Monthly Archives

augusti 2017

Resor i Sverige

Järvsö – ”Alltid-Vackert-Nära”

20 augusti, 2017

 Järvsö – ”Alltid-Vackert-Nära” är en slogan som många tycker stämmer. Ett besök här kan alltid passa, vackert är det och tämligen nära Stockholm. Jag har varit här vintertid för skidåkning och sommartid  var jag här under några dagar  på ”westernridning”, men det var många år sedan.

Under årens lopp har jag varit i Sveriges alla landskap och också besökt många platser. Men det finns mycket kvar att se och utflorska. Nu, i samband med mina jobbrelaterade resor är det extra roligt att dels komma tillbaka till platser där jag tidigare varit och dels attt ta stifta nya bekantskaper.

Järvsö, i Ljusdals kommun,  Hälsingland, med sina drygt 2000 invånare i samhället (i kommunen drygt 5000) har kommit att främst bli en turistort. Skidanläggningen, Järvsö zoo med nordiska vilda djur, kyrkan och Järvsö Stenegård lockar besökare, liksom ”Caffären” och Lill Babs museum. (Kanske var det just Lill Babs som satte Järvsö på kartan.) Järvsö ligger vackert vid Ljusnan och naturupplevelserna och omgivningarna är vackra och så hela året om.

Skidanläggningen i Järvsö började byggas 1937 och då fanns det en nerfart och en lift, en bygellift där fyra,  fem personer släpades uppför backen. Poletter till liften köptes på den tiden på taxistationen.  Och sedan har utvecklingen gått framåt.

Järvsö, "Alltid-Vackert- Nära" ,Järvsö kyrka, kyrkönUtsikt ner mot samhället och Järvsö kyrka. 

Järvsö kyrka ligger på en ö, Kyrkön, och  är Sveriges största landsortskyrka. Kyrkan invigdes 1883  och ersatte den medeltida kyrka som tidigare fanns här. Den gamla kyrkan ansågs vara för liten och att bygga den nya gav förutom fler sittplatser i kyrkka också många arbetstillfällen. Vanligtvis placeras kyrkor i öst-västlig riktning men Järvsö kyrka fick byggas i nord-sydlig riktning för den var alltför stor att annars få plats på Kyrkön.  Kyrkan har idag omkring 1400 sittplatser vilket är ca 1000 sittplatser färre än den ursprungliga kyrkobyggnaden. Detta kommer sig av olika ombyggnader som kom till i slutet av 1800. Platsantalet är numer ungefär detsamma som det den medeltida kyrkan hade.

 Järvsö Stenegård, blev en ny bekantskap för mig. Den unge apotekaren Julius Brun köpte här i området två hemman i mitten av 1800- talet och inrättade här både apotek, läkarmottagning och ett mönsterjordbruk. Järvsö, vid färjeläget mitt emot kyrkan,  var då västra Hälsinglands samlingspunkt. Här ville Julius Brun skapa en hälsobefrämkande miljö och det tog drygt 30 år att få området med alla byggnader, trädgårdar färdigt. Området såldes vidare i  omgångar i början av 1900-talet och kom i slutet av 1960-talet att köpas av Ljusdals kommun. Tanken från början var att här skapa en hotellmiljö men så blev det inte utan ett hantverkscentrum växte fram. Numer är Järvsö Stenegård även  besökscentrum för världsarvet Hälsingegårdar där det går att få tips om gårdar att besöka m.m.

En stor och vacker park, örtagård, läkeväxtträdgård, caféer, restauranger, teater, gallerier och butiker ger besökare stor varaition. Många hantverkare från trakten har också sina ateljeer inom området där de dels arbetar och dels har sina alster till försäljning.

Hälsingegårdar, Järvsö StenegårdEn variant på en gammal Hälsingegård. De flesta av dem är röda men inte alla.

En s.k. kyrkobukett.

I parken/trädgården finns många avskilda och rogivande platser och denna grönskande hydda är en av dem. I örtagården växer 250 örter och till varje ört finns en beskrivning vad den kan användas till. Många av örterna är läkeörter och  även deras användningsområde finns beskrivet.

Att gå genom trädgårdarna här är också som att vandra i  svensk trädgårdshistoria. Här finns gott om gamla kulturväxter som varit vanliga och som odlats på gårdar från mitten av 1800- talet.  Även tips ges om man på egen hand vill börja odla. Besöket här uppskattades och jag kommer gärna tillbaka. mycket finns att se och uppleva.  Vad gäller tid att besöka Järvsö Stenegård passar det nog året om,men trädgårdavsdelningen lämpar sig bäst sen vår, sommar eller tidig höst.

Järvsö kyrka, Järvsö Stenegård, Järvsö - "Alltid-Vackert-Nära" En del av trädgården med Järvsö kyrka i bakgrunden.

 

 

Resor i Sverige Skyltar

Skörda på olika sätt i skyltsöndag

20 augusti, 2017

Man kan skörda på olika sätt i skyltsöndag och dagens bidrag kommer från skyltar jag nyligen stött på. Och den röda tråden  fick också med inslag av grönt.

Wij trädgårdar Ockelbo skörda på olika sätt i skyltsöndagHittade flera liknande skyltar på Wijs trädgårdar i Ockelbo och håller med om att det ligger en del sanning i budskapet.

Nog så aktuellt just nu. Både Afganistan och morötter.

 Gävle – Gevalia på latin och tankarna hamnar både på stad och kaffe. Gävle är en av Sveriges äldsta handelsstäder och grundades redan 1446  och är tillika Norrlands äldsta stad . (Ligger i Gästrikland som är det sydligaste landskapet i Norrland. )

Kaffets ursprung

Många tror att kaffet kommer från Sydamerika, antingen Colombia eller Brasilien och idag stämmer det bar för mycket av det kaffe vi dricker odlas där. Men kaffeträdet kommer ursprungligen från Afrika. Myten säger att att en herde såg kaffets uppiggande egenskaper efter att ha sett sina getterbli helt spattiga efter att de ätit frukterna från kaffeträdet. Härifrån blev det en lång resa genom världen för kaffet, en resa på ca 2000 år.

Kaffet kom till Sverige  i slutet av 1600- talet men ansågs då vara en sorts medicin. Inte förrän vid mitten av 1800- talet blev kaffet en folklig dryck. Ungefär samtidigt registrerade en driftig 26- åring  firman ”Victor Th Engwalls Handelshus i Gefle.

På den tiden hade Gävle 9500 invånare och inte mindre än 80 konkurrerande minuthandelsfirmor, ett tydligt resultat av stadens viktiga betydelse som hamnstad. Handelshuset handlade med de mest skilda varor; spannmål, snus, brännvin, glas och kött. Kunderna fanns dels i Gävle men också en bit norrut och in i Dalarna. Företaget växte och kunde  tack vare bra försäkringar bygga upp verksamheten på nytt efter den stora brand som ägde rum i Gävle 1867.

I början av 1900- talet blev företaget ett AB och Ernst Engvall, sonen tog över. STrax därefter köpte han en egen rosterianläggning för att erbjuda kunderna bättre kaffe och 1914 registrerades namnet Gevalia. Företaget gick bra och i mitten av 1940- talet invigdes Europas största kafferosteri i Gävle. Gevalia såldes i början av 1970- talet till General Food men namnet lever kvar.

kaffe Gevalia Gävle skörda på olika sätt skyltsöndagOch Gevaliakaffet lever kvar. Här en gammal skylt hittad i Gävle.

Här i huvudstaden är jag inte van vid att det direkt är självbetjäning i butikerna men både i byar och fiskelägen i Hälsingland och längs Höga Kusten  stötte jag på det vid flera tillfällen.

Skörda på olika sätt i skyltsöndag?

tunnbröd MjällomI Mjällom, Ångermanland. Perfekt att köpa tunnbröd bakat på plats.

Vid denna betalstation i ett fiskeläge kunde man lägga pengar för den fisk man vill köpa. Praktiskt!

 

Skyltsöndag förvaltas av bloggvännen BP och fler skyltare och skyltar finns här.

 

 

 

Kultur Stockholm

Parkteatern i Stockholm – en skatteåterbäring

19 augusti, 2017

Vad är Parkteatern?

Stockholms Parkteater är en del av  Stadsteaters scen och syftet är att sprida teater och underhållning till unga och gamla i Stockholms parker. Inträdet är alltid är fritt. Programmet är varierat och antalet besökare till de olika evenemangen är alltid stort. Holger Blom, Stockholms stadsträdgårdsmästare, under åren 1938 – 1971 , ville att Stockholms parker skulle ge stadens invånare möjligheter till olika förströelser i parkerna där idrott, fest, sång, musik, dans och teater skulle ges stort utrymme. Och denna goda föresats har fortsatt. Konstnärlig ledare för Parkteatern i Stockholm är sedan 2014 är skådespelerskan Sissela Kyle och hon brukar säga att Parkteatern i Stockholm är en skatteåterbäring som vi alla kan ta del av. Kan tänka mig att vi är många, både huvudstadsbor och turister som instämmer.

I år fyller Parkteatern i Stockholm 75 år och detta jubileum firas rejält. Olika och väl varierade föreställningar ges under sommaren på 28 spelplatser runtom i Stockholm med förorter och det finns något för alla.

Fredagkvällen bjöd på fint väder, perfekt för en stand up/humorkväll utomhus i ”Vitan” – Vitabergsparken på Söder.   ”Expedition Babben”  (Larsson) väntade på oss och vi på både henne och expeditonen.

SödermalmPå vägen upp mot Vitabergsparken finns många gamla hus att stanna till vid.

Vitabergsparkens amfiteater håller på att fyllas och många sittter gärna här ett par timmar innan föreställningens början. Många har picknick med sig och det går bar att äta och dricka under föreställningen.

 Parkteatern i Stockholm- en skatteåterbäring Sissela KyleSissela Kyle presenterar kvällens expedition med Babben.

Babben Larsson Vitabergsparken Parkteater i StockholmSkratten blir många – applåderna likaså. Och allt är aktuellt. Tänk att de mests vardagliga händelser kan vara så roliga.  Och visst är det mesta lättare med humor.

Parkteatern i Stockholm - en skatteåterbäringParkteatern i Stockholm – en skatteåterbäring. En kulturell sådan.

parkteater VItabergsparken Babben LarssonAlldeles fullsatt och härlig stämning.

”Babben avnjuts i full frihet i det fria.”

Parkteatern spelar på många platser runt om i Stockholmstrakten och jag har sett en del föreställningar även utanför mitt närområde på Södermalm . Men hit till Vitabergsparken är det så smidigt att ta sig och beroendepå väder och vind kan en bestämma sig ganska sent för att gå eller låta bli. Enda nackdelen med att bestämma sig sent är tillågngen på platser, men en egen stol kan ju avhjälpa det även om en inte får sitta i gångarna.

Mer i Vitabergsparken i augusti. Föreställningar som kommer i augusti är ”Vegas i Vitan” med Karl Dyall, Joachim Bergström, Rennie Mirro och blåssymfinikerna. Föreställningen ären hyllning till Frank Sinatra, Dean Martin och Sammy Davis. Även Rikard Wolff  återkommer till Vitabergsparken i augusti, något som han brukar göra och hans föreställningar ser jag gärna. Helst på parkett.

 

 

 

Stockholm Trevligheter

Stockholms kulturfestival – väl värd besök

18 augusti, 2017

Stockholms kulturfestival 2017 är i gång.  Detta är en festival som har ordnats av Stockholm stad sedan 2009 och pågår mellan den 15 och 20/8. Tema för årets festival är Indien och festivalen har ett varierat program och något för alla åldrar. Mer än 600 programpunkter finns på programmet under de sex dagarna festivalen pågår.  Målsättningen är att Stockholmarnas och tillresta resenärers tillgång och intresse för till  kultur ska öka och en fördel är att alla evenemang under kulturfestivalen är kostnadsfria. Finska inslag finns med, nog så passande, för det är i år Finlands 100- års jubileum.

Kinesisk början på kvällen. Visserligen är Indien årets festivaltema men ett besök på en kinesisk restaurang gjorde att vi höll oss, i alla fall matmässigt, i Asien. Vi, väninnan Eva och jag, startade med en helt annan kulturupplevelse,nämligen en riktigt god kinesisk middag på restaurang Waipoo, på Dottninggatan. ”Riktig” kinesisk mat, ingen försvenskad variant, är en favorit och på kinesiskt manér beställde vi ett antal rätter av varierande styrka att dela. (All mat är märkt med olika antal chilifrukter så man vet styrkan.) Men det finns också fler rätter som är inte starka .

Samtal blev det förstås om Peking  om staden och hutongerna och våra gemensamma upplevelser där. (Vill du läsa mer om det så klicka på länken om Peking) Och vi log åt hur vi på Evas fyra dagars besök i Peking hann uppleva och se så mycket. Jag hade ju för egen del fyra år på mig  till detta. Uppiggade,  mätta och belåtna fortsatte vi senare ut i den vackra kvällen.

Dumplings med räkfyllning och koriander,  stekt ankbröst med chili, sesamfrön och glasnudlar, pilgrimsmusslor med mango, och en ”järnpanna” med fräsande kött i stark sås.

 Vid Gustav Adolfs torg (GAT) är  en stor scen är uppbyggd framför Kungliga Operan och  olika musikevenemang och festligheter äger rum varje kväll. På Skeppsbron är det indisk marknad och Kulturhuset bjuder på  filmvisningar, bokprat och olika seminarier m.m.  Vid Karl XIIs torg finns en dansbana där finsk tango, varvas med yoga och en hel del annat.

Här finns mer att läsa om  Stockholms kulturfestival.

Väntan på konsertens början framför operan på GAT och publiken strömmar till.

Kungliga operan i Stockholm

Skeppsholmen, NationalmuseumVacker augustikväll i Stockholm.

En av kvällens programpunkter vid GAT  var ”Bowie in Berlin”. Här tolkade Sveriges Radios Symfoniorkester, tillsammans med Magnus Carlsson, Moto Boy och Jennie Abrahamsson David Bowies Berlin -triologi. Helt klart njutbar underhållning!

Magnus Carlsson, Sveriges Radios SymfoniorkesterMagnus Carlsson tillsammans med Sveriges Radios Symfoniker intar scenen vid GAT.

Stockholms kulturfestival, Magnus Carlsson, Jennie AbrahamssonMagnus Carlsson och Jennie Abrahamsson.

Stora skärmar fanns uppsatta så att de som inte hade fått plats mitt framför scensn också kunde följa konserten. Vi hade parkerat oss på ett räcke vid Norrbro  med delvis skymd sikt. Turligt nog  gav skärmarna oss en god bild över scenen och artisterna.

Kulturfestivalen pågår över helgen och är ett lovvärt arrangemang som lockar många besökare  så kanske blir det fler besök.

”GAT” fylldes snabbt och många stannade kvar för att senare under kvällen ”rocka loss ”till Icona Pop.

 

 

Allmänt Foto

Lås och låst

17 augusti, 2017

Lås och låst – en låskavalkad. Uttrycket ”att hänga på låset” – handlar om att tidigt vara på plats för att något där en dörr ska öppnas.  Den här dörren var låst och  öppnades för oss på den gamla Hälsingegården Löka, några mil väster om Bollnäs. Löka är sedan mitten av 1950-talet Alftas hembygdsgård men de har disponerat gården sedan början av 1920- talet. Gården har en stor samling ortstypiska föremål och har anor sedan 1600- talet och fanns i samma släkt tills hembygdsföreningen tog över. Själva begreppet Hälsingegårdar är ett samlingsnamn och ett världsarv.

Vacker gammal låst dörr.

Polhemslås från 1700- talet.

Jag har ett gammalt lås hemma, ett s.k. Polhemslås, ett hänglås som konstruerades av Christopher Polhem, ”den svenska mekanikens fader”. Vad som är speciellt med detta lås är att nyckeln sätts i underifrån och vid omvridning påverkas de horistotella rörliga skivorna och låsbygeln öppnas.

Låst lås –

och det låsta kan öppnas.

Ett portlås hittade jag i Gamla stan på ett hus från slutet av 1700- talet.

Intressant att veta hur man kommer in här.

Lås/låst i modernare tappning.

Ett rejält och modernare lås från 1940- talet låser trälådan med innehåll av historiskt värde. Ett arv efter min pappa, både låset, innehållet och lådan. Och eftersom han tillbringade de fem åren, 1940- 1945, i Norge, Skottland och en kortare period i Frankrike 1944 så har lådan ett historiskt värde.

En låst och innehållsrik låda, men jag har nyckeln. Vet också var den är…

Ett foto från arkivet. Barnbarnet Max, här fem år, öppnar under stor koncentration sin låsta cykel.

Låst är veckans temaord att att fritt tolka i Sannas utmaning,  Gemsweeklyphotochallenge,  där du också hittar andra som tolkat temat. I min tolkning av temat kan låst innefatta så mycket annat än det lås och låst, öppna och stänga, som kan ses med ögat. Oftast går de flesta lås, var de än sitter, att öppna. Att använda ”rätt nyckel” och inte ge upp om något kärvar eller går i baklås brukar fungera. Och i värsta fall får en gå genom stängda dörrar.

 

Trevligheter

Färg och form

16 augusti, 2017

Jag träffar bloggvännen Tove på Stockholms Central och vi tar oss med tunnelbana till Brommaplan och vidare med buss en bra bit ut på Ekerö. Den sista biten till dagens och nattens mål får vi åka bil. Vi befinner oss tre mil väster om Stockholms City men det känns som om vi är på landet. Tystnaden blir påtaglig, behagligt och en väldigt vacker grönska möter oss. Här ute bor konstnärsvännen Elaine och  nu och ett dygn framöver är det två konstnärer och jag som ska tillbringa tiden tillsammans. Helt klart inspirerande och uppiggande.

trädgård, altan, färg och formFrån altanen ser jag trädgården där färg och form fint förenas.

Under tiden jag fastnade här ute har Elaine hängt upp en tavla som hon valde i samband med Toves utställning i  Skellefteå i  juni. En utställning där jag medverkade som praktisk ”allt i allao.”

Jag möts  av ett hus och en trädgård som verkligen sprakar av färg och form. Allt i läckra kombinationer. Att gå runt här är som att vara på en konstutställning, färgerna sprakar. Ute och inne flyter samman. Elaine  (Elaine Olsson) målar i olja och har haft flera utställningar både i Stockholm och runt om i landet. Och i september väntar en utställning i Oslo där ett femtontal av hennes tavlor ska vara med.

”Det finns alltid en orm i Paradiset” (En av mina favoriter och spännande med de ansikten som syns till höger på tavlan.)

”Gycklarnas Hamlet”

”Spelemannen”

En del av trädgården och den ”rostiga ” möblen känns väl genomtänkt där den står.

Dags för middag och lite foton måste ju tas. Tove i fototagen och Elaine pryder sin plats i fåtöljen.

 Här blev det en god och färgglad middag, vad annars i detta konstnärshem, och vi blev sittandes tills kvällen övergick i natt. Tack för ett härligt dygn!

 

 

Resor i Sverige

Blå toner i Dellenbygden

15 augusti, 2017

Vi kör norrut från Bollnäs och passerar flera mindre orter längs vägen. Hela tiden är den vackra grönskan och de blånande bergen, liksom älven Ljusnan tydliga inslag i landskapsbilden. Vi kör igenom Järvsö och vid Ljusdal svänger vi österut mot Delsbo och närmar oss Dellenbygden. Dellensjöarna – Norrdellen och Sördellen   förbinds genom Norrboån och där rinner Norrdellens vatten över i Sördellen.

Hur bildades området?

Dellenbygden och sjöarna bildades för ca. en 90 miljoner år sedan, då en meteorit med ca 1.2 km diameter slog ner i trakten. Meteoriten bildade en krater som i sin tur var runt 20 km i diameter och drygt 250 meter djup. Ett inferno uppstod  där rök, eld och sten täckte himlen och allt liv släcktes. När meteoriten slog ner smältes berget samman  med meteoriten och en helt ny bergart uppstod, dellenit.  Dellenit  har en svart färg och har numer blivit Hälsinglands landskapssten.

Dellensjöarna har inte alltid funnits utan bildades under istiden när smältvattnet blev kvar i kratern då isen drog sig tillbaka.

Utsikt från över Norrdellen från den södra stranden. Och visst är det blått.

Under första halvan av 1800- talet fanns en anlagd fördämning i Norrboån som åstadkom en nivåskillnad på en halv meter mellan sjöarna och kraften i denna skillnad utnyttjades bl.a. till att driva en såg.  Denna fördämning kom att rivas i mitten av 1800-talet, då en bergsman från Uppland och Österbybruk, P-O Tamm, ville skapa en vattenled mellan Norrdellen och Iggesund vid kusten och detta för att kunna transportera järnmalm hit med ångbåt just från sitt eget bruk, Österbybruk.  Här vid Norrdellen fanns Movikens masugn som användes för att bearbeta järnet och sedan skulle det färdiga järnet skickas tillbaka samma väg. Kanalen kom att kallas Tams kanal men stängdes 1874 när järnvägen kom till trakten.

För att få en god överblick över Dellenbygden körde vi upp till  Avholmsberget och där vi kunde se  vida omkring. Perfekkt att kombinera lunchen med en vacker utsikt.

Mäktigt och fascinerande att stå här och fundera på  sjöarna uppkomst. 

Lunch med utsikt – eller utsikt med lunch.

Resor i Sverige

Triss i V

14 augusti, 2017

Växbo kvarn, Växbo lin och Våsbo fäbodar är en fin Hälsinglandstrio i vackra och grönskande omgivningar och där de ”blå bergen”, liksom glittrande sjöar och älvar ger en fin inramning.

Växbo kvarn, ligger i ett område som kallas Trolldalen och ligger ett par mil öster om Bollnäs. Trolldalen ligger längs Sveriges längsta rullstensås, den 500 km långa Uppsalaåsen som passerar Växbo. Genom den mäktiga grusåsen har vattnet gjort en skärning och i samband med det bildades Trolldalen och de branta sluttningarna som finns här. I dalgångens botten slingrar sig Växboån som under århundraden gett kraft till olika vattendrivna verk.  Kvarnen byggdes 1866 av tre hemmansägare i byn och var en s.k.  tullkvarn som innebar att mjölnaren tullade av de inlämnade spannmålen som ersättning för malningen. Kvarnen drevs med ett vattenhjul fram till början av 1900-talet då en turbin installerades och då höjdes samtidigt dammen och kvarnen var i drift fram till början av  1950-talet. I mitten av 1980- talet började området att rustas upp av entusiasten Rolf Åkerlund och har sedan blivit tillgängligt för allmänheten i form av dels ett fint friluftsområde och btggnader och lokaler upplåtes och där lokala konstnärer och hantverkare kan arbeta och ställa ut. Mer info om Växbo kvarn och krog finns här. 

Växbo lin har bevarat miljörna från linets glansdagar i Hälsingland. Varje gård hade förr sin egen lintillverkning och sin egen linbod där linet förvarades i anslutning till beredningen. Här på Växbo lin väver och syr man på fabriken men linet kommer idag inte från Sverige utan importeras till största delen från Belgien. Och det är maskiner som idag utför vävningen.

Här används skyttelvävstolar och i dessa slås en skyttel med inslagsgarn fram och tillbaka i sin skyttelbana. Där tråden vänder bildas en stadkant- precis sim vid vävning för hand. Och det anses som att en vävd stadkant innebär god kvalité.

I butiken finns mängder av vackert linne som också är till försäljning.

Våsbo fäbodar ligger en mil nordväst om Edsbyn i Hälsingland, mot gränsen till Dalarna och hit till fäbodarna i trakten har bönderna från byarna nere i dalen varje försommar tagit sina djur för bete och så i flera hundra år. Här finns fyra fäbovallar och till varje vall hör flera olika byggnader – vallstuga, olika bodar, stall, härbren, fähus, logar och lador. Fäbodarna var kvinnornas arbetsplats under somrarna där de följde djuren ut på bete och djuren måste skyddas från rovdjuren och sedan följas hem för att mjölkas på kvällen. Förr mjölkade korna och getterna som mest under sommaren och kunde under vintern helt sina. För att ta vara på den färska mjölken gjorde kvinnorna ost, smör och messmör.  Männen kom hit upp från byn då och då för att laga gärdesgårdar, hugga ved, slog hö och hämtade hem ost och smör.

Våsbo fäbodar är ett kulturreservat, ett område som avsätts för att bevara värdefulla kulturmiljöer för framtiden.

En av Våsbos fäbovallar.

Vår duktiga guide som lotsade oss genom fäbodsområdet och berättade och visade på många speciella växter som trivs här.

Fortfarande tillverkas och lagas gärsgårdarna på gammalt vis. 

 

 

 

Resor i Sverige Skyltar

Hälsingland hälsar

13 augusti, 2017

Jag befinner mig på resande fot, snarare med resande buss i Hälsingland.  Det är söndag idag igen, tillika skyltsöndag, som bloggvännen BP så förtjänstfullt förvaltar och mina skyltar denna vecka är helt ”färska” och inhämtade just här i Hälsingland.

Vår  grupp  reser i en  bekväma konferensbuss, körd av en jättebra chaufför, som smidigt tar oss fram på de ibland mycket smala och kruviga vägarna i den kuperade terrängen

 

Vi kör  norrut från Bollnäs för efter några mil nå Delsbo och sedan kör vi motsols runt Dellensjöarna  och tar oss upp till Avholmsberget, 210 m över havet och 60 meter över Norrdellen för att äta lunch. Och utsikten  var helt enastående.

Norrdellen sedd från Avholmsberget. .

Nästa stopp blev Järvsö Stenegård, ett stort grönområde/kulturområde med trädgårdar av olika slag och ett livligt hantverksscentrum, gallerier, butiker och mycket annat och där var skyltutbudet stort.

”Folk undrade vart jag var på väg. Det gjorde även jag.”

Undrar om denna gamla ”Cittra”  kommer iväg åt något håll..

Fredagens besök vid Hylströmmen, Sveriges största obundna fors söder om fjällkedjan, blev ännu en fin naturupplevelse. Hyllströmmen ligger i älven Voxnan som är Ljusnans största biflöde.

Hängbron över Hylströmmen. Jag gick över bron och tillbaka och det gungade rejält. Fallhöjden på forsen är 23 meter på en 200 meter lång sträcka och medelflödet är 12 m3 /sekund.

Andra söndagsskyltare finns HÄR.

 

 

 

 

Resor i Sverige

Vidare mot nya upplevelser

12 augusti, 2017

Fredag morgon och strålande sol, vilket bådade gott för dagens njutflykter. Så efter att ha avnjutit en varierad och god frukostbuffé på hotellet i Bollnäs,  med vacker sjöutsikt som sällskap, var vi alla väl rustade för en heldag i västra Hälsingland. Vårt första stopp blev i Alfta, några mil öster om Bollnäs där vi besökte, Löka, en av alla de vackra Hälsingegårdar som finns. Och det finns många! Hälsingegårdarna är ett världsarv som 2012 tillkom på UNESCOs lista och är ett samlingsnamn för de gårdar här i landskapet, i 36 socknar  där inredning och folkkonst visar höjdpunkter i en lång byggnadstradition i fyra århundraden. (Ett Världsarv är en miljö som anses uniki världen och ska ha stor betydelse för hela mänskilgheten både nu och i framtiden – enligt UNESCOs kriterier.)

Hälsingegården Löka ligger vackert med linfälten runtomkring.

Vår guide Kalle tar emot oss på den vackert utsmyckade verandan, något som verkligen kännetecknar Hälsingegårdarna.

Dessa stora hus med sina  vackert utsmyckade salar inreddes, smyckades och målades (väggmålningar) bara för att vid några tillfällen under ett helt liv öppnas och användas och då vid speciella tillfällen. I övrigt bodde man i de mundre husen dom tillhörde gården. Just under 1800- talet kulminerade hälsingeböndernas vana att bygga stort och påkostat. Böndernas mycket god ekonomi kom av jordbruk, boskapsskötsel, linnetillverkning, handel och även av försäljning av skogsmark och avverkningsrättigheter.

Denna målning från 1847 täcker en del av salsväggen här på gården Löka. Många fler målningar finns så väggarna är i princip täckta av dem och de är gjorda av olika hälsingemålare som reste runt till olika gårdar och målade. 

Löka ligger vackert omgiven av linfält.

Vi fortsatte resan västerut och passerade Edsbyn för att ett par mil senare nå Våsbo Fäbodar där vi guidades runt och kunde tänka oss in i hur livet på en föbod kunde te sig. Våsbo har använts i minst 250 år  och markerna hålls fortfarande öppna genom bete och slåtter och här får sällsynta växter möjlighet att leva kvar- Fäboden var kvinnans särskilda arbetsområdeoch den gav henne en stark ställning i hushållet. Hårt arbete från morgon till kväll

En del av Våsbo Fäbodar.

Efter en god lunch i slottsmiljö, på Hälsinglands enda slott, Voxna herrgård var dte dags för fler naturupplevelser och färden gick än mer västerut och vi närmade oss gränsen till Dalarna. Här var Hylströmmen målet. Hylströmmen är Sveriges största obundna fors söder om fjällkedjan och den ligge i Voxnan, älven Ljusnans största biflöde. Fallhöjden är 23 meter på en 200 meter lång sträcka och medelflödet ca 12 m3/sekund. Över strömmen kan man ta sig via en hängbro. Och givetvis ville jag testa.

En del av Hylströmmen.

En innehållsrik dag var det och att slå sig ner för en god middag i ett växthus kändes både annorlunda och väldigt trevligt. Verkligen en speciell miljö på Lilla K´s trädgårdskök som tillhör Mobackens handelsträdgård i Bollnäs.

Rolig och inspirerande middagsmiljö.

Dagen hade för länge sedan övergått i en vacker kväll och vi satt länge ute på hotellets terass och sammanfattade dagen. Att den varit väldigt givande var vi alla överens om.