Resor i Sverige

Ett skepp kom lastat

21 juli, 2017

Skeppsmalen eller Skeppsmaln är ett fiskeläge som ligger på en udde ca två mil öster om Örnsköldsvik.  Här är lugnt och vackert. Här, liksom på många andra platser längs Höga  Kusten har Gävlefiskarna hållt till under månaderna maj till september. Fiskarna kom inte bara från Gävletrakten utan från andra delar av Gästrikland, från Stockholm, Norrtälje, Västerås, Enköping m.fl. städer.  Och anledningen till att fiskarna sökte sig hit var just den stora tillgången på fisk och att kung Gustav Vasa gett dessa fiskare ensamrätten att fiska här mot att de betalade rejält med skatt för sin fångst.  ”Gävlefiskarna” kom hit med sina familjer och i bohaget ingick också den tidens fattigmanskor, alltså getter. I fiskelägena längs Ångermanlands kust fanns ett hamnlag som skulle upprätthålla ordningen och varje fiskare var underställd hamnlaget. Och som chef för hamnlaget utsågs en hamnfogde. Fisket var reglerat och uppstod tvister fanns en hamnrätt för att lösa dem.

Tillgången på strömming var stor och i dessa trakter har strömming fångats sedan stenåldern. Strömmingen skulle på hösten fraktas hem för att säljas och att salta in den var inte möjligt i någon större utsträckning för dels var saltet dyrt och dels var det en brisvara så det blev att syra den – och surströmmingen var uppfunnen- På 1500-1600-talet fanns var Skeppsmaln en surströmmingsinläggningsort och det fanns sju fabriker. Så flera skepp kom fullastade hem med surströmming i alla varianter och fiskarna kunde göra sig bra förtjänster.

Hamnen i Skeppsmaln med sjöbodarna nere vid vattnet och bostadshusen ligger en bit upp.

Här är det alltså till största delen strömmingfiske som bedrivits. Strömming lever i vatten med lägre salthalt och sill finns där salthalten är större. I ett kungligt påbud från 1500-taletfastställdes en strömming/sillgräns för ostkusten, en gräns som gick mellan Kalmar och den polska kusten.

Skeppsmalen fick sitt kapell 1799 och hade dessförinnan delat kapell med Skagshamn, en mil bort. Gudstjänster började hållas men oftast kunde inte prästen komma hit utan gudstjänsterna leddes av någon som prosten i närbelägna Skagshamn utsett. Kapellet hade  vintertid en roll som materialförråd där fiskarna hängde upp sina nät i taket och där deras fiskeredsakp förvarades under hösten och vintern.

Skeppsmalns kapell.

Här i taket hängdes näten på tork och bankarna kunde fällas ihop så att fiskeutrustning fick plats.

 

Skeppsmaln var från böejan en ö men landhöjningen har gjort att det nu är landförbindelse. PLatsen har alltid varit viktig som lotsstation. I slutet av 1700-talet var det ofta fiskare som kände farvatnen som arbetade extra somr lotsar och hjälpte båtarna som skulle till olika sågverk  att ta sig fram. Ofta fanns det inga fartyg som skulle tillbaka utan lotsarna fick gå och på så sätt finns dessa lotsstigar bevarade. Dessa är idag vackra vandringsleder längs havet.

Lotsstigen från Skepsmalen till Skagshamn, en mil bort, går här.

Här bakom kyrkan finns en gård, Högbergsgården, som anlades av fiskarsläkten Högberg från Gävle på 1700-talet. Släkten kom att gå från fiskare till att bli grosshandlare och skeppsredare och la grunden till Rederi AB Svea i Stockholm  i slutet på 1800- talet.

Här i Skeppsmaln finns också världens enda surströmminngmuseum, Fiskevistet  och förutom surströmming i olika former (i burkar) kan man se båtar, fiskeredkap och annat som hörde till livet här ute. ) Skeppsmalen har idag ca sju stycken helårsbosatta men släkter har kvar hus och sjöbodar som de tidigare fiskarna använt.

 

Du Kanske Också Gillar

18 Kommentarer

  • Svara Marja 21 juli, 2017 | 19:38

    Jag älskar surströmmimg, men äter den bara en, högst två gånger per år, för man kan inte äta den ensam. Och så måste man ha snaps till . 🙂 Luktade det surströmming i museet?
    Ha en fin helg!
    Kram!

    • Svara Ditte 21 juli, 2017 | 20:35

      Nej, ingen doft av surströmming i muséet, men det är roligt att det finns ett surströmmingsmuseum här på Skeppsmalen och det fanna en del amnnat att titta på också än just framställningen av surströmming.
      Själv avstår jag surströmming, lukten…Men jag har provat att äta den.
      Önskar dig också en fin helg.
      Just nu en fin kväll i huvudstaden.
      Kram!
      Kram!

  • Svara Days by Johanna 21 juli, 2017 | 20:02

    Så vackra bilder och så intressant och läsa,.

    • Svara Ditte 21 juli, 2017 | 20:32

      Tack! Och roligt att du tyckte det var intressant läsning.
      Trevlig kväll.

  • Svara Emma, Sol som sol? 21 juli, 2017 | 20:47

    Har aldrig ätit surströmming, vet faktiskt inte ens hur det luktar!

    • Svara Ditte 21 juli, 2017 | 21:24

      Jag har testat, första och sista gången. Har svårt med mat som luktar illa, men doften försvinner. Surströmming luktarvärre än en del danska ostar.
      Men det var ju praktiskt att göra surströmminga av fisket efetrsom den ju skulle hålla sig under lång itd och salt inte var tillgängligt.

  • Svara BP 21 juli, 2017 | 21:42

    Deet var verkligen en mycket intressant läsning. Har sagt det många gånger förut men det tål att upprepas – vad man lär sig genom att läsa bloggar.

    Åsså är Röda Ulven min absoluta favo vad gäller surströmming. Den är klart bäst! Å surströmming luktar betydligt mera illa en vad den smakar tycker jag. Älskar surströmming! Gillade också ”fågelholken” med stege på kapellet – riktigt roligt!

    • Svara Ditte 21 juli, 2017 | 22:15

      Jga måste träna mycket mer för att få i mig surströmming och kan tänka mig att göra det, men hitintills har jag varit med på allt annat än just fisken- Tycker dock att doften är anskrämlig, men den försvinner ju.
      Visst lär en sig mycket genom att läsa blogggar och på skilda sätt.
      Kul att du noterade ”fågelholken” på kapellet. Jag log också åt den.

  • Svara Susjos 21 juli, 2017 | 22:29

    Vilken spännande läsning!!! TAck snälla du!!! Tänker direkt på Tore Skogman och ”Surströmmingspolkan i Norrland går!!!”
    Älskar surströmming, och vill ha det minst en gång om året! En riktig delikatess, som lustigt nog både jag, syster och bror gillar..vi växte liksom upp med det, haha!!! Men ingen i min lilla familj är speciellt förtjusta i surströmming tyvärr. Så det får jag äta vid speciella tillfällen.
    Tack för fina ord i min blogg, de värmer! ♥

    • Svara Ditte 22 juli, 2017 | 10:19

      Just ”surströmmimgspolkan” spelades när vi var på surströmmingsmuseet i Skeppsmaln. Jag har provat att äta surströmming men då var det ingen hit, luktade hemskt.Får ge surströmmingen nya chanser. Har inte växt upp med detta, men jag vet att mina föräldrar provade det flera gånger hos norrländska vänner. Och jag kan ju ändra mig.

      Jag är med dig och de dina i tankarna.
      Kram!

  • Svara Helen 21 juli, 2017 | 23:28

    Men vad kul att läsa om Skeppsmaln som inte ligger så värst långt från där jag bor utanför Örnsköldsvik! Det är inga nyheter för mig men skoj att du sprider kunskapen till andra via din blogg. Surströmming är såå gott!! Jag kunde inte hålla mig tills årets burkar börjar säljas utan var tvungen att bjuda familjen på det för någon vecka sen.😊

    • Svara Ditte 22 juli, 2017 | 10:16

      Jag har ju varit längs Höga Kusten på jobbresa och vi bodde i Övik och gjorde många olika turer längs kusten. En jättefin resa på alla sätt och våra gäster var så nöjda. Du kan ju trakten mycket väl och vi hade ju lokala guider på många ställen vi besökte.
      Vad gäller surströmmingen har jag en bit kvar, men jag ska ge det hela en ny chans. Nu har jag ju också besökt surströmmingsmuseet i Skeppsmalen så det bådar ju gott.

  • Svara Fia 22 juli, 2017 | 09:40

    Kul att läsa om Skeppsmalen och delikatessen SURSTRÖMMING! Säger bara att den inte vore samma delikatess utan doften, det hänger liksom ihop!

    • Svara Ditte 22 juli, 2017 | 10:11

      Jag får lägga mig i träning förstår jag. Men jag är ju inte norrlänning så startsträckan är lång. Men visst ska det gå.
      Ni när jag verkligen även vart i dessa trakter och på ett surströmmingsmuséum.

  • Svara Linda 22 juli, 2017 | 09:49

    Vilka vackra bilder! Höga kusten är fantastiskt fint!
    Surströmming äter jag nästan bara när vi åker upp till stugan utanför Storuman.
    Surströmming är lite som sushi… man måste ge det lite tid, äta det flera gånger och ge smaklökarna tid att vänja sig och sen hänger det ganska mycket på tillbehören 🙂
    Kram Linda

    • Svara Ditte 22 juli, 2017 | 10:10

      Tack! Du har nog helt rätt vad gäller surströmmingen. Jag får ge det hela fler chanser/möjligheter.
      Höga Kusten är verkligen vacker och så omväxlande och resan blev så lyckad på alla sätt med mycket variatiom och inte bara i landskapet.
      Kram!

  • Svara Annika 22 juli, 2017 | 11:37

    Visst är det vackert här i Höga kusten. Det finns så många fina pärlor efter hela kuststräckan. Om man gör en avstickare från E4 strax utanför Sundsvall så finns det oxå massor av fina fiskeläger, gamla Järnbruk m.m Som t.ex , Galtströmsbruk, Lörudden, Sörfjärden och Mellanfjärden och mycket mer. Man åker då Kustvägen istället för tråkiga E4:an. Ha nu en fin och skön helg. Här skiner solen och vi har Stadsfest som har börjat toppen bra. Kramelikram

    • Svara Ditte 22 juli, 2017 | 11:57

      Det får bli nästa gång, men eftersom nu Höga Kusten var målet blev det en lång resa ändå.Vi skulle bo i Övik. Visst är E4an ganska tråkig, men vi hade stopp på Svartviks herrgård/industriområde söder om Sundsvall så det piggande upp. Andra stopp på vägen var monumentet i Lunde och Ytterlännäs gamla kyrka innan vi nådde Övik
      Önskar dig också en fin helg med många roligheter i din vackra stad som jag förstås att det blir.
      Kram!

    Kommentera