Monthly Archives

februari 2017

Allmänt Foto

Först

28 februari, 2017

Först!  Vad kan det betyda? Jag tänker mig vissa betydelser och slår upp ordet i ordlistan och synonymlexikonet  och där finns en hel del betydelser: främst – överst- längre fram -i början/att börja med – inledningsvis – före andra -inte förrän- tidigast – så sent som.

Men vad kom jag först att tänka på när det gällde detta ord som är veckans temaord i bloggvännen Sannas  text & fotoutmaning i ”gemsweeklyphotochallenge”. Tankarna fladdrade  fritt i vinden men det blev en hel del i bild och ord.

Att komma eller hinna först, något som förekommer i många olika sammanhang. Jag var kanske inte helt först med   att anmäla  oss till att vara med i ett lotteri i Kina inför OS 2008 i Peking för att få köpa biljetter till några av friidrottstävlingarna.  I Peking lottades en del biljetter ut till olika evenemang under hela OS och man kunde va internet anmäla till vilka tävlingar/dagar, (begränsat antal)  man önskade få köpa biljetter. För att var med skulle man också ha en fast bostadsadress i Peking. Dessa biljetter var till ett helt annat pris än de som i övrigt såldes både i Sverige och i världen. Vi hade också beställt biljetter från Sverige men de var mycket dyrare och had esämre platser.

”Fågelboet”  i Peking började byggas 2003 och  var klart till OS invigningen 2008. Kapacitet 91 000 besökare.

OS i Peking var mitt första OS och här såg jag Usain Bolt komma först i mål på 100 och 200 metersfinalen och han stod överst på prispallen tre gånger för Jamaica vann även stafetten 4 x 100 meter. Och han var alltid långt före alla andra.

Usain Bolt i mitten, i gul tröja, gör sig klar för 200 meters finalen.

Jag kom också att bli mina föräldrars första barn och blev även det sista eftersom jag är ”enebarn”. Åren gick och jag blev först i hela stora släkten med att ta studenten. En minnesvärd dag den 13/5-1968.

Nybakad student vid Wallin-Åhlinska gymnasiet  vid Tegnérlunden i Stockholm.

Först och störst av allt är kärleken.

Döttrarna, här fyra år, äter lunch ombord på vår första båt.

Ett kinesiskt ordspråk: Övertyga dig själv först. För om du inte tror på dig – varför ska någon annan göra det. God tanke tycker jag.

Platon lär ha sagt många kloka saker och dessa ord har jag med mig. ” Att ta det första steget är den viktigaste delen av varje upptäcksfärd och utan tvekan den mest betydelsefulla” – Att våga!

Brant! Absolut! Men jag vågade ta första steget. (Kinesiska muren)

Kina Resor utomlands

För syns skull

27 februari, 2017

När jag häromdagen var på väg från Uppsala med tåget så måtte mina glasögon ha tagit tillfällete i akt och försvinna. För egen del var jag övertygad om att de var nerlagda i ryggsäcken efter det att jag läst tidningen på tåget för då satt de på näsan, men att efter ha tömt hela ryggan på en bänk på Stockholms central så fick jag ge mig. Men inte genast.  Insåg att jag hade tio minuter på mig att gå tillbaka till tåget och genomsöka området runt min plats för att försöka finna dem. Jag kröp på golvet, tittade under flera stolar och lyckades få andra passagerare att engagera sig i letandet, men glasögonen fanns inte. Letandet var förgäves.

Jag behöver glasögonen när jag läser och skriver och har använt dem i mitt lärarjobb under många år.  Utomhus ser jag bra, nåja hyfsat, och använder vanligtvis inte glasögon men vid mycket annat.  Skarpt läge med andra ord.   Men en gnista hopp tändes.  Jag visste att jag under våra år i Peking hade köpt många par glasögon av olika slag så mina tankar hamnade dels i Peking och dels hemma i gömmorna för kanske fanns det glasögon där som väntade på att användas.

Tänkte genast tillbaka på Pekingtiden och ett av glasögoninköpen som  hann bli många på fyra år.

Peking är en perfekt stad att cykla i och inte en backe finns.  Att endast titta  framåt är viktigt.

 Eftermiddagens rusningstrafik har börjat. Mina och makens glasögon ska hämtas. Att ta en taxi till södra Peking där glasögonmarknaden är belägen är inget alternativ denna tid på dygnet. Cykeln är perfekt. Det blåser en kall vind då vi susar i väg. Luften håller i alla fall sina 10 plusgrader.

De första kilometrarna rullar på med bra fart. Ett och annat trafikljus stör rytmen.  Trafiken ökar ju längre söderut vi kommer.  Tack vare ett par ”flaggstyrmän”  lyckas vi ta ta oss över en fyrfilig väg. Dessa”flaggstyrmän”,  ja det kan vara kvinnor också, står vid rusningstid vid många gatukorsningar och styr trafiken. Dessa ger oss cyklister en viss chans att komma över dessa enormt trafikerade vägar. I övrigt är Peking bilarnas stad trots mängden cyklar och cyklister.
Vi passerar en tunnelbanestation och här kryllar det av människor på cykelbanan. Ja, inte bara människor – bilar, mopeder, elmoppar som ljudlöst smyger fram, cykelkärror med och utan last, samt bussar ska samsas.  Vill till att ha tungan rätt i mun för att manövrera sig fram och  tycker själv att jag blivit riktigt duktig på att ta mig fram. Det vill bara till att se sig för och ge sig ut mot mitten av gatan om man ska passera över. (Gäller inte de mest trafikerade vägarna för där gäller annan strategi)

Intressant upplevelse är känna sig jagad av bussar på cykelbanorna. De måste nämligen köra in där för att kunna plocka upp passagerare vid hållplatserna. Då vill det till att vara snabb. Idag slog jag nog rekord. Det fanns fyra bussar framför mig och mängden människor på cykelbanan som skulle av och på var ansenlig. Jag växlar, styr ut till vänster och trampar in på körbanan. Jag  trampar på som en tävlingscyklist och lyckas på något sätt passera alla bussarna innan de lämnat hållplatsen. (Maken försvann bakom buss nummer två och fick cykla i kapp.
Efter en 45 minuters lång cykeltur var vi framme vid glasögonmarknaden. Glasögonen provades och justerades för att sitta perfekt. Mina nya glasögon med jättefina bågar och proggressiva glas kostade mig endast 700 kr. Mycket facilt!

Mycket trafik gör att man som cyklist får hålla tungan rätt i munnen när man cyklar. Särskilt när det är mörkt.

Cykelturen hemåt var lika intressant som ditvägen och det hade dessutom hunnit bli mörkt.  Här får man inte ha lysen på cyklarna och varför vet jag inte.  En fundering är att det då kan tolkas som om man vore bil. Detta gör att i alla fall jag har svårt att se andra cyklister och följaktligen har de nog lika svårt att se mig. Kanske har de tränat upp sitt mörkerseende, vad vet jag.  Äventyrligt är det. Men reflexer ska skaffas att sätta på kläderna.
Jag förundrades som vanligt över hur bra det faktiskt går att ta sig fram cykel här per cykel och sänder ett extra tack till de välsignade ”flaggviftarna” i sina blå uniformer och självlysande orange västar ofta mång hjälper till att trygga passagerna i de större korsningarna för en entusiastisk cyklist.

Och vad fanns i mina gömmor hemma. Jo, fem par glasögon, varav tre par som jag ser bra med; ett par progressiva och två andra läs och skrivglasögon så jag klarar mig utan nyinskaffning. Bra så!

De par som jag kan använda är de röda överst till vänster, de brunaktiga högst upp till höger och de lila näst längst ner till höger.

Såg att även min vän Veiken  idag hade ett blogginlägg om glasögon men det gör ju inget att vi är fler som gärna vill se bra.

 

Allmänt Skyltar

Rekvisita, skyltar och reklam

26 februari, 2017

Tillbehör i form av rekvisita – alltså lösa föremål, utrustning, material eller attiraljer som kan användas som skyltar  eller fungera som slyltar tittade jag särskilt efter i veckans skyltspanande och ett par sådana hittade jag. Vanligtvis ger skyltar information eller upplysning och vill visa på något, men ibland är skyltar inte helt tydliga utan förenade med viss gissning som kan ge det hela en vidare betydelse än den man först tolkar och tror sig förstå.

På en  700 meter lång/kort sträcka, från Ringens köpcentrum och hem hittade jag en del fyndigheter.

Vad sägs om levande reklam i form av små shetlandsponnies, dessa två var på promenad längs Ringvägen med sina skötare och väntade här utanför Ringen på att lunchmat skulle handlas. Kan tänka mig att det var personalen som skulle ha maten och hästarna motioneras. Jag blev nyfiken över, i mitt tycke, hästarnas ovanliga plats och fick veta att Orionteatern på Katarina Bangata, som ligger här i närheten, har hästarna med i en varitéföreställning som spelats nu i februari.

Tyckte först jag såg fel…

Längs  Ringvägen, liksom på hela Södermalm, ligger flera mysiga och populära caféer och de ligger tätt och upplysningen vad som gäller kan finnas med i deras skyltar.

Tyckte denna skylt kändes hoppfull om man gillar kaffe, men är man tedrickare är det kanske mer tveksamt- 

Verkar förekomma i begränsad upplaga. 

Kunde inte klura ut vad ”Inferno online” var, tänkte att det kanske var ett café med ett lockande namn. Gick in och kom efter en lång gång ner till en jättestor spelhall med uppskattningsvis flera hundra datorer och här pågår , efter vad jag såg på skyltar,datorspel i princip dygnet runt på helgerna.  Inte läge att ens ta fram kameran där nere… För övrigt höjde jag medelålderna en hel del bara genom att titta in.

Café, restaurang eller kaos?

Strax bredvid hittade jag Kina Bambu men det var inte kinesisk bambu som jag hoppats på skulle finnas här utan varierad asiatisk mat som bäst lämpar sig för att ta med hem och äta. (Stället är väldigt litet men det går även äta här.

 

Nästan hemma stannade jag till vid en favorit, bar och restaurang Thaiboat, som ligger i Norra Hammarbyhamnen vid Hammarbyslussen- Skansbron och Skanstullsbron. Här utgör nu i vintertid hela båten och särskilt de gröna flyttbara plastpalmerna och bambustaketen en påminnelse om att  det snart är det dags för vårens ankomst.  Och  då, på premiärdagen, ska jag som vanligt sitta här  i en solstol på sandstranden och blunda och låtsas att jag är i Thailand. En lockand skylt och ett ställe med fin och kitschig rekvisita

Skyltsöndag är det  och den förvaltas av bloggvännen BP som  tar oss med vidare i skyltarnas värld.

 

 

 

Stockholm Trevligheter

På gång med språng

25 februari, 2017

God kväll! Här har jag haft en heldag på gång och språng. En dag helt i min smak. Full fart och mellan det återhämtning.  Jag mötte väninnan Susan vid Slussen och vi skulle med tunnelbanan vidare  mot Sundbyberg och det innebär ett byte på T-centralen. Nu var det ett tag sedan vi sågs och samtalsämnena var många och livliga.  Ett tåg kom och vi klev på. På Centralen går både Akallalinjen som går norrut och även Hjulstalinjen som viker av västerut. Vi skulle ju till Sundbyberg och borde befunnit oss på Hjulstalinjen eller åtminstone haft en tanke på att stiga av i Västra Skogen och bytt tåg. Men icke! När vi stannar i Solna centrum kommer jag på att vi är på fel linje och vi slänger oss av och det blir att ta ett nästa tåg tillbaka en hållplats för att byta till Hjulstalinjen. Men vi kom fram och under glada skratt. Visserligen fick vi ringa väninnan Preciosa som vi skulle träffa och meddela att vi var en kvart sena. Men vi kom fram.

Byte av tunnelbanetåg i Solna Centrum. Kändes lite hemtamt för mig som tidigare Solnabo.

  Vid Sundbybergs kyrka, vår mötesplats, stod Preciosa och väntade på oss och det blev en promenad till det närbelägna Princesskonditoriet.  Här hade vi turen att få plats i en hörna med bekväma stolar och det blev ett par timmar med mycket prat och många skratt. Jodå, lite gott att äta blev det också och jätteroligt att ses igen för i vanliga fall är det ju i Torrevieja vi ses , vår gemensamma nämnare. (Men vi ses även här hemma då och då.)

Från Sundbyberg blev det en ny tur för Susan och mig med tunnelbanan tillbaka in till stan, en resa på 13 minuter, och vi bestämde oss för att sakta gå hem genom stan till Södermalm.

Från Riksbron syns Norrbro, Operan och Grand hotel åt ena hållet –

– från andra hållet reser sig Stockholms stadshus ståtligt över vattnet.

Gamla Riksdagshuset syns till vänster och var klart för invigning 1905,  den nyare delen till höger 

Vi fortsätter vår promenad mot Söder över Riksbron och in och genom Gamla stan. Den första Riksbron som kom till och var en gångbro av stål och den blev färdig 1907, samtidigt som det nya Riksbankshuset. Men mer rejäl bro behövdes och den nuvarande bron kom till 1931 och ritades av arkitekt Ragnar Östberg som även ritat Stockholms stadshus. Brovalvet som syns längst bort i bilden bildas av tvåhalvor som balanseras av motvikter inne i brofästet. Riksbanken finns inte längre kvar här utan flyttade  till Brunkebergstorg 1976 när riksdagshuset byggdes ut och om  i samband med enkammarriksdagen.

För oss blev det en rejäl promenad genom stan och hemma på Söder kändes det lagom med ett ”pitstop”  på restaurang People´s på Folkungagatan för att sammanfatta dagen innan vi skildes åt. Och visst var detta ännu en bra dag.

Susan, tack till dig och Preciosa för en trevlig dag.

 

 

 

Stockholm

Dubbelt upp

24 februari, 2017

Tanken var att torsdagen skulle tillbringas i sagornas värld tillsammans med barnbarnen på Junibacken, en del av Astrid Lindgrens värld.  Så blev det men även en mer historisk resa tillbaka till Stockholm på 1600-talet.

Från Södermalam och Barnängsbryggan  tog vi båten till Djurgården en resa på 20 minuter som alltid är lika trevlig och bekväm dessutom. Helt perfekt att kunna ta båten och fint att Stockholms vatten mer och mer börjat att utnyttjas för båttrafik. Vackra vyer erbjuds också.

Emelie på väg in mot Barnängsbryggan.

Vinden var både hård och kylig så att vistas ute på däck var inte att tänka på men vi blåste i alla fall av på Djurgården, vid Allmänna gränd/Gröna Lund och i hård motvind strävade vi på i riktining mot Junibacken.  Jag log befriande när jag såg en stor, brun, byggnad framför mig och glada i hågen gick vi in och betalade för två barn och en pensionär. Priset var facilt, bara 135 kr, och jag började då ana att något inte stämde. Barnbarnet Max sju år undrade redan vid biljetluckan om detta var rätt för han tycket det mer såg ut som Vasamuseet. Och så rätt han hade. Visst var vi där. Biljetterna var redan betalda så vi tog oss en titt på detta gamla spännande fartyg. Varken Max eller William tre år hade varit här tidigare (har provat medn då på helger och med långa köer) så det var verkligen spännande, men jag bestämde oss för att göra en mer överskådlig titt och välja en annan dag för ett längre besök här.

Och med ett planerat besök är det en god ide att i förväg titta in på Vasamuseets hemsida där det ges en fin historisk bakgrund i text, film och bilder. Rkommenderas.

Fören på regalskeppet Vasa .

Vasa byggdes  i Stockholm på det som i början av 1600-talet var Sveriges största varv, Skeppsgården i Stockholm.  Fartyget var Sveriges stolthet och skulle ut i krig men kom inte så långt. På denna jungfruresa 1628 var det fest i stan och mängder av besökare fanns längs Stockholms kajer och som ville se Vasa segla iväg. Ombord fanns förutom alla besättningsmän också många av deras familjer som skulle få följa med ut till Vaxholm och där kliva av. Vasa  lämnade kajen och vid nuvarande Slussen sattes fyra av skeppets tio segel men  en kastvind tog tag i seglen och Vasa lade sig på sidan och började snart sjunka. Detta påskyndades eftersom kanonluckorna inte var stängda och vattnet forsade in genom dem.  De flesta av besättningsmännen och deras anhöriga kunde räddas på olika sätte och  många hoppade i vattnet när de förstod vad som höll på att hända men man har uppskattat  att ett 30- tal personer miste livet.

Vasa låg på botten i över 300 år innan Anders  Franzén, en sjöofficer med stort intresse för svenska flottans historia, lyckades få napp i form av en bit ek som tursamt nog fastnade  när de höll på att söka efter Vasa. Men det var inte bara att genast bärga detta gamla, stora och tunga fartyg utan stora förberedelser behövdes och först i april 1961 skymtades en liten del av Vasa över vattenlinjen. Och jag minns detta ögonblick för jag var där. Men tyvärr inga egna bilder från den dagen.

Från Vasamuseet gick vi sedan i rask takt till Junibacken och befann oss snart  både bland Astrid Lindgrens och andra svenska barnboksförfattares sagovärldar.

Astrid Lindgren ville inte att endast hennesmiljöer och karaktärer skulle getalta Junibacken utan en önskan från henne var att även  andra barnboksförfattare skulle presenteras och så har det blivit.

Vi befann oss plötsligt hemma hos Mamma Mu, Alfons Åberg, Pettson och katten Findus och många andra och givetvis de flesta av Astrid Lindgrens karaktärer från hennes böcker.

Karlsson på taket och Pippi är  de mest populära böckerna både i Sverige och utomlands.

En resa med sagotåget på 15 minuter tog oss med på fina upplevelser där Astrid Lindgern själv berättade för oss om de personer och miljöer vi besökte. Verkligen inspirerand. Följ med!

Här flyger vi över Stockholm och Vasastan  tillsammansmed Karlsson på taket och gör ett besök i hans väldigt stökiga vindsrum.

Junibacken och Madicken som skall flyga.

Emil har hissat upp Ida i flaggstången och kalas pågår.

Bröderna Lejonhjärta och branden där storebror Jonathan tar sin lillebror Skorpan på ryggen och hoppar ut genom fönstret. En i mitt tycke en fantastisk bok (även film och teater) där det goda och onda möts och glädje och sorg blandas.

Fyllda av dagens dubbla upplevelser på Djurgården och med tillskott av flera trevligheter under dagen konstatreade vi att det vait en bra dag idag också. Väldigt bra!

 

 

 

Stockholm

Delvis på resande fot

23 februari, 2017

Att befinna sig  på Stockhom central är att delvis vara på en resande fot fast man kanske inte alls  ska resa. Här händer alltid något och att bara att slå sig ner och titta på allt som händer runt om är ofta ett skådespel i sig.  Här finns numer en del roliga butiker, några trevliga caféer, ett par bra restauranger, flera snabbmatsrestauranger och flera ”ta-med-mat” ställen om suget efter något ätbart skulle sätta in.

Igår eftermiddag skulle jag hämta barnbarnen som kom till Stockholm med Uppsalatåget och hann ta ett par varv i avgångshallen innan juniorerna anlände.  Glädjande kunde jag konstatera att antalet stolar nu utökats, visserligen hårda plaststolar, men jag räknade till ett 50 tal utökade sittplatser och det var verkligen behövligt.Alla hjärtansdagsinfluenserna fanns kvar och syntes även tydligt i butikerna men inte tror jag att erbjudandena är för min skull. Men lite kul var det och stolarna gjorde nytta.

Flera liknande skyltar sågs runt om i avgångshallen och i butikerna.

(Jodå, jag vet att det inte är skyltsöndag hos BP idag)

De nya plaststolarna  hade olika budskap och fanns i rosa och vitt.

Pressbyrån hade börjat med ”self checkout”. Kan ju vara lång kö till kassorna…

Informationsdisken, i mitten av biljetthallen, har utökat sitt sortiment av tjänster och är strategiskt placerad. Bra!

Designtorget har en mindre butik på Centralen och där tittar jag ofta in. Nu fastnade jag för dessa böcker. (Fler finns i sortimentet.)

En halvtimme på Centralen går fort och det även om man inte är i resetagen.  Dags alltså då att möta ”prinsarna” vid Uppsalatåget. Jodå, tåget kom in på utsatt tid och vi fortsatte med tunnelbanan mot Södermalm.

Allmänt Foto

Lika, men ändå inte

22 februari, 2017

Visst kan saker och ting och även personer vara lika men ändå inte och ordet lika är ordet som bloggvännen Sanna gett oss att fritt tolka i ord och bild i ”Gems weeklyphotochallenge”  och där det går att finna fler tolkningar av ordet.

Ordet lika har olika betydelser bl.a som adjektiv som beskriver något – jämbördig, likvärd, överensstämmande. Lika kan ockå vara ett adverb och då svara på frågorna när, var eller hur; Lika? Hur menar du? Jo, på samma sätt.    Man kan också dela i lika delar eller något kan vara lika med som 2+2=4.

Men jag fastnade för några citat och ordspråk med ordet lika.

Vi är alla lika mycket värda, men räknas i olika valutor.

När alla tänker lika blir det inte mycket tänkt. (Walter Lippmann 1889-1974 (Lika men ändå olika. Palm som palm och tanke som tanke.

Lika kan också var rättvisa, det ska vara jämt.  Men jag tycker –  åt var och en efter dens behov.

”Det kan lika gärna går bra” (med olika muggar)

”Fast man är liten är man minst lika viktig som en stor” – sagt av en  favorit, Nalle Puh. 

”Det finns inte mycket i livetsom är lika vackert som vänskap och inte heller mycket som är mer ovanligt.”(Pubilius Syrus 85 F.kr-42 e.Kr.)

 

”En förändring är lika bra som vila”.  

Kanske några likheter finns kvar trots att det är 50 år mellan bilderna. Vad tycker ni?

 

 

 

 

Stockholm Trevligheter

Stockholmsmåndag

21 februari, 2017

En gråmulen måndag förvisso men vad gör det när man är i hemma i Stockholm och har idel ädel trevligheter planerade. Jag hade bestämt träff med bloggvännen Znogge i Gamla stan och en lämplig plats blev Storkyrkan som har ett strategiskt läge och där man i varje fall kan komma in i ”vapenhuset” för att värma sig, något som var behövligt för Znogge som ofrivilligt fick stanna kvar på borggården till Stockholm slott tills det gästande stadsbesöket kommit in på slottet.

Vi tog en hastig titt in i Storkyrkan innan vi fortsatte vidare i Gamla stan mot vår lunchrestaurang.

Storkyrkan heter också Sankt Nicolai kyrka och är domkyrka i Stockholms stift. Kyrkan färdigställdes i slutet av 1200-talet med hjälp av gåvor från kung Birger Jarl (som även grundade Stockholm på 1200-talet) och har sedan början av 1300-talet använts som kröningskyrka och för kungliga vigslar och dop. Vid bildandet av Stockholms stift 1942 blev Storkyrkan biskopskyrka, vilket den inte tidigare varit och är idag ockås en församlingskyrka, Storkyrkoförsamlingen. Storkyrkan var länge en ”bykyrka”- församlingskyrkan i Sankt Nicolai församling. Sankt Nicolai eller Sankt Nicolas var sjöfararnas helgon och namnet var passande eftersom många tysk-romerska köpmän bodde i den medeltida hansastaden Stockholm. Där Storkyrkan ligger idag fanns tidigare en träkyrka som kom tilli slutet av 1100-talet men den brann till stora delar ner.

I Storkyrkan tänder man fortfarande levande ljus och det är vacker tycker jag. Reagerade i Spanien på att de levande ljusen bytts ut mot batteridrivna och det kändes torftigt.

Lunchtid närmade sig och i Stockholm är det klokt att låta den komma efter klockan 13 då det brukar vara mindre folk p stadens restauranger. Jag hade funderingar på lunch på en av mina favortitrestauranger i Gamla stan, nämligen den lilla mysiga franska restaurangen Pastis på Baggensgatan 12. Här serveras varje dag olika lunchrätter som ”dagens” för 135 kr och utöver det finns ytterligare  några rätter att välja på. Allt är väldigt gott och vällagat. Vad gäller Bistro Pastis kvällsmeny ser den annorlunda ut men erbjuder alltid goda vällagade rätter. (Nordsbeställning rekommenderas kvällstid och gärna dagtid om man är fler än två för restaurangen har nog bara plats för ett 25-tal gäster.)

Bistro Pastis är ett guldkorn och fjärran från Gamla stans många turistfällor.

God lunch i mysig miljö och med trevligt sällskap- perfekt.

Znogge och jag beställde den typiskt franska rätten ”steak minute” som serverades med rödvinssky, liten frites, tomatsallad och persiljesmör.

En uppfriskande promenad tog oss vidare genom Gamla stan, över Strömmen, genom Kungsträdgården och till City där målet var det anrika konditoriet Vetekatten.

Gott om svanar och andra sjöfåglar i Stockholms ström. Vattnet här är isfritt eftersom vattnet från Mälaren strömmar ut här i Östersjön och skillnaden här i vattennivån dem emellan är minst 70 cm och kan bli upp til 410 cm men då öppnas dammluckan vid Riksbron för att jämna ut skullnaden och vattnet blir än mer strömt.  Just här på Strömmen hittades nyligen flera döda svanar och som avlidit av fågelinfluensa visade det sig. (Har dock aldrig smittat människor.)

Vetekatten! Vi tog oss in bakvägen från Gamla Brogatan och genom trädgården, men inte aktuellt att sitta där just nu. Vi hoppades på en plats inne i något av kafferummen. Helt enkelt var det inte att hitta ett ledigt bor en tidig måndag eftermiddag men efter visst letande så gick det bra. Vi var båda förundrade över att en vanlig måndag skulle locka så många gäster, men Konditori Vetekatten är populärt.

Bakvägen från Gamla Brogatan in till Vetekatten. Huvudentrén är från Kungsgatan.

Jag har tidigar grunnat på namnet Vetekatten men nu fick jag svaret. En kvinna vid namn Ester Nordhammar öppnade här 1928 ett café och fick då en fråga om vad inrättningen skulle heta – ”Det vete katten” blev svaret och också namnet. Vetekatten är både bageri och konditori samt har en brödbutik och en kallskänksavdelning.  Allt som serveras lagas och bakas på plats. Kafferummen är många och finns i två våningar men här är ofta många gäster så man kan få leta efter bord. Jag har  flera gånger provat att gå hit en lördag men har ännu inte lyckats att åf plats och då har klockan inte varit mer än 11 på förmiddagen. Troligen äter många sin frukost här….

Znogges och min eftermiddag tillsammans gick mot sitt slut och våra vägar skildes åt för den här gången, men jag är säker på att vi ses igen. Tack för en jättetrevlig dag!

 Jag gjorde några tappra försök till fotografering här på Vetekatten men min kamera varinte alls samarbetsvillig utan bilden hoppade runt. Efter några försök att få till det gav jag upp och bestämde mig för att på hemvägen titta in till Fotokungen på Kocksgatan på Söder (nära Götgatan) där jag köpt  min braiga Canonkamera för att få hjälp-  Personal hjälpte mig med några kamerainställningar som jag lyckats ändra och berättade också att i viss belysning kunde skärmen hoppa som min hade gjort. Fick också veta hur jag skulle få skärmen att sluta hoppa när detta inträffade. Skönt!  Jag hann också få ett par andra kameror demonstrerade för mig, på min förfrågan och funderar nu på ännu en nyanskaffning som komplement.  Perfekt med en bra fotobutik med konkurrenskraftiga priser och där man får personlig service av kunnig personal.  Sådant gillas

 

Spanien Stockholm Torrevieja

Från A till S

20 februari, 2017

Från Alicante till Stockholms Södermalm. Söndag och hemresedag från Torrevieja för den här gången. Flygbussen klockan nio tog oss på 45 minuter smidigt till Alicantes flygplats, El Altet, där vi som vanligt i  rask takt tänkte passera säkerhetskontrollen. Här har vi aldrig tidigare sett eller stått i några köer utan bara gått rakt igenom. Men så icke denna söndag morgon. Hela hallen var fylld av resenärer och alla var på väg till säkerhetskontrollen. Med vant öga tittade jag efter en kortare kö eller  en snabbvariant, men icke. Drygt en timme till boarding så någon brådska hade vi inte. Kön rörde sig dessutom snabbt och efter 20 minuter var allt klappat och klart.

Några inköp blev det också i ”taxfreebutiken” praktiskt när man åker med endast handbagage och endast får ha småflaskor med genom säkerhetskontrollen.  På Alicantes flygplats, som på många flygplatser inom EU, går det fint att handla vid både avresa och ankomst. Taxfreebutiken är inte är skattefri för resor inom EU men ändå med låga priser eftersom den statliga skatten på kosmetika, parfym, choklad och alkoholhaltiga drycker m.m.är låg.

(Medför man bara handbagage så får vätskor vid resor inom EU tas med i småflaskor där man får packa så många flaskor som ryms i en återförslutningsbar påse på en liter och varje förpackning får innehålla högst en deciliter.    Inom EU är det ju tillåtet att till Sverige medföra 10 l sprit, 20 l starkvin, 90 liter vin och 110 l öl  förutom mängder av cigarrer och cigaretter men jag kan inte se att denna mängd kan tas med ombord som handbagage på ett flygplan. Men med bil så…)

Avågngshallen i Alicante var söndag morgon klockan 10  fylld av resenärer.

 Bekväma platser i planet, en god bok, korsord och ett par matpauser gjorde den fyra timmar långa/korta resan behaglig.

Fint flygväder, upp genom molnen till en vackert blå himmel.


En del av Alperna och Europas högsta berg, Mont Blanc 4809 meter, vinkade glatt.

 Döttrarna mötte oss på Arlanda och det kändes lyxigt att bli mött och att få skjuts hem. Och visst är det fint att vara hemma på Söder i Stockholm igen. Väldigt fint!

 

Skyltar Spanien

Skyltande resa

19 februari, 2017

Dagens resa går i skyltarnas , skyltningens tecken och jag börjar i Torreviejas grannstad Murcia, en stad som är värd flera besök och som ligger ungefär en timmes resa västerut in i landet. Många gatuskyltar där är vackert målade och känns personliga och de känns som om de talar och berättar sin historia för besökare.

Viktigt är ju också att få veta vad som är tillåtet i en stad eller område och skyltar kan ge en god fingervisning därom.  Här tror jag att jag förstått budskapet i stort men exakt vad den överkryssade bilden till vänster vill förmedla är jag osäker på. Har i varje fall förstått att böter på 750 euro kan komma på fråga om jag inte följer budskapen.

 

Från Murcia blir det en förflyttning till den trevliga lilla staden Guardamar del Segura, 13 km norr om Torrevieja.

Ja, det var inte besök i Murcia och Guardamar under samma dag. Tydlig skyltning vad gällde  busstationen och extra roligt att konstatera att det var en trevlig byggnad i modern stil och med moderna faciliteter som wifi, biljettlucka, viss info och toaletter. (Busstationer tycker jag ofta tenderar att var slitna och trista tillställningar.)  Busstationen hade även ett konstverk i närheten som var svårt att upptäcka, men jag är uppmärksam och undrade vad som fanns där på en mur mot en sopstation. Varför det fanns just här förstod jag inte. Spelar dock mindre roll men tycker nog det förtjänade en mer framträdande plats.

Konstverket finns på en mur ca 50 meter bakom busstationen.

Att besöka parken, Dunas de Guardamar  – Parque Alfonso XIII kräver noggranna förberedelser och att man är varsam. Vi läste på, gick in i parken och visste förhoppningsvis vad som var tillåtet och det var ju en hel del.

 

Tillbaka i Torrevieja är  den färgglada flygbussen alltid en trevlig syn och den tar en smidigt både till och från Alicantes flygplats och dessutom med pensionärsrabatt.

I Torrevieja ser jag också en läcker belgisk HD motorcykel. En vackert röd och tänk att färdas upp genom Europa på den. Ja, tänka kan man alltid. Men inser att det stannar där.

De flesta resor har ett slut och så även denna skyltresa. Och för egen del blir det idag en annan resa.

 

Det är skyltsöndag  och skyltsöndagstemat förvaltas av bloggvännen BP och hos henne finns förutom de egna skyltarna med ”knorr på” många olika skyltare och skyltar. Titta gärna in!