Monthly Archives

februari 2018

Stockholm Trevligheter

Godbitar som värmer; bokrea, orientaliska räkor och choklad

28 februari, 2018

Snön fortsätter att falla över Stockholm och ser ut att trivas med det. Kylan och halkan kommer med på köpet, liksom snöras från taken. Bilar och bussar tar sig en svängom på gator, torg och de större vägarna och vinterkänslan är påtaglig. Lite sent med vinter nu – för imorgon börjar den första vårmånaden. Men den verkar försenad som så mycket annat just nu.  Vädret rår en aldrig över så det är bara att plocka fram de positiva tankarna. Med viss ansträngning kanske det går. Dagens godbitar får bli ett besök i Chokladfabriken här på Södermalm för inköp av ”Pralinvandringen”. Just idag är det inget vandringsväder men jag vill vara beredd när den dagen kommer. Och en tur runt Söder tar jag gärna och varför inte med praliner som ”morötter”. Bokrean ska få ett besök och sedan ska ingredienser till den goda och färgspraknade rätten orientaliska räkor inskaffas. (Recept längre ner i inlägget)

Hemma hos oss

Hammarbykanalen med snö och kyla är inte favoriter bland mina godbitarVy över Hammarbykanalen från balkongen igår kväll.  Och ett fint ljus blir det när solens klena strålar tränger igenom .

Bogserbåten ”Tug”  har inga svårigheter med isen på kanalen. Många båtar kör här så en ränna skapas lätt.

Ett tjockt lager snö har lagt sig på balkongen. (Går inte att bygga in den eftersom vi bor högst upp)

Godbitar

-finns även i kyla, snö och halka. Men i mitt tycke är de inte direkt så lätta att vare sig hitta eller ta till sig. Mina dagliga långpromenader har bytts mot kortare varianter där ca 45 minuter är den tid jag kan vara ute när det nu är mellan – 6 grader och  -10. Med blåst blir det ännu kyligare. Mitt solskadade och behandlade ansikte blir snabbt rött och värkande och värken sitter i långt efter att jag kommit in.

Hittade en varm och mjuk halsduk som kan lindas runt ansikte och huvud och hoppas den kan lindra.

Pefekta vantar. Har fått dessa i present av en elevs mamma när vi bodde i Peking. En liten lucka gör att vantarna inte behöver tas av för att använda fingrarna. Smart och praktiskt. Verkliga godbitar!

Att dessa kyliga dagar äta mat som gör mig både glad och varm uppskattas. Och tanken på varmare trakter infinner sig raskt . Flera bloggläsare har bett om receptet på  ”orientaliska räkor” – en rätt vi blev bjudna på när vi besökte vänner i Torrevieja/Punta Prima.  Håll till godo med vännen Katrins recept.

Orientaliska räkor

Ingredienser för 4-5 personer. Ett kg färska eller frysta räkor, en röd och en röd paprika, en liten purjolök, en pressad vitlöksklyfta, ca 10 champinjoner, 2 tsk currypulver, 2 tska paprikapulver,  2 dl vitt vin (kan ersättas med vatten) 3dl visp/mellan eller matlagningsgrädde, fyra tomater som kärnas ur och skärs i mindre bitar,  en . fiskbuljongtärnng,  (kan bytas mot lite hummerfond) 1/2 tsk dragon, 1/2 tsk timjan, salt och peppar efter smak. Smör till stekning.

Tillagning Skala räkorna. Skölj, ansa och finstrimla paprikor och purjo och skiva champinjonerna . Fräs grönsakerna och svampen i smö, pressa i vitlöken, strö över curry och paprikapulver och späd med vin (vatten) och grädde. Blanda i tomaterna. Smaksätt med kryddor och fiskbuljongtärningen (hummerfonden) och låt koka ihop några minuter. Såsen ska bli ”simmig” (ej vattning) och ev behöver mer vätska tillsättas. Blanda till sist ner räkorna en kort stund, knappt en minut. Är de i för länge blir de sega. Rätten kan förberedas fram till att räkorna läggs i. Servera gärna med ris och/eller vitlöksbröd.  Pasta/spagetti/tagliatelle fungerar också bra.

Vitlöksbröd  till 10 brödskivor  ca 25 smör, en pressad vitlöksklyfta, 2 dl riven ost. Skär brödet i trianglar, smält smöret och blanda i vitlöken. Pensla brödet med vitlökssmöret och rosta lätt i ugnen, 220 grader, så de får lite färg. Ta ut bröden och strö på den rivna osten. Gratinera ytterligare ett par minuter tills osten smält och fått lite ”färg”.

Hoppas det ska smaka bra!

Min vän Katrins variant av orientaliska räkor. Så gott och vackert!

 

Foto Resor utomlands

Vit – veckas ord att tolka i Gems Weekly Photo Challenge

27 februari, 2018

Vit är veckans ord att fritt tolka i Sannas fotoutmaning, Gems Weekly Photo Challenge. Här finns också veckans övriga bidrag, så titta gärna in.

Utmaningen i sig är att med bild och/eller text – tolka ordet. Fritt fram alltså för egna funderingar. Och alla är välkomna att vara med och tolka orden på sitt sätt. För mig blir det  nu två vitt skilda tolkningar av vit. En mer påtaglig variant och en i form av en vit lögn.

Söndagens soliga väder i mina vita kvarter. Och vitt är det. Kallt dessutom. Minus 10 och det är kallt för att vara här i Stockholm.

Vit är färgen på den frusna Hammarbyknalen.

Även norra Hammarbykajen är vit.

Den vita färgen lyser vackert.

I morse såg det ut så här. Vitt ”all over” och -12 grader

Och färgen är vit...

Bild tagen från vardagsrummet mot Hammarbykanalen (en del av Östersjön) och Hammarbyslussen som leder in i Mälaren.  Jämför med första bilden…

Från snö och kyla här hemma till varmare trakter i Thailand. I ett flyktingläger

Lotusblomman är  tillsammans med orkidén Thailands nationalblomma och via blommorna tar mig i tankarna dit. Inom inom buddhismen symboliserar lotusblomman bl.a renhet, lycka och trofasthet. Och viss lycka och trofasthet fick jag med i min vita lögn.

Året är 1980 och jag befinner mig  under några fuktiga och heta sommar månader långt ute på den thailändska landsbygden, nära gränsen till Kambodja.  Döttrarnas pappa och jag arbetade i ett flyktingläger, ett enormt läger där flera tusen bodde.  Hit till lägret Saekeo kom de män, kvinnnor och barn som haft tur och med livet i behåll klarat sig över minfälten och gränsen  Människor som flytt undan Kambodjas förre diktator Pol Pot (har skrivit om detta och via länken här finns mer att läsa om mitt jobb i flyktinglägret) )och från vietnameserna som 1979 intog Kambodja och skulle ”befria” landet.

Många turer var det innan vi var på plats och jag som medföljande blev lokalt anställd av UNHCR, FNs Flyktingkommissariat. Min uppgift blev att så småningom, med hjälp av en tolk som talade franska och khmer, intervjua de barn och ungdomar som skilts åt från sina anhöriga. Målet var att skapa underlag så att Rädda Barnen, Röda Korset och UNICEF skulle kunna efterlysa föräldrar och hitta dem. Ett svårt jobb eftersom många brutalt avrättats i Kambodja och andra flytt och hamnat i andra läger i Thailand och även tagit sig till andra länder runt om i världen.

En vit thailändsk lotusblommaVacker lotusblomma som  förekommer den i olika färger. De n är både frukt och blomma  och stänger sig nattetid och doftar då inget. Under den ljusa tiden påminner doften om hyacintdofr i ”lightform”.

En vit lögn

Min tolk och hans fru som bodde i en hydda i lägret hade just fått en baby och en fest var tänkt. Men matransonerna var små, mycket begränsade, så att ha en fest kändes avlägset. (Till saken hörde att vi som jobbade i lägret inte fick ta in eller ut varor, vilket min tolk också visste)  Men jag fick en förfrågan om jag inte på något sätt kunde skaffa ett par höns. Jag var väldigt tveksam men så plötsligt fick jag ett uppdrag i en grannby som gjorde att jag fick tillgång  till en skranglig bil med flak och skulle hämta en del medicinska varor till det svenska fältsjukhuset.  Och varorna skulle hämtas i grannbyn, någon mil bort genom djungeln. Här fanns passande nog en butik. Fram kom jag och några direkta vägar var det inte tal om, snarare hjulspår i leran. Varorna hämtades och jag tittade in i butiken. Och tänk, lyckan när jag såg en frysdisk med höns i var total. Tre stycken inhandlades och jag körde tillbaka till lägret Lyckades passera nålsögat. Vakterna tittade bara flyktigt i bilen och hönsen hade jag under ett säte och in i lägret kom jag. Med höns.

Mina västerländska tankar

Tyvärr uteblev en del av min tolks glädje och han hade fullt upp att dölja en del av sin besvikelse. Jag handlade utifrån mina västerländska tankar och köpte djupfrysta höns. Tolken hade nog aldrig mött en djupfryst vara utan hade tänkt sig levande höns. Och givetvis! Hur skulle dessa djupfrysta höns kunna bevaras utan el och kyl. Och snart förstod jag tanken. Han hadet tänkt sig levande höns. Men dessa frysta hönor tinade, lagades till och mättade många. Som tack för mitt försök fick jag en vit orkidé gjord i tyg.  Nu borttappad i olika flytter, men ersatt av en levande.

Orkidéer har jag flera av hemma och i olika färger. Och en vit orkidé finns alltid.  

Repris

Fick det bli på inköpsturen. Jag åtog mig några dagar senare en ny varutransport och i samband med den  lyckades jag få tag på tre levande hönor som jag kunde köpa. Med hönornas ben ihopsurrade placerades de  i en låda  och ställdes in i bilen med ett skynke över. Nu gällde det om nålsögat, vakterna , skulle ta en mer flyktig besiktning av bilen eller ej. Jag hoppades. Och vid frågan om jag had emat med mig så svarade jag ”nej”.  Jag ansåg inte att hönorna riktigt var mat. De kunde ju bli.  Så det blev en vit lögn. Men jag ångrar den inte. (En höna blev till mat och två sparades för kommande behov. )

Under tiden här i flyktinglägret bestämde jag mig för att titta närmare på Kambodja så det blev en resa dit 2011 ”Dödens fält” har jag skrivit om här och mer finns i ett annat blogginlägg, Siem Riep och Kambodja.

 

Allmänt

Ekologiskt tänkande och plastförpackningar

26 februari, 2018

Dagens fundering

Tankar om ekologiskt odlade och framställda produkter har jag haft länge. Och jag har ibland funderat på om hur jag som konsument ska kunna veta att produketen just är ekologisk. Om jag inte själv odlar dem alltså. För egen del har vi bara potatis i mycket liten omfattning som odlas i några hinkar och där vet jag att de är ekologiska. De får liksom ingen annan näring än just det regnvatten som faller. Men sedan vet jag förstås  inte vad regnvattnet innehåller. Ibland har vi även i krukor odlat tomater, någon aubergine och chillifrukter här hemma i Stockholm på balkongen eller på den spanska sommarstugans terrass.  Ibland har även dill, persilja, gräslök, basilika och timjan har  fått sina krukor.

Funderingarna om de ekologiska produkterna aktualiserades vid senaste besöket i min lokala matbutik i Stockholm   och med start hos tomaterna.

Ingredienser till  en orientalisk räkgryta skulle inhandlas. (Räkor frästa i curry och paprikapulver ger gul färg)

Ekologiskt tänk och platsförpackningar

-går inte riktigt ihop för mig. Först ska, nu vintertid, tomaterna flygas från t.ex.  Spanien till Sverige (inte så miljövänligt) och sedan föpackas de i plasttråg och har även ett överdrag av plast. Och sällan är det biobaserad plast det är frågan om. På dessa tomatförpackningar, som på  annat som odlas ekologiskt inom EU, finns Eu- symbolen med lövet på förpackningen. Men vem kontrollerar att tomaterna är ekologiska. Och hur? Inte enkelt att klura ut. Har försökt, men mycket av infon kunde vara tydligare.

Jag funderade mer på detta med de plastförpackningar som i hög grad finns på de ekologiska varorna och hittade ett radioprogram som i varje fall delvis förklarade detta. Intressant! Och direktiv för att biobaserad plast ska användas fanns inte när programmet gjordes. Kanske är det ändrat idag.

Ekologiska och kravmärkta tomater i dubbla plastförpackninga.

Ekologiskt odlade tomater men som packats i lager med plast. Hur ekologiskt är det?Kravmärkta och ekologiska tomater i dubbla plastförpackningar. Men vad innbär kravmärkt och är kravmärkt nyttigare?  (I länken en artikel från Aftonbladet)

Ekologiskt odlad och kravmärkt chilipepparmix. Känns lite motsägelsefullt. Kunde den inte säljas utan plast.

Bananer, ekologiska, i plastpåsar. Dessutom har de rest långt med flyg. Inte så miljövänligt direkt. 

Ekologisk och kravmärkt potatis fanns i olika varianter och i plastpåsar.

I radioprogrammet- kom en del svar på frågorna om plasten som ofta finns dubbelt upp hos de ekologiska varorna. Men för mig blir det motsägelsefullt. Sen tillkommer ju ofta långa flyg eller lastbilstransporter eftersom  det svenska klimatet inte medger några direkta odlingar undersenare hösten, vintern och tidiga våren.

För min del

varierar det en hel del och beroende på var i världen jag befinner mig. På marknaden i Torrevieja köper jag då och då fräscha frukter och grönsaker och de är alltid närodlade. Ibland handlar jag i de lokala butikerna/inomhusmarknaden  eller större livsmedelsbutiker. Alltid frächa varor som sällan rest långa vägar. Här hemma i Stockholm botaniserar jag gärna då och då bland Hötorgets utbud och här har både Hemköp och ICA ett bra utbud. För frukt och grönt äter vi hela året. (Däremot väldigt lite rött kött.)-

Men när det finns svenska varor att tillgå så köper jag dem gärna. För visst kan det vara något speciellt med t.ex svenska jordgubbar, bär i största allmänhet liksom frukter (Men i ett blindtest är jag inte säker på att jag skulle känna skillnad mellan de svenska och de importerade varorna. Kanske vad gäller jordgubbar. Men bara kanske…

Hur tänker ni?

Intressant att höra om det är fler som funderat på de ekologiska varorna i sina plastförpackningar och deras långa resor.

 

Skyltar Stockholm

Absolut närskyltat i veckans ”Skyltsöndag”

25 februari, 2018

Redan söndag – bara att konstatera. Och söndag innebär också en trevlig och rolig ”Skyltsöndag” som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar. Här är det skyltar av olika slag som som innehar huvudrollerna och mina skyltar idag är  hämtade från mitt närområde  på Södermalm i Stockholm. Absolut närskyltat.

Absolut närskyltat är det. Jag står på balkongen och hittar skyltar vart jag än ser.

Absolut närskyltat

-är det denna vecka. Skyltarna är fångade antingen från balkongen eller från något av fönstren i lägenheten och kontakten med vattnet finns hela tiden. (Men idag har isen lagt sig och det är bara öppet vatten i Hammarbyslussen)

Söderut ligger Globen och i fredags kväll spelade Sverige och Turkiet basket  här och färgerna skulle vara blå/gult. Men det gula syntes inte direkt så tydligt…Sverige vann i alla fall matchen.

Tvärs över Hammarbykanalen ligger ”Sjöstan” eller  ”Södra Hammarbyhamnen” som området heter.  Bostäder, skolor, bryggerier, hotell, restauranger, kontor och en  hel del industrier finns. Och här byggs nu än fler bostäder, mest bostadsrätter.

Här syns ”Jura” ett företag som säljer och tillverka mer exklusiva kaffemaskiner Och längre bak i bild finns ett hotell.

Sjöstan fortsätter österut och den gamla glödlampsfabriken Lumas skylt syns över nejden. Den gamla fabriken har  byggts om och sedan 2010  finns  här  46  bostadsrättslägenheter och 8 radhus- Själva Lumafabriken har anor från 1930-talet då den första glödöampan tillverkades här.  Lumalampan, glödlampan, tillverkades  I Lumafabriken  av KF- Kooperativa Förbundets lampfabrik och startade som en protest mot de dåvarande glödlampstillverkarnas kartell.  Antalet anställda på Lumafabriken var 1947 omkring 1350 personer och varje dag tillverkades 50 000 olika glödlampor. Fabriken flyttades på 1970-talet till Karlskrona och KF sålde företaget

Lumaskylten syns tydligt över till Södermalmssidan.

På  kajen och i kanalen

Mycket är det som händer här på kajen och extra roligt är det att se alla fartyg och fritidsbåtar (vår, sommar och höst) som passerar genom Hammarbyslussen. För de stora fartygen så är Hammarbyslussen (för att komma in i Mälaren) den väg som gäller om de inte vill ta sig genom skärgården till Södertälje och sen vidare därifrån.

Ett jättestort ryskt fartyg passerar och visst gick det bra att slussa in i Mälaren –

-men visst precisionsarbete var det.

Vi bor visserligen inte på en båt, men vattenkontakten är påtaglig. Och visst är läget absolut sjönära.

Denna bild på husbåten Gratia,som ligger alldeles nedanför oss, togs i fredags och då var vattnet i Hammarbykanalen fortfarande isfritt. Längs kajen ligger det en del husbåtar  och platserna är kommunala med vatten och avlopp till båtarna. (Dock måste alla båtar som ligger här vara i det skick att de kan flyttas för egen maskin eftersom de av säkerhetsskäl ska besiktigas då och då)

Dagens foto, is på kanalen.

Hittade en rolig skylt/annons i Södertidningen. Och givetvis vill jag prova på denna ”pralinvandring” runt Södermalm. Och eftersom Södermalm är en ö så blir det en promenad längs vattnet och kajerna.

 

Fler söndagsskyltare finns här. Titta gärna in!

 

Allmänt

Uppe i det blå och med god sikt ner

24 februari, 2018

Hemma i Stockholm igen. Det blev en vacker resa ”uppe i det blå” och det kändes som om jag själv satt och svävade på ett moln. Ett moln som tämligen ljudlöst och snabbt förde mig de 330 milen från Alicante till Stockholm. Den fem veckor långa vistelsen i den spanska sommarstugan byts nu ut mot mot ett par veckor hemma innan det är dags för en längre resa och då till Peking.  För mig/oss blir det tillbaka till Peking. Tillbaka till en stad där en del av mitt hjärta fortfarande finns kvar.

Uppe i det blå. På väg från Alicante till StockholmUppe i det blå. På väg från Alicante till Stockholm, en sträcka på 330 mil som med flyg tar ca fyra timmar. 

Uppe i det blå

Denna eftermiddag kändes det verkligen som att sväva på ett moln uppe i det blå-  Spännande att se vad som fanns under oss. Just här passerar vi Ölands södra udde men tyvärr missade jag en närbild på fyren Långe Jan.

Södra Öland

Lite mer av Öland.

En del av öarna i Stockholms  södra skärgård passeras innan vi kommer in över fastlandet.

Ett ”flygfoto” över delar av sydöstra skärgården. Kanske är det Nynäshamn under oss.

Här är vi nästan hemma på Södermalm. Jag kan t.o.m. se huset där vi bor men hinner inte fånga det på bild förrän vi passerat.  Längst ner i bild syns Globen och Tele2 Arena.

Globen är klädd i blått och det betyder att något evenemang pågår.

Globen i torsdags kväll. Vackert belyst i blått.  Bilden tagen söderut från vår balkong och är inzoomad. (Sträckan till Globen från oss är ca 900 meter fågelvägen.)

Vänder jag huvudet västerut så är det Hammarbykanalen, Hammarbyslussen, Skansbron (längst ner) och Skanstullsbron som önskar mig välkommen hem. Även restaurang Thaiboat med sin höga belysta mast och ”glashuset” som tillhör arkitektkontoret White hjälper till att lysa upp.

Hemma på Söder och här fins det mycket som lyser upp.Njutbar utsikt är det och även om jag här inte svävar på ett moln så går det bra ändå. Överblicken finns.

 

Spanien Utflykter

Likör 43 – ”Licor 43” en spansk kändis

23 februari, 2018

 ”Licor 43” , en välkänd spansk likör, som jag känt till i många år men inte vetat så mycket om.  Ett par flaskor har jag hemma, men de har blivit stående. Nu när vi ändå var i Cartagena och i närheten av likörfabriken, passade vi på att göra ett besök och fick en personlig rundvandring.  (Fabriken är öppen för allmänheten men det är klokt att avtala ett möte innan.) Jag visste att likören hade gamla anor. I princip lika gammal som staden Cartagena, alltså från 200-  talet f. Kr. Och nu skulle jag få veta mer.

Här utanför den spanska staden Cartagena har likör 43, "Licor 43", sin fabrik sin fabrikI vackra omgivningar utanför staden Cartagena, i sydöstra Spanien, ligger den färgglada likörfabriken ”43” .

Jag tänkte genast på bloggvännen BP när jag såg de läckra färgerna som fabriken är målad i.

Det berättas

-Att när romarna i början av 200-talet f. Kr intog staden Cartagena träffade de på en söt, citrusdoftande likör som var omtyckt av de boende i staden. Likören berättades ha övernaturliga egenskaper, men man visst inte exakt hur de påverkade de som smakade. Romarna tyckte mycket om denna likör men dess märkliga egenskaper gjorde dem oroliga och drycken förbjöds. Och just att den förbjöds gjorde den än mer lockande. Likören spreds i hemlighet snabbt i hela det stora romerska riket och under namnet ”Mira bilis” – på latin ”bra för gallan”- Receptet på likören gick i arv och var hemligt men i början av 1920-talet köpte den spanska familjen Zamora receptet och började på nytt tillverka denna urgamla likör.

Entrén till avsmakningsavdelningen med bar, butiken och museet.

Likör 43 – Licor 43

-Fick sitt namn, Licor Cuarenta y Tres (43)  när familjen Zamora med tre bröder, en syster och systerns man köpte receptet. Huvudmannen i företaget var den äldste brodern Diego Zamora och sedan 1945 är företaget baserat i Cartagena. Företaget heter också Diego Zamora Group.

Just namnet på likören kommer av att den innehåller 43 olika ingredienser, alla är hämtade från området runt Cartagena. Olika örter, citrusfrukter och fruktjuiceringår och den den till smaken söta likören är smaksatt med vanilj.

Idag finns likören som standardingrediens i många barer runt om i världen och den exporteras till ett 80-tal länder. Sverige är ett av de få länder där vin och sprit inte säljs i matbutiker så det var inte helt lätt att få in Likör 43 på den svenska marknaden so styrs av systembolaget. Men i samband med att dels den svenska turistströmmen till Spanien ökade och dels ett möte skedde med representanter från Zamorafamiljen och Systembolagets lednin säljs sedan 2004 likören även på svenska systembolag.

Lampor vid bardisken i form av tomma likörflaskor.

Vi fick vänta en stund på vår guide och serverades då ”spanskt kaffe”. Gott och påminde om Irish coffee men med Likör 43 i stället för whiskey. Cirka 5-7cl Likör 43 hälls i ett glas, lite finrivet citronskal över, starkt kaffe och löst vispad grädde och gärna lite flagad mörk choklad på toppen.

Likör 43 kan användas till både varma och kalla drinkar. Här "Spanish coffee".”Spanish coffee”

Trevlig bar som erbjöd fin utsikt över det kuperade närområdet.

Rundtur i fabriken

Visningen av fabriken och det tillhörande museet var intressant. Och vi visste ju från början att detta är en ”reklamtur” men inte mindre intressant för det. Fotografering inne i fabriken var inte tillåten och jag chansade inte. I fabriken arbetar mellan 40 och 60 personer beroende på säsong. Här såg vi processen från det att vätskan hamnade i de stora rostfria behållarna, vidare tappades i flaskor, försågs med etiketter, granskades, och sedan hamnade i kartonger med åtta flaskor i varje. Bullrigt var det och alla anställda hade fått hörselkåpor, men enligt spansk lag kan ingen tvingas att använda dem. (Vi såg kanske ett tiotal  personer som använde hörselkåporna….)  Många satt här vid olika löpande band och pratade under arbetets gång med varandra, trots allt buller. Och för att det ska bli variation på arbetsuppgifterna byts platser och arbetsuppgifter var tjugonde minut.

Likörflaskorna har bytt utseende under åren. Här flaskor från 1924 – 2015

Rundturen och besöket i museet är avslutat och lite fler ”provningar” väntar. Bäst att tillägga att det fanns alkoholfria alternativ. En till får vara med här och det är Ginger 43.  Massor av is läggs i ett glas, helst av ”rundare modell”. Därefter hälls, ca 6 cl Likör 43 i glaset och toppas med gingerale som sakta får rinna ner i glaset längs en sked för att det skall bli till en guldfärgad drink som skitar sig som ”guld”. Som slutkläm pressas ett par klyftor lime ner i glaset.

Nästan färdig drink, Ginger 43.

Dags för oss att efter dryga två timmar lämna dessa läckra, färgglada och moderna byggnader och bege oss vidare. Trevligt har vi haft och nya kunskaper och upplevelser har vi med oss.

Fabriksbyggnader som mer påminner om en piggare nattklubb än en likörfabrik.

 

 

Spanien Torrevieja

Omväxlande dagar i den spanska sommarstugan

22 februari, 2018

Dagarna här i Torrevieja blir ofta omväxlande och roliga där många spontana händelser och möten som sker. Utflykter, längre och kortare, varvas med långpromenader längs havet och trevliga ”pitstop” med tapas, spanska smårätter. ”Uteluncher”, restaurangluncher utomhus, gärna med havsutsikt, bidrar till välmåendet. Särskilt nu när det är fortfarande är vinter hemma i Sverige.

Omväxlande promenader längs havet i Torrevieja blir det många av.

Omväxlande dagar

– Tycker jag om och mig passar det bra att växla mellan Stockholmsboendet på Södermalm och den spanska sommarstugan i Torrevieja. Oftast blir det fyra till fem veckor i Stockholm och lika lång tid i Torrevieja. Just ljuset och möjligheten att vistas så mycket utomhus har jag mer och mer kommit att uppskatta här. Några ”måsten” har jag nästan inte längre, oavsett var jag är och det har jag kommit att uppskatta väldigt mycket.

För min egen del, för att jag vill och trycker det är roligt försöker jag satsa en timme om dagen på spanska och här på plats känns det än mer motiverande. Jag har ju andra möjligheter häär än hemma att båda höra, läsa lite och försöka använda det jag lärt mig. Är så tacksam för mina spanska grannar och andra som hjälper mig på traven. Böcker att läsa och lyssna på finns till hands och de dagliga långpromenaderna, som även här,  blir mellan 6 och 10 km ger både energi och variation. (Väljer olika promenader…)

Middagar  med vänner blir det både spontant och mer planerat. Här tillsammans med PO, Birgitta, Lasse och Fia.

Även om dagarna kan tyckas lika så blir de inte det. Jag (vi) bestämmer ju dagarnas innehåll.  Även att handla är roligt här.  Sällan trängsel och ingen som har bråttom. Och jag botaniserar gärna bland alla fräscha frukter, grönsker, ostar och skaldjur.

Och under promenaderna finns det alltid något att se. Jag satt igår en bra stund och såg denna trut (tror det är en gråtrut…)  inta sin lunch.

Såg ut att bli fisk till lunch här.

Oftast är det ju blå himmel, men visst kan moln förekomma. Ibland flera stycken.

Några  moln visar sig.

Och med blå himmel över oss är det fint att också sitta hemma på terrassen och äta lunch med vänner.

”Finns det hjärterum så finns det stjärterum.” Patrik, Krister, Ami, Anna Carin och Bosse.

Det glittrande havet är något jag ännu heller inte blivit mättad av att se.

 

 

Spanien Utflykter

Nya Karthago – ”Cartago Nova”- Cartagena

21 februari, 2018

Kärt barn eller stad  kan ha flera namn. Besöket i  den spanska staden Cartagena, Cartago Nova eller som det blir på svenska, nya Karthago, påminde oss om detta. Själva namnet Kartago kommer från feniciskans ord Kart Hadasht. Och feniciska var det talade och skrivna språket i Fenicien, nuvarande sydöstra medelhavsområdet. (Dagens Libanon  och delar av  Israel och Syriens kust. ) Fenicierna var ett sjö och handelsresande folk som bl.a. koloniserade delar av Nordafrika, Iberiska halvön och Sicilien.  Just Carthago (latin) kom så småningom att  bli huvudstaden i det feniciska riket och är idag en arkeologisk plats utanför staden Tunis i Tunisien.

Från nya Karthago till Cartagena

Cartagena är en stad i sydöstra Spanien med idag dryga 200 000 invånare. Det är en hamn och fiskestad och läget vid havet har gjort att här också finns en stor marinbas.

Att staden är gammal märks påtagligt och på olika sätt. Redan år 228 f.K. skapades de första bosättningarna här.  Och att gå runt i Cartagena är som att stundtals befinna sig mitt i ett levade museum och med inslag av både tiden före Kristus och fram till mer modern tid.

Staden är kuperad, byggd på fem kullar och uppe på  flera av dem finns rester av mer eller mindre bevarade försvarsanläggningar. Och god sikt är det härifrån både utöver havet och mot angränsande berg. Runt stora delar av Cartagenas gamla stad finns en vall och som skulle skydda staden mot angripare.

Runt strora delar av Nya Kartagos- Cartagenas gamla innerstad löper en vall för att skydda staden mot angripare. Befästningen uppe på höjden och vallen som omsluter stora delar av den gamla delen av Cartagena.

Uppe på en höjd ligger också den gamla enorma  amfiteatern som i sina glansdagar kunde ha 10 000 åskådare. Vid vårt besök var den under renovering, fullt förståligt med tanke på dess ålder. Amfiteatren byggdes runt Jesu födelse Så vi kom inte så nära…

Vilket byggnadsverk! Och hela skapelsen är byggd i sten som är uppsläpade hit till toppen av kullen.

Det nya möter det gamla. Idag kan man ta hiss upp till amfiteatern.

Mer av Cartagena

Vi stannade till vid turistbyrån, inrymd i ett hus från 1800 talet. Bra att utrusta sig med för att en karta och mer info om stan. Jo, jag gillar papperskartor där jag får en bra överblick över en stad eller plats…

Gågatan, (en av dem)  Calle Mayor, ”huvudgatan” , börjar vid turistbyraån, inrymd i kupolhuset och sträcker sig en bit norrut.

Cartagenas stadshus, byggd i form av en triangel. Här är man välkommen in på en titt för 1 euro. Vi hoppade över denna gång.

Gågatan Calle Mayor och dess läckra art déco byggnader från 1800 och början av 1900-talet lockade mer. Likaså ett trevligt pitstop med tapas.

Vacker gatubeläggning på Calle Mayor.

I Nya Karthago - Cartagena finns många vackra art déco hus. Och vackra hus med fina detaljer och utsmyckningar. Några byggnader längs gatan är från 1700-talet

En hamnstad är det. Och här på redden ligger ofta de stora kryssningsbåtarna och handelsfartygen längre ut.  

 

Dagens besök är över och jag satte mig en stund på bänken bredvid den här mannen för att knyta ihop säcken. Nja, kanske mer samla ihop intrycken. Och en ny tur till Cartagena – ”nya Karthago” blir det senare i vår. Då kombinerat med en båttur längs kusten och kanske också en segwaytur.

Mer om Cartagena har jag skrivit om här.

 

Foto Resor utomlands

Favorit – veckans ord att tolka i Gems Weekly Photo Challenge

20 februari, 2018

Favorit är veckans ord att tolka fritt i Sannas fotoutmaning, Gems Weekly Photo Challenge. Här finns också veckans övriga bidrag och även de ord som finns att tolka under årets alla veckor.

Utmaningen i sig är att med bild och text eller  bild – tolka ordet. Fritt fram alltså för egna funderingar. Och alla är välkomna att vara med och tolka orden på sitt sätt.

Byn och stranden Chackpong i Thailand på fastlandet, söder om Bangkok, är en favorit. Ett verkligt favoritresmål är Chackpong, en by/strand, på det thailändska fastlandet där vi varit många gånger. 

Att ha en favorit är svårt

-men om  jag tar en av dem i taget blir det mer hanterbart. En favorit kan vara en förväntat första placering eller en ögonsten. Och  platser kan ju delas.

Och apropå platser…Att resa, långt eller kort, gör jag väldigt gärna. Så resandet, med nya möten, upplevelser, erfarenheter och kulturer hamnar helt klart på favoritlistan och går in på delad första plats.

”Up and away”

 

Att se vackra solnedgångar kan jag nog inte se mig mätt på. Vet inte hur många jag upplevt under årens lopp. Men många är det. Även vackra soluppgångar ser jag gärna. Om jag då är vaken….

Thailändsk solnedgång på Chackapongstranden.

En annan favoritupplevelse eller snarare upplevelser som  jag bär med mig är våra år i Peking . Minnesvärda på så många sätt. Och om några veckor blir det en efterlängtad resa dit. Och visst blir det ännu ett besök på underverket, den kinesiska muren, och även en vandring på den. På bilden syns också  hur brant det kan vara på sina ställen.

Kinesiska muren är en annan favorit. En stor sådan. Bosse, maken, är också en favorit. Här är vi på en ”icke turistisk” del av den kinesiska muren, en bra bit utanför Peking.

I min favoritblandning, och den delade förstaplatsen,  ingår också döttrar, barnbarn, labradoren Curre och de fina vänner jag har. Ja, förstaplatsen kan i detta fall utökas en hel del.

Döttrar, barnbarnen och Curre . 

 En annan favorit finns bl.a. här .

 

Spanien Torrevieja

Tur med variation

19 februari, 2018

Regnet hängde i luften och den blå himlen var för dagen utbytt mot en mer grå variant. Men inte gjorde det oss så mycket. En tur kombinerad med lunch och promenad hos vännerna Katrin och Lennart i grannorten Punta Prima, några kilometer söder om Torrevieja,  stod på söndagens program. En promenad dit, längs med havet, hade vi tänkt oss men med de olika nyanserna av grått och regnvarning blev det i stället en busstur. Gick bra det också. Och här i stan är en tur med buss ofta kombinerad med en sightseeing.

Dagens mål var Punta Prima, ett område några kilometer söder om Torrevieja.

Tur

-Ett av de ord som har flera olika betydelser. Man kan ta sig en tur, resa, utflykt. Kanske vänta på sin tur och man kan ”ha tur” – kanske en lyckoträff eller slump. (Sen kan man ju förstås också ha otur.) Och igår blev det för oss en kombo av detta.

Från de år vi bodde i Peking  var det mycket vi tog med oss hem i bagaget. Både synligt och mer osynligt och där resor, vänner, (olika nationaliteter) kultur, språk, (i alla fall lite) minnen och upplevelser av skilda slag  ständigt är närvarande. Och all glädje! Roligt är också att flera av oss som möttes i Peking fortfarande träffas och det trots att vi är spridda både inom och utanför  Sveriges gränser.

En tur till fots längs stränderna i Punta Prima. Promenad söderut längs de karga klipporna i Punta Prima.

Kallt var det inte, men något dopp i poolen kändes inte direkt lockande. Lockade gjorde däremot trädgården runtom med vackra växter och kryddor.  Och vad gällde kryddorna så var det fritt fram för de boende att plocka

Ett inbjudande område med mycket grönska.

Tur måste jag verkligen säga att Lennart och Katrin haft som hittat denna rymliga lägenhet. Spanska lägenheter är ju ofta tämligen små. Men inte denna! Rymd och åter rymd är vad som råder.

Lång och läcker bardisk in mot köket. Bara att slå sig ner…..

Dags för lunch. Promenaden hade gett oss aptit.

”Var så goda”! Tack!

Och vi serverades en orientalisk räkgryta som både doftade och smakade himmelskt.

En riktig långlunch med goda vänner. Katrin, Lennart och Bosse. Och visst blev det en del kinaprat också…