Kina Resor utomlands

För syns skull

27 februari, 2017

När jag häromdagen var på väg från Uppsala med tåget så måtte mina glasögon ha tagit tillfällete i akt och försvinna. För egen del var jag övertygad om att de var nerlagda i ryggsäcken efter det att jag läst tidningen på tåget för då satt de på näsan, men att efter ha tömt hela ryggan på en bänk på Stockholms central så fick jag ge mig. Men inte genast.  Insåg att jag hade tio minuter på mig att gå tillbaka till tåget och genomsöka området runt min plats för att försöka finna dem. Jag kröp på golvet, tittade under flera stolar och lyckades få andra passagerare att engagera sig i letandet, men glasögonen fanns inte. Letandet var förgäves.

Jag behöver glasögonen när jag läser och skriver och har använt dem i mitt lärarjobb under många år.  Utomhus ser jag bra, nåja hyfsat, och använder vanligtvis inte glasögon men vid mycket annat.  Skarpt läge med andra ord.   Men en gnista hopp tändes.  Jag visste att jag under våra år i Peking hade köpt många par glasögon av olika slag så mina tankar hamnade dels i Peking och dels hemma i gömmorna för kanske fanns det glasögon där som väntade på att användas.

Tänkte genast tillbaka på Pekingtiden och ett av glasögoninköpen som  hann bli många på fyra år.

Peking är en perfekt stad att cykla i och inte en backe finns.  Att endast titta  framåt är viktigt.

 Eftermiddagens rusningstrafik har börjat. Mina och makens glasögon ska hämtas. Att ta en taxi till södra Peking där glasögonmarknaden är belägen är inget alternativ denna tid på dygnet. Cykeln är perfekt. Det blåser en kall vind då vi susar i väg. Luften håller i alla fall sina 10 plusgrader.

De första kilometrarna rullar på med bra fart. Ett och annat trafikljus stör rytmen.  Trafiken ökar ju längre söderut vi kommer.  Tack vare ett par ”flaggstyrmän”  lyckas vi ta ta oss över en fyrfilig väg. Dessa”flaggstyrmän”,  ja det kan vara kvinnor också, står vid rusningstid vid många gatukorsningar och styr trafiken. Dessa ger oss cyklister en viss chans att komma över dessa enormt trafikerade vägar. I övrigt är Peking bilarnas stad trots mängden cyklar och cyklister.
Vi passerar en tunnelbanestation och här kryllar det av människor på cykelbanan. Ja, inte bara människor – bilar, mopeder, elmoppar som ljudlöst smyger fram, cykelkärror med och utan last, samt bussar ska samsas.  Vill till att ha tungan rätt i mun för att manövrera sig fram och  tycker själv att jag blivit riktigt duktig på att ta mig fram. Det vill bara till att se sig för och ge sig ut mot mitten av gatan om man ska passera över. (Gäller inte de mest trafikerade vägarna för där gäller annan strategi)

Intressant upplevelse är känna sig jagad av bussar på cykelbanorna. De måste nämligen köra in där för att kunna plocka upp passagerare vid hållplatserna. Då vill det till att vara snabb. Idag slog jag nog rekord. Det fanns fyra bussar framför mig och mängden människor på cykelbanan som skulle av och på var ansenlig. Jag växlar, styr ut till vänster och trampar in på körbanan. Jag  trampar på som en tävlingscyklist och lyckas på något sätt passera alla bussarna innan de lämnat hållplatsen. (Maken försvann bakom buss nummer två och fick cykla i kapp.
Efter en 45 minuters lång cykeltur var vi framme vid glasögonmarknaden. Glasögonen provades och justerades för att sitta perfekt. Mina nya glasögon med jättefina bågar och proggressiva glas kostade mig endast 700 kr. Mycket facilt!

Mycket trafik gör att man som cyklist får hålla tungan rätt i munnen när man cyklar. Särskilt när det är mörkt.

Cykelturen hemåt var lika intressant som ditvägen och det hade dessutom hunnit bli mörkt.  Här får man inte ha lysen på cyklarna och varför vet jag inte.  En fundering är att det då kan tolkas som om man vore bil. Detta gör att i alla fall jag har svårt att se andra cyklister och följaktligen har de nog lika svårt att se mig. Kanske har de tränat upp sitt mörkerseende, vad vet jag.  Äventyrligt är det. Men reflexer ska skaffas att sätta på kläderna.
Jag förundrades som vanligt över hur bra det faktiskt går att ta sig fram cykel här per cykel och sänder ett extra tack till de välsignade ”flaggviftarna” i sina blå uniformer och självlysande orange västar ofta mång hjälper till att trygga passagerna i de större korsningarna för en entusiastisk cyklist.

Och vad fanns i mina gömmor hemma. Jo, fem par glasögon, varav tre par som jag ser bra med; ett par progressiva och två andra läs och skrivglasögon så jag klarar mig utan nyinskaffning. Bra så!

De par som jag kan använda är de röda överst till vänster, de brunaktiga högst upp till höger och de lila näst längst ner till höger.

Såg att även min vän Veiken  idag hade ett blogginlägg om glasögon men det gör ju inget att vi är fler som gärna vill se bra.

 

Du Kanske Också Gillar

34 Kommentarer

  • Svara Emma, Sol som sol? 27 februari, 2017 | 16:50

    De där förbannade glasögonen. Hade inga problem med att ha glasögon då fet fram till för några år sedan bara gällde vid saker som skeddepå långt håll så som TV, bilkörning, titta på whiteboard, bio osv.

    Gnället började när gammelögonen slog till. När jag behövde där borta och det mitt framför näsan men inte däremellan. Skrev om det först här http://solsomsol.blogspot.com.es/2014/11/dessa-forbenade-glasogon.html och sedan de 2 http://solsomsol.blogspot.com.es/2015/02/dessa-forbenade-glasogon-del-2.html

    Det enda positiva med läsglasögon är att man kan köpa billiga och därmed kan man leka mer med färger och mönster.

    Ring annars och kolla om de har plockats upp och kan hämtas på SLs hittegodsavdelning. http://sl.se/sv/info/kundservice/hittegods/

    Lycka till!

    • Svara Ditte 27 februari, 2017 | 17:55

      Skönt att läsa om att det är fler än jag (här även du)som tappar bort glasisar och detta är dock första gången som glasögon tappas bort. Brukar annnars ha bra koll på mina saker. Men här missade jag.
      Tack för länken till SJ men jag har kollat och inga glasögon är ännu hittade. Ska prova igen om ett par dagar för de kanske är på utflykt.
      Tursamt nog så hade jag ju en del glasisar hemma och två par passade fint men jag ska även titta efter läsglasögon.
      Blev dock väldigt sugen på att ta en tur till Peking igen och då blir det garanterat fler par glasögon. Där brukar ett par bra progressiva kosta ca 1100 sek med fina bågar så det känns lite lockande. Enda kruxet är möjligen att jag just nu inte behöver annat än läs/skrivglasögon…

  • Svara Fia 27 februari, 2017 | 18:05

    Ojoj vilket cykeläventyr! Och utan lyse i mörkret!
    Och vilka snygga glasögon du hade i dina gömmor! Bara att välja och vraka ?
    Den som spar……

    • Svara Ditte 27 februari, 2017 | 22:33

      En del cykeläventyr blev det under åren och vi blev duktiga på att ta oss fram mellan bilar och bussar. Och smidigt var det.
      Är glad att jag hittade glasögon som passade men jag hoppas att mina kvarglömda/tappade ska komma till rätta. Jag vet att de låg på sätet bredvid och där låg även min jacka.
      Hoppas att någon hittat och lämnat in dem men så hade inte skett idag när jag ringde.
      Kram!

  • Svara Ama de casa 27 februari, 2017 | 19:04

    Haha! Tänkte genast på Veikens inlägg också 🙂 Vad bra att du hittade så många i gömmorna – nu kan du ju slarva bort flera till 😉

    Ha en skön kväll!

    • Svara Ditte 27 februari, 2017 | 22:29

      Jag hade nästan gjort klart mitt inlägg när jag läste Veikens, men inläggen var ju inte så lika ändå. Jo, båda handlade om glasögon men på olika sätt.
      Jag är glad att jag hade sparat en del glasisar men inte visste jag hur många. Har idag utrangerat de jag inte kan ha
      men kanske kan ett par bågar som jag gilla bevaras. Ska höra igen på SJ om inte mina glasögon gett sig itll känna. De bör inte vara så eftertraktade tycker jag.

  • Svara Musikanta 27 februari, 2017 | 20:42

    Roligt att läsa om dina cykelupplevelser i Peking. Jag cyklade också mycket när jag var där en sommar och Kent jobbade på Ambassaden på dagarna. Känner igen det här med trafikkaoset – över gatorna fick man bära eller leda cykeln. Det gick, som du skriver, mycket fortare att ta sig fram på cykel än att åka taxi.
    När det gäller glasögon har jag tre par som jag behöver varje dag. Ett par för vanligt avstånd ute och inne, ett par terminal (för pianospel och dator) och ett par för läsning. Det gäller att hålla reda på dem åtminstone när man åker bort. Hemma har jag dubbletter av alla så jag inte behöver springa runt och leta. Men det är ett dyrt kapitel för mig eftersom jag är astigmatisk och behöver dubbelslipade glas dessutom.
    Bra att dina gamla glasögon passade – jag måste byta med jämna mellanrum eftersom skärpan ändrar sig.
    Kram

    • Svara Ditte 27 februari, 2017 | 22:25

      Roligt att du känner igen dig i beskrivningen av cyklandet. För vår del hann det bli mycket cyklande under de fyra år vi bodde där
      och det är ju ett bra sätt att ta sig fram. Vi blev ju väldigt rutinerade och cyklade över gator precis som kineserna. Tunnelbanan gick också smidigt och där slapp man ju alla köer.

      Kan tänka mig att det vill till att organisera sina glasögon om du har tre par att hålla reda på.
      Hos mig har inte synen förändrats de senaste åren och det var fint att ha glasögon i gömmorna som passade.
      Kan gärna tänka mig en resa till Peking igen och då får det bli inköp av fler glasögon för de är verkligen bra. Maken har här i Sverige inte lyckats få till några som är lika bra som de par han köpte just i Peking.
      Kram och jag önskar dig en trevlig vecka.

  • Svara BP 27 februari, 2017 | 20:44

    Din beskrivning om att cykla på Pekings gator påminde mycket om olika tv-inslag med cyklande kineser överallt, speciellt rusningstid. Det är ju ett otroligt myller. Förvånansvärt att de inte kör in i varandra. Organiserad kaos skulle jag vilja säga.
    Kul att du hittade tre par i gömmorna som du ser bra med.
    Själv har jag brytningsfel och har aldrig kunnat utnyttja ”bensinmacksläsglasögon”. Inte pogressiva heller då jag hade sjögång i tre veckor. Hade som tur var tagit en försäkring så jag fick både nya läs- och ”långsiktsglasögon”. Har konstigt nog aldrig tappat några av dom. Däremot har jag den här vintern tappat tre nyinköpta reflxer, vilket jag inte hade gjort tidigare heller;-)

    • Svara Ditte 27 februari, 2017 | 20:58

      Nu kom jag på att jag kanske skulle kunna använda min drulleförsäkring om inte glasisarna hittas.
      Har testat att ringa SJ och fråga men ännu inget napp- De progressiva känns inte bra men jag har två andra, visserligen gamla, men som är bra.
      Jag har också ett brytningsfel så de ”billiga” läsglasögonen är inte så lyckade.
      Detta är dock första gången som jag blir av med ett par glasögon och trist är det, men bra att jag har andra som passar.
      Trist med dina tappade reflexer, lätt hänt, och chansen att de ska återkomma är ju liten.

      Att cykla i Peking är inte så knepigt bara man följer med strömmen, inte tvekar och inte vänder sig och tittar bakåt. Fullt fokus framåt. Man lär sig och det är ett smidigt sätt att ta sig fram. (Jodå taxi, buss och tunnelbana fungerar också utmärkt.)

  • Svara Iris 27 februari, 2017 | 21:26

    Vilken tur att du har kvar många glasögon från Pekingtiden! Det har jag med, alldeles för många 🙂 Och nu drömmer jag om att köpa några fler nästa gång när vi åker till Kina för att besöka sonen! När, det måste maken och jag börja planera! Kram

    • Svara Ditte 27 februari, 2017 | 22:17

      Visst var det bra att förse sig även med glasögon i Peking. Kul att höra att du också har glasögon kvar .
      Kommer jag dit igen, vilket vi ju gör, så får det bli några par till. Alltid roligt att byta.
      Då har ni ju fina resor till Peking nu att se fram emot. Och planering behövs ju med tanke på visum…
      Kram!

  • Svara Znogge 27 februari, 2017 | 21:42

    Vilken tur att det fanns ett reservlager att ta till. Även om man klarar sig hjälpligt utan så finns det situationer som gör att i alla fall jag behöver dem. Läsa utan är det tyvärr inte tal om men på långt håll fungerar det. Hoppas dina borttappade hittar hem igen. Glasögon är trots allt så personliga att ingen annan borde ha nytta av dem.

    Själv vet jag inte om jag hade vågat cykla i Peking men jag förmodar att övning ger färdighet och att man lär sig hur man ska ta sig fram. Hur som helst så inser jag att fokus på rätt håll var en nödvändighet!

    Kram

    • Svara Ditte 27 februari, 2017 | 22:13

      Jag undrar fortfarande var glasögonen är. Har ringt SJ och frågat men de har ännu inte tagit sig dit.
      Reservlagret var bra att ha och jag behöver glasögonen när jag ska läsa och skriva.

      Du hade också kommit in i cyklingen i Peking och man kan ju börja träna sig när det är lite lugnare på stan och det är det ibland. Och fokus framåt är vad som gäller.
      Kram!

  • Svara Annika 27 februari, 2017 | 21:53

    Jag har linser vilket passsar mig. Kan tänka mig att det var ett riktigt äventyr att cykla i Peking även om det var det bästa sättet att ta sig fram. Billiga glasögon fick du då verkligen. Kramelikram.

    • Svara Ditte 27 februari, 2017 | 22:08

      Linser är nog bra om man behöver synhjälp hela tiden.
      Än så länge behöver jag när jag läser och skriver så då fungerar glasögonen bra.
      Att cykla i Peking var en sann upplevelse,väldigt roligt och smidigt. Saknar det.
      Kram!

  • Svara marga 27 februari, 2017 | 21:54

    Men vilken guldgruva av glasögon du har! Vilken tur! Det är ju roligt att kunna växla mellan olika färger. Kanske inte du tänker så, eftersom du inte behöver ha dem hela tiden. Men ett mysterium ändå, vart tog dina vägen? Allt som inte är stulet kommer tillbaka sägs det ibland. Få se om det blir så för dig! Kram!

    • Svara Ditte 27 februari, 2017 | 22:05

      Tur att jag hade några par till hemma att ta till. Har ringt SJ hittegodsavdelningen men där hade de inte fått in dem.
      Ska prova att ringa igen. Oftast har jag bara använt ett eller två par och låtit de andra vara men visst är det roligt att byta och jag ser ju med dem. Ett mysterium är det var mina tog vägen och jag vet att jag såg dem på sätet bredvid mig i sitt fodral, där de låg bredvid jackan.
      De fick väl fötter.
      Stor kram!

  • Svara Marja 27 februari, 2017 | 22:10

    Så försmädligt att tappa sina glasögon så där. Det var kanske någon som tyckte att fodralet såg fint ut, eller hoppades att det låg något mer än glasögon i det… kontokort eller pengar…
    Vilken tur att du hade så många snygga glasögon som du ser bra med att välja mellan hemma i gömmorna. 🙂 Jag har också en massa glasögon liggande, men jag ser inte så bra med ett enda par men har dem som nödreserv. 🙂
    Kram!

    • Svara Ditte 27 februari, 2017 | 22:38

      Trist var det för jag tyckte om dessa glasögon. Jag hade använt dem och sedan lagt dem i fodralet
      och på sätet bredvid där min jacka låg.Har ringt SJ men ingen har ännu lämnat in dem.
      Är glad för att jag hade sparat glasögon och att några av den kändes moderna och även passade.
      Bra att du oclså sparta några glasögon för de är bra att ha om något händer…
      Kram!

  • Svara TantGlad 28 februari, 2017 | 06:20

    zebra ut är inge fel, och du har ju några snygga att välja bland.

    OJ……jag skulle aldrig klara av att cykla i peking, så duktig du är som klarar det , men så har du ju bott där en tid. Kul att läsa om allt du upplevt . Allt du delar med dig.
    Vet du……du ser så fin ut på bilden och sen då jag kikar bakom dig så ser jag en GUL SPORTIG BIL!!! Åh…..så fin.

    Men nu ska jag inte surra nå mer för nu ska du ha en fin dag.
    STORA kramen från mig!

    • Svara Ditte 28 februari, 2017 | 09:36

      Vad gäller att cykla i Peking så tränar man upp sig och det finns ”regler” som gör att det flyter på bra. Du skulle klarat det galant, man får träna lite så går det bra.
      Många roliga minnen finns och där hände det nästan alltid roliga och minnesvärda saker var dag. Och jag skrattar gott idag åt detta.

      Önskar dig också en trevlig tisdag.
      Stor kram!

  • Svara Anette 28 februari, 2017 | 07:47

    Vilket glasögonäventyr!
    Jag känner igen det där med ”drällande” glasögon. Vid ett tillfälle räknade jag min a. ÅTTA par, inkluderat två par slipade solglasögon, exkluderat jobbets terminalglasögon.
    Trots antalet hittar jag dem oftast inte.

    • Svara Ditte 28 februari, 2017 | 09:34

      Ja, jag ler när jag tänker tillbaka på detta. Men bra att ha ett gäng glasögon sparade för kommande behov. Och nu kom behovet.
      Skönt att höra att det är fler äm jag vars glasisar har fötter. Undrar vad det broro på att de är så rörliga…

  • Svara Preciosa 28 februari, 2017 | 08:22

    Hej Ditte!
    Ja glasögon är ett gissel säger jag som både skelar och ser med ett öga i taget…Utan glasögon är jag lost. Älskar progressiva, har det även som solglasögon som jag inte kan vara utan ute i Spansklandet. Förr blev det många tusenlappar på Synsam men nu använder jag Favoptik på nätet Sååå billigt. 1500 för progressiva och som mörknar ute om man glömt solglasen. Skyddar inte lika bra men i alla fall. Glömde läsglas på flyget och dom var tydligen bra att ha för någon 🙂 Någon kunde knappast se med dom hahaha…Nya blev 500:- på Favoptic.
    Kram P ♥

    • Svara Ditte 28 februari, 2017 | 09:32

      Jag har ju mina när jag läser och skriver och var nu glad för att jag köpte så många par i Peking. Där kostar ett par bra progressiva ca 800kr med rejäl synundersökning och helt valfria bågar men hundratals att välja mellan, så valet är svårt. Jag har både progressiva och andra så jag kan växla. Men de progressiva använder jag nästan aldrig. Billigt här med 1500 kr men då måste man också ha gjort en synundersökning innan kan jag tro. Synd att du glömde dina för det är ju sällan andra har glädje av dem. Kanske finns de på Arlandas hittegods.
      Jag ska prova igen att ringa SJ för någon kan ju ha lämnat in dem.
      Kram”

  • Svara Mia 28 februari, 2017 | 09:13

    Vad härligt att göra sådana fynd när man hamnar i en situation man helst hade sluppit. Men inget ont som inte har något gott med sig. Du uppdaterades om äventyr i Peking och jag och alla besökare fick trevlig läsning. Och alldeles säkert kommer du att se fantastiskt bra ut, i dubbel bemärkelse, med dina ”nya” glasögon. 🙂
    Varm kram och trevlig tisdag!

    • Svara Ditte 28 februari, 2017 | 09:27

      Jag saknar mina gamla glasisar och undrar hur de bara kunde försvinna. Ska ringa SJ hittegods igen och fråga. Jag hade tur och kunde ha några av de gamla ”ögonen” som fanns sparade så det var bra.
      Pekingtiden poppar upp ganska ofta för det var speciella år där med mycket roligt, trevligt och intressant som ständigt hände.
      Stor kram från ett grått Stockholm. Ja, ute allltså -jag känner mig inte grå.

  • Svara Tove Olberg 28 februari, 2017 | 09:37

    För syns skull ja, det må jag då säga att det här blev en härlig rundresa för syns skull 🙂
    Att ha glasögon i reserv är ju bra när sånt händer. Men vart tog de vägen egentligen?
    De är lite försvinnande till sin natur glasögonen 🙂
    Stor kram goa fina du!

    • Svara Ditte 28 februari, 2017 | 14:42

      Visst blev det! Och grunnar fortfarande på var de är- Har ringt SJ och hittegodsavdelningen men de har ännu inte kommit dit.
      Tror de föll ner när jag tog min jacka och de är lätta så jag hörde det inte. Glasisarna låg på tågsätet bredvid och jag trodde jag lagt dem i ryggsäcken. Men där fanns de inte.
      Bra i alla fall att jag hade reserver hemma så jag slipper köpa nya.
      Stor kram!

  • Svara Biggeros 28 februari, 2017 | 10:40

    Vilken tur att du gick tillbaka och letade i dina gömmor. Det var inte illa att hitta 5 par glasögon. Snygga är de dessutom. Jag har alltid med mig mina läsglasögon i väskan. Om jag använder de…. Det kan jag inte påstå. Jag är för lat att plocka upp dem. Ändå trilskas jag och försöker att läsa den lilla texten som visas på produkter och annan text på avier. Hälften kan utläsas. Är man envis så är man. Vilken tuff och modig brud du är Ditte att cykla i Kina på vägar som är så trafikerade. Det gäller som sagt att ha tuff attityd och vara beslutsam. Speciellt när du har möjlighet att köra om 4 bussar. Kram på dig=)

    • Svara Ditte 28 februari, 2017 | 14:39

      Man lär sig ganska fort att cykla i Peking och flyter lått in i trafiken men envishet, humor och beslutsamhet underlättar.
      Jag undrar så var glasögonen är. DE låg på tågsätet bredvid mig och måtte ha fallit ner på något sätt när jag tog jackan. Själv var jag övertygad om att jag lagt denm i ryggan. Får ringa igen till SJ och fråga om de hittats.
      Tursamt nog hade jag glasisar i reserv och som jag ser med. Måste ha dem när jag läser och skriver.
      Bra att du ändå har dina med dig – om de skulle behövas. Men visst är det ett pyssel att ta fram dem. Håller med.
      Kram och trevlig tisdag.

  • Svara Marina 28 februari, 2017 | 11:10

    Ja, det där med glasögon är en historia för sig. Ibland finns de överallt och ibland finns de inte alls, vete sjutton hur det går till…;)

    • Svara Ditte 28 februari, 2017 | 14:34

      Visst är det märkligt! Mina glasögon har hållt sig i styr sedan jag blev pensionär men nu fick de fötter. Kanske kandes tåget som ett bra tillfälle till att försvinna…
      Skönt att jag hade ett gäng hemma som passade.

    Kommentera