man, Juan José Martinez,  ”El Diabolo ” och namnet på grottorna kommer förstås efter honom.

”El Diablo” kom och stannade kvar

”El Diablo  en annan del av Spanien och hade börjat sin bana som tjurfäktare redan som 13 åring och tog så småningom namnet ”El Diablo” eftersom han lyckades döda så många tjurar. Han kom från knappa omständigheter och blandade tjurfäkteriet med stölder och småbrott. Kärleken förde honom så småningom till Alcalá del Júcar och han kunde köpa detta grotthus.  Huset hade då en yta på dryga 180 m2 och sedan har han byggt ut det så idag beräknas det vara 750 m2 och innehåller bar, nattklubb, restaurang och i alla utrymmen finns mängder av samlarobjekt. Människor från trakten har skänkt gamla bruksföremål, symaskiner, tavlor, stolar , bord- ja, här finns det mesta. Knappt en yta var ledig. Och dessa föremål ger också en bra bild av trakten i sig. Och förutom att satsa på turismen som här är stor, särskilt sommartid, så skriver ”El Diablo” poesi. Hitintils finns ca 2500 dikter skrivna.

Långa och trånga gångar leder genom grottorna.

Här i utrymmena bodde också nattetid familjerna djur. I utrymmena här finns bl.a. gamla seldon.

”El Diavolo” . Visst kan han till utseendet , med sina yviga mustasher, påminna ocm konstnären Salvador Dali.

Bara att slå sig ner mitt i samlingen av alla föremål. (Jag undrade vem som möjligen dammade allt…)

Lite gott att dricka smakade bra.

Stora utrymmen är det så B kände sig lite ensam… Här bakom ligger pckså nattklubbsdelen.

Här är det gamla radio och tvapparater på rad. Och än mer fanns i samlingarna. 

Detta var sista inlägget från Alcalá del Júcar och dags för oss att resa vidare.

Vad tyckte vi.

Ja, vad tyckte vi då? Hela byn gillade vi verkligen, omgivningarna likaså. Och det var både intressant och roligt att se grotthusen och hur de är byggda. Just nu är det lågsäsong och mycket kändes tämligen genuint. Men sommartid då d turisterna är många skulle det nog inte kännsa på samma sätt. Men å andra sidan byn lever mycket på turism och människor kan bo kvar och har arbetstillfällen. Precis här som på andra platser som har lite speciellt att erbjuda så kommer det besökare. Bra så!

 

Foto

Bär – veckans ord att tolka i ”Gems Weekly Photo Challenge”

13 februari, 2018

Bär är veckans ord att fritt tolka i Sannas fotoutmaning, Gems Weekly Photo Challenge. Här finns också veckans övriga bidrag och även de ord som finns att tolka under årets alla veckor. Utmaningen i sig är att med bild och text eller bara bild tolka ordet. Fritt fram alltså för egna funderingar. Och mina svävade iväg. Åt olika håll och med arkivbilder.

 

Här bär det av i luften mot Peking

Bär på olika sätt

-Kanske de som finns på en bärbuske och som i bästa fall kan ätas. Men bär behöver inte finnas på en buske.  Citrusfrukter, gurka , tomat och vattenmelon räknas också som bär och växer på annat sätt.

Förutom ”naturbär”  så kanske man ”bär på” en börda eller ett ansvar. Och visst kan det bära det emot ibland. Kanske bär det också av någonstans. Inget utesluter det andra och många tolkningar är möjliga.

Här bär det av.

Många resor har det blivit under årens lopp och hitintills finns 50 länder på besökslistan och flera av dem har fått återkommande besök. Minnen från resor finns det gott om och ibland blir det inte helt som man tänkt sig. Men det kan bli bra ändå.

Blåbär kan plockas och gärna ätas på plats.

Bär är gott att äta och särskilt blåbär. Barnbarnet Max var en ivrig bärplockare och bärätare redan som liten. (Här två år, idag åtta år.) Fotot taget av Liv Viberg, mamma – eller av Ann Sofie Wiberg,  farmor.

Citrusfrukter räknas också till bär av typen hesperidium. Men skillnaden mellan frukt, bär. ört och grönsak är inte helt enkel och bl.a.  här finns för de intresserade mer att läsa om detta.

Citroner räknas också till bärVåra spanska grannars citronträd och där vi fritt får  plocka. Vilket vi gör. Och av en del citroner har det blivit limoncello  (En söt citrondryck)

Att bära en börda och ett ansvar kan betyda mycket och inte bara fysiskt. Och man kan få en inre styrka av det. Bilden är gammal, från 1969, då jag gick på GIH- Gymnastik och Idrottshögskolan och den har varit med förr. Min pappa och jag gjorde en instruktionsfilm och ett häfte om självförsvar. Här var jag både stark och vältränad men det behövs inte, men underlättar och det är mycket tekniken och snabbheten som är avgörande.

 

Spanien Torrevieja

Karneval i Torrevieja och riktig feststämning

12 februari, 2018

Karneval firas  nu i Torrevieja precis som i andra delar av av Spanien och även i många andra länder i södra Europa. Här pågår i samband med  karnevalstiden också flera olika kulturevenemang. Teater, film, utställningar, konserter, operaföreställning på teatern och olika karnevalsbaler. Och visst var vi på plats. Som åskådare. Gårdagens karnevalståg hade många deltagare  i alla åldrar och där bl.a. skolor, dansskolor, arbetsplatser, föreningar var representerade. Gårdagens karnevalståg var också en tävling och med rejäla prissummor till de som av en jury ansågs vara bäst. Även nästa lördag, den 17/2 avgår ett stort karnevalståg, då sent på kvällen och det avslutar  festligheterna.

Karneval på gång i Torrevieja

 Förberedelser

-Är viktiga. Och vi förberedde oss inför eftermiddagens karneval i dubbel bemärkelse. I det vackra söndagsvädret kändes en ”utelunch” med havsutsikt given och även en strärkande promenad längs havet. Att sedan helt spontant träffa på vänner som också laddar inför karnevalen är bara trevligt. Så vi anslöt oss runt bordet och värmde tillsammans upp i solen. Värmen skulle vi komma att ha nytta av senare under eftermiddagen visade det sig. Karnevalsdeltagarna förberedde sig på andra sätt.

Njutbar lunchutsikt.

Samling vid ”pumpen”, snarare vid ett fyrkantigt bord. Tio stycken som förbereder sig inför karnevalståget. Och stämningen var hög redan här.

Storsamling på restaurang Lizzaran. Och vännerna Ama (i rutig jacka ) och Ami  (i kortärmat) har också dokumenterat eftermiddagens begivenheter.

Karnevalsdeltagare förberedde sig och försökte hålla värmen.

 

Karneval  och askonsdag

Karnevalen är en festival, en festperiod, som i katolska länder brukar inträffa 3-8 dagar före askonsdagen som inleder fastan. Askonsdagen är den katolska kyrkans/trons förberedelsetid inför påsken och är katolikernas största och viktigaste högtid. Och namnet askonsdag kommer av bruket  att i den katolska läran att beströ sig med aska under fastans första dag. Även i Sverige firade man karneval under den katolska tiden men efterreformationen på 1500-talet, då landet blev protestantiskt, försvann karnevalsfirandet. Karneval, själva ordet,  kommer från det latinska uttrycket ”carne vale” alltså ”farväl kött”. Och kött skulle man inte äta under fasteperioden. Man skulle denna tid, i 40 dagar , utom söndagar,fram till påskdagen leva återhållsamt på alla sätt och vis och inte heller ägna sig åt egoistiska tankar.

Karnevalståget skulle avgå klockan 16, men det var snarare en rekommendera samlingstid och inte förrän klockan var 17.3o började deltagarna röra sig framåt. Men vi väntade. Jättetrevligt att vara med även som åskådare . Menvem vet om vi är med som deltagare nästa år- Mycket träning behövs.

Hemma i Stockholm är det inte så gott om karnevalståg men jag brukar varje år se Prideparaden och där är det verkligen karnevalstämning även om det inte är fastetider-

De yngre deltagarna

 

Ungdomarna –

– och de något äldre

Skyltar Spanien

Utför i Alcalá del Júcar och med Skyltsöndag

11 februari, 2018

Söndag och det innebär ”Skyltsöndag” som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar. Veckans skyltar kommmer från den vackra byn Alcalá del Júcar, grottbyn, dit vi i veckan var på ”njutflykt”.  Mycket uppför var det och sedan utför. Men upp till vår lunchrestaurang åkte vi buss, vilket var tidsbesparande. Och  jag har svårt att framför mig se oss bussresenärer komma tågandes på led uppför berget och genom hårnålskurvorna.  Men visst hade det fungerat. (Jodå, det fanns vandringsleder uppför och utför berget också, men vår tid var inte direkt evig)

Välkommen till Alcalá del Júcar!

Inte att ta miste på var vi hamnat. Flera varubilar var märkta med byns namn.

Vandringen utför börjar

Området runt byn är minst sagt kuperat men det finns cykelleder och fina vandringslder. Cykelleden gick delvis i ”naturen”  och det kändes betryggande då vägarna både uppför berget och utför var väldigt smala och kurviga..

Cykelleden var lätt att hitta och dessa stolpar återkom med ojämna mellanrum.

Utsikten ner mot själva byn och angränsande områden visar de stora nivåskillnaderna. Många berg och dalar är det.

Upp till restaurangen i Alcalá del Júcar tog oss bussen och utför, ner mot byn, vandrade viSnart dags att bege sig ner mot byn. En sista titt…Byn skymtar långt där nere i dalen.

Själva byn klättrar upp mot kalkstensberget ochoch husen, grotthusen, är byggda i olika nivåer. Och  det är bara de yttre fasaderna som finns mot de smala gränderna. .

Uför har vi gått och längs smala gränder i byn Alcalá del JúcarMysiga gränder som på sina ställen är målade. Observera elledningarna och tv- antennen. 

Grottor finns det gott om och skyltar, målningar visar vägen.

Och möjligheter till ”pitstop” saknades heller inte . Fanns flera i olika grotthus.

Smala gränder är det.

Skyltar kan se ut på olika sätt och varföe inte en gående reklamskylt.

Gående reklamskylt.

När vi kommit hela vägen ner ser vi att det även är möjli att ta sig fram med bil.Viss precision krävs försås.

Kändes lite udda med en Volvo parkerad här i gränden. Men den fick ju plats. Och här har det festats 2017.

Tydligt skyltat här med turistkontoret, oficina de turismo.  Dock nu med begränsdade öppettider.

Fler söndagsskyltare finns här. Titta gärna in!

Spanien Utflykter

Grotthusen i den spanska byn Alcalá del Júcar

10 februari, 2018

Efter en trevlig, väldigt god och utsiktsrik lunchpaus, högst upp på bergskammen, i den lilla byn Alcalá de Júcar var det dags att vandra neråt i dalen. Och förutom den vakcra utsikten som följde med oss var det dags att ta en närmare titt på grotthusen som klättrar uppför bergsväggarna.

Grotthusen i den spanska byn Alcalá del Júcar klättrar uppför bersväggarna.Grotthusen i byn klättrar uppför väggarna.

Brant var det på sina ställen –

– och det fanns små räcken för ”säkerhets” skull.

Grotthusen

Finns på många olika platser i Spanien och en del av dem har sitt utsprung från 1400- talet. Det var då de katolska monarkerna återvände till Spanien och drev ut morerna. Många morer fann då sin tillflykt  i grottor innan de senare fördrevs från Spanien.

Under 1800-talet blev det så att den fattigare delen av befolkningen på egen hand byggde sina bostäder i grottor.  Kalksten är den bergart som oftast förekommer när det gäller grotthusen. Kalksten är en mjuk bergart och i takt med att familjen växte kunde de hugga sig in i berget och få till en större bostad. Allt utbyggnadsjobb gjordes för hand och med hjälp av hackor. Ett hårt jobb. Och eftersom även djuren under natten bodde inne i grottorna skulle de också ha plats.

I områden där grotthusen finns är det ofta heta somrar med temperaturer upp till +40 grader och vintrarna kan vara svala. Grotthusen har då den fördelen att de har en konstant temperatur på +18 grader året runt så de är svala på somrarna och förhållandevis torra och varma på vintrarna.

Här håller man på att bygga ut sitt grotthus

Dags för utökande av sin grottbostad.

Idag har man hjälp av maskiner som gräver.

På väg in i ett grotthus. Tilläggas bör att all ”bekvämlighet” numer finns i många av grotthusen.

Lågt i tak

Matplats med mysig stämningsbelysning. Jodå, det är mörkt här inne. Inget dagsljus kommer ju in.

Grotthus till salu.

Numer köps många grotthus upp av både privatpersoner och för att användas som restauranger, vandrarhem, hotell, spa-anläggningar, museum och mycket annat. Piset beror på vilken standard som finns och kan vara alltifrån 25 000 euro för ett grotthus som renoveringsobjekt och till gigantiska summor. Jag läste även att et går att få tag på ekologiska grotthus…

Och visst finns det en gammal borg också. Men det räckte bra att titta på den och zooma in den. Tror inte den är till salu…

Grotthusen klättrar uppför bergssluttningarna och de går djupt in i berget. Och husen här på bergssluttningen går alltså inåt i berget.

Kanske kommer det ytterligare inlägg härifrån…

 

Spanien Utflykter

Bergsbyn som klättrar på väggarna – Alcalá del Júcar

9 februari, 2018

Vi lämnade den fina staden Almansa och fortsatte drygt en timme norrut. Den lilla byn Alcalá del Júcar var målet, bergsbyn som klättrar högt upp längs kalkstensklipporna. Husen här är   ”grotthus”, inhuggna i berget och med bara fasaderna utåt. (Grotthusen får ett eget inlägg i morgon)

Bussen körde oss varsamt  upp och ner, längs de smala och slingrande vägarna precis som i en berg och dalbana. När vi var uppe på 1000 meter såg vi överraskande snö genom bussfönstren. (Vet att det kommit en del snö i inlandet och i Madrid har det varit riktigt trassligt med snön som kommit.)

Bergsbyn Alcala de Jucar ligger ca 12 mil väster om staden Valencia.Byn Alcalá del Júcar dyker upp bakom en vägkrök och klättrar uppför berget. Jodå, en borg finns även här.

En del snö fanns uppe på 1000 meters höjd. (Bild från bussen= suddig)

Smalt här för bussen att köra.

 

Alcalá del Júcar den klättrande bergsbyn

– har ca 1300 bofasta invånare och nästan alla bor i dessa ”grotthus” som syns som små prickar.(En rundtur i ett av dem bjuder jag på i morgon.)  Själva byn byn ligger på 600 meters höjd men innan vi började vandringen neråt stärkte vi oss  med lunch uppe på restaurang Mirador.  Ett perfekt val av restaurang och med en vidunderlig vy över byn och omgivningarna som fint tillbehör till lunchen.

Bergsbyn Alcalá del Júcar ligger halvvägs mellan städerna Valencia i öster och Madrid i inlandet och i regionen La Mancha. Och som sig bör så finns här i byn också en borg. Men vi tog oss an grotthusen och nöjde oss med att se borgen på avstånd. Ja, både kortare och längre. Även denna borg är gammal, från 1200-talet och byggdes av araberna/morerna. Spanien var ju förr uppdelat i många riken och här i trakten var det morerna som styrde under lång tid.

Smala vägar var det.  Här kan man tala om ”hårnålskurvor”

Dags för ”lunch with a wiew” på restaurang El Mirador – ”Utsikten”.

Bara att slita sig från vyn och gå in. Men vyn var minst lika vacker från lunchbordet.

Förrätt; blandade charkuterier och med vin från restaurangens egna vinodling.

Kycklinggryta till varmrätt. Riktigt gott! Men desserten hoppade jag över för annat fångade mitt intresse.

Detta var vad jag fångades av. Djur och natur!

En sorts bock. Vet någon namnet på den? Det fanns många, men de andra ville inte vara med på bild.

Och en struts! Lite felplacerad kanske – men den bodde här och såg ut att trivas.

Dags att börja vandringen neråt…

Fortsätttning kommer i morgon och då med besök i grotthusen.